– Vi vill möjliggöra diskussion och ge plats åt många olika röster. PLAN är en viktig arena, kanske den enda arenan, för samtal om planering, säger tidskriftens nya redaktörer Ebba Högström och Lina Berglund-Snodgrass.
För drygt två månader sedan gick PLAN ut med ett upprop för att hitta studenter inom samhällsplanering som ville bevaka och skriva om allt möjligt inom vårt breda fält. Nu har redaktionen valt ut fem medlemmar till en studentredaktion:
Jordbruksmarken är en ändlig resurs som kan bli allt mer värdefull i framtiden. När städer växer uppstår ofta en intressekonflikt då bostadsbyggande och utveckling av infrastruktur ställs mot bevarandet av bördig mark. Plan har pratat med Lisa Reiter, utredare på Jordbruksverket.
Har du sett människor som fiskar i innerstaden någon gång? Ofta står de tillsammans och metar eller kastfiskar vid stadens kajkanter. Forskaren Sofie Joosse har studerat det urbana fisket lite närmare för att ta reda på fiskets drivkrafter och betydelse för staden.
Om en procent av Sveriges husägare skulle bygga ytterligare en bostad årligen så kan femhundra tusen bostäder skapas på 25 år. Det menar Åsa Kallstenius och Karin Kjellson som varit drivande i det praktiknära forskningsprojektet 500K. Med finansiering från Boverket har de undersökt vilka förändringar av detaljplanen som skulle göra ovanstående scenario möjligt och redovisar ingående förslag till uppdateringar i detaljplanen för att öka byggandet.
När städerna blir tätare så ställs också nya krav på att samhällsbyggandet kan förstå den stad som planeras och byggs. Men vad innebär de olika stadsformer som förespråkas i planeringen? En av de mer vanligt förekommande typologierna brukar benämnas kvarterstad, men enligt forskarna Lars Marcus och Meta Berghauser Pont är det ett begrepp som är förbluffande missförstått. De menar därför att det krävs en fördjupning om kunskapen om stadsform.
I PLAN nr 2-3 2010 konstaterade Mari Kågström vid SLU att det finns ett stort tolkningsutrymme i lagar och policys gällande hantering av hälsa i MKB. Hon menar att det ger praktikerna stor makt att påverka hur detta görs. i följande artikel tar Kågström ämnet vidare och berättar mer om hur dessa praktiker tänker och agerar kring hälsa och om deras möjligheter att påverka sin praktik.
För att uppnå regeringens högt ställda mål om att sluta hälsoklyftorna krävs konkretion, där är samhällsplaneringen en viktig förutsättning. Ida Legnemark, ordförande i det svenska Healthy Cities-nätverket, pekar på fyra exempel där den fysiska planeringen har en nyckelroll; Eftersträva blandade upplåtelseformer genom en aktiv bostadspolitik, Arbeta lokalt och inkluderande i planeringen, Jobba med sociala konsekvensanalyser för att öka allas tillgänglighet till offentliga rum samt Främja hållbara transporter för både ekologisk och social nytta.
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström framhåller att regeringens mål är att inom en generation sluta de växande hälsoklyftorna i Sverige. Ett av de viktigaste medlen för utveckling är arbetet med fysisk planering och ett strategiskt men också konkret helhetstänk. Wikström menar att ”...det kommer aldrig vara enskilda insatser som är lösningen” och uppmanar därigenom till ökad samordning mellan politikområden likväl som en mer rättvis fördelning av hälsofrämjande platser och åtgärder till de som behöver det allra mest.
Att skapa inkomstmässigt blandade stadsdelar är av stor vikt för att skapa social hållbarhet i stadsbyggandet. Men en grundläggande utgångspunkt för det är att det finns skillnader i någon form av upplevd kvalitet som leder till olika hyror och priser. Det skriver Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH. En möjlig lösning för detta är, enligt Lind, att begränsa renoveringstakten och stadsutvecklingsprojekt i centrala områden som är nedgångna och inte så attraktiva, men också att se möjligheten till inkomstkvoterade bostäder, så kallad ”social housing”.
I Sverige råder bostadsbrist sedan tidigare vilket ytterligare har aktualiserats med anledning av en snabb befolkningsökning. Ola Nylander, professor vid Chalmers i Göteborg, blickar tillbaka för att se vad som krävs för att verkligen få fart på bostadsbyggandet, inte bara på kort sikt utan också i ett mer långsiktigt perspektiv. Nylander pekar på tre beprövade lösningar; Kooperativt bostadsbyggande, riktat bostadsstöd och att bygga med hög kvalitet
Den 14 oktober 2015 presenterades betänkandet Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design för kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. I PLAN nr5 utlovades en mer utförlig bedömning av innehållet. Från Sveriges Arkitekters förbundsdirektör fick vi till svar en summering av innehållet, men också en uppmaning till branschen: Skriv vad du tycker!
Sedan lagändringen 2011 om marknadsmässiga avkastningskrav för de allmännyttiga bostadsbolagen har politiken successivt abdikerat till förmån för de affärsdrivande parterna. Björn Alfredsson reder ut begreppen och effekterna kring lagändringen och menar att det är dags att göra bostadspolitiken till en angelägenhet för de politiska församlingarna igen, för att slippa att bostadsfrågan avgörs i de privata fastighetsbolagens styrelserum eller kommunkoncernens styrelser.
