På urbergshöjder, moränkullar och rullstensåsar växer än idag tallar som härrör från utmarker inom det agrara landskap som genom århundraden, kanske årtusenden, utvecklats inom områden som idag är Stockholms och många andra städers förorter. Dessa förorter växte fram under 1900-talets första fem-sex decennier inom forna ägor till lantegendomar och gårdar. Tallarna finns här kvar inom bebyggelsen i mindre naturmarkspartier och mellan husen, liksom på skogskyrkogårdar. Andra städer och kommuner som karaktäriseras av tallar är t.ex. Uppsala, Linköping liksom många kranskommuner till Stockholm.
Debatt: Tiden då postnumret avgjorde vår överlevnad
Våren 2020 drabbades Järvaområdet i Stockholm hårt av pandemin. Flera drabbade var svensk-somalier och orsakerna till smittspridningen debatterades i media. Kriskommittén bildades då av svensk-somalier med syfte att göra en egen utredning om de bakomliggande faktorerna. Socioekonomiska faktorer och segregation kan inte underskattas, menar Degmo Daar, talesperson Kriskommittén
Debatt: Rättvis omställning i kommunernas planering
Aktuell debatt: Hög tid för järnvägsinvesteringar!
Utbyggnaden av det svenska järnvägsnätet under 1800-talets senare hälft krympte avstånden mellan landets olika delar, ledde till stadsbildningar, accelererade industrialiseringen och tillväxten, förändrade människors levnadsmönster och livssyn. Den var resultatet av en medveten statlig investeringspolitik. Även valet att investera stort i vägtrafiken under efterkrigstiden var politiskt och det hade än mer genomgripande effekter. Det blev tidigt uppenbart att väginvesteringarna hade lett till ett ohållbart transportsystem. Trots det har det visat sig mycket svårt att ändra inriktning.
Regionens ansvar för förortens mellanmänskliga rum
Organiserat motstånd
Debatt:Behovet av nya bostäder: Implikationer av bostäders och hushålls heterogenitet
Var finns alternativen?
Det behöver byggas bostäder i Sverige, mycket bostäder. Men Kerstin Kärnekull undrar vilken sorts bostäder det är som ska byggas och menar att två viktiga perspektiv saknas helt. Det ena handlar om de äldres bortglömda bostadsbehov. Det andra om hur de boende vill ha sitt boende, yngre som mer seniora, om de själva fick bestämma. Men det jäser bland gräsrötterna...
Debatt: Formen på staden är viktigare än vi anat
Fortfarande bygger vi städer som vi nästan alltid gjort nämligen utan större tanke på formen. Aningslöst placerar vi så mycket bebyggelse det någonsin är möjligt på platser där det för tillfället är lättast att komma fram och som ligger någorlunda nära till centrum i stan, enkelt räknat som fågelvägen.
Debatt: Multicultural Urban Form
Following the recent increase in the number of arrivals to Europe, there have been growing concerns over the question of living together in multicultural cities despite all our cultural differences. In this respect, there has been a tendency both in academia and practice to identify the so-called ‘segregated’ ethnic neighbourhoods as the ‘problematic’ urban areas, and implicitly or explicitly associate them with a variety of urban challenges and risks such as segregation, ethnic unrest, racially motivated hate crimes, fundamentalism, etc.