debatt

Debatt:Behovet av nya bostäder: Implikationer av ­bo­städers och hushålls heterogenitet

Debatt:Behovet av nya bostäder: Implikationer av ­bo­städers och hushålls heterogenitet

Återinförd fastighetsskatt, avreglerad hyresmarknad och ett program för social housing. Det menar Ingemar Bengtsson är lösningen på det stora bostadsbehovet som föreligger. Inte att bygga mer av samma sak som vi redan har. Behovet idag styrs nämligen av en annan sorts efterfrågan. 

Var finns alternativen?

Var finns alternativen?

Det behöver byggas bostäder i Sverige, mycket bostäder. Men Kerstin Kärnekull undrar vilken sorts bostäder det är som ska byggas och menar att två viktiga perspektiv saknas helt. Det ena handlar om de äldres bortglömda bostadsbehov. Det andra om hur de boende vill ha sitt boende, yngre som mer seniora, om de själva fick bestämma. Men det jäser bland gräsrötterna...

Debatt: Formen på staden är viktigare än vi anat

Debatt: Formen på staden är viktigare än vi anat

Fortfarande bygger vi städer som vi nästan alltid gjort nämligen utan större tanke på formen. Aningslöst placerar vi så mycket bebyggelse det någonsin är möj­ligt på platser där det för tillfället är lättast att komma fram och som ligger någorlunda nära till centrum i stan, enkelt räknat som fågelvägen.

Debatt: Multicultural Urban Form

Debatt: Multicultural Urban Form

Following the recent increase in the number of arrivals to Europe, there have been growing concerns over the question of living together in multicultural cities despite all our cultural differences. In this respect, there has been a tendency both in academia and practice to identify the so-called ‘segregated’ ethnic neighbourhoods as the ‘problematic’ urban areas, and implicitly or explicitly associate them with a variety of urban challenges and risks such as segregation, ethnic unrest, racially motivated hate crimes, fundamentalism, etc.

500k – så kan Sveriges småhusägare bli gröna samhällsbyggare

500k – så kan Sveriges småhusägare bli gröna samhällsbyggare

Om en procent av Sveriges husägare skulle bygga ytterligare en bostad årligen så kan femhundra tusen bostäder skapas på 25 år. Det menar Åsa Kallstenius och Karin Kjellson som varit drivande i det praktiknära forskningsprojektet 500K. Med finansiering från Boverket har de undersökt vilka förändringar av detaljplanen som skulle göra ovanstående scenario möjligt och redovisar ingående förslag till uppdateringar i detaljplanen för att öka byggandet.

Är det verkligen kvarterstad vi vill ha?

Är det verkligen kvarterstad vi vill ha?

När städerna blir tätare så ställs också nya krav på att samhällsbyggandet kan förstå den stad som planeras och byggs. Men vad innebär de olika stadsformer som förespråkas i planeringen? En av de mer vanligt förekommande typologierna brukar benämnas kvarterstad, men enligt forskarna Lars Marcus och Meta Berghauser Pont är det ett begrepp som är förbluffande missförstått. De menar därför att det krävs en fördjupning om kunskapen om stadsform.

Begränsande normer och utrymme för förändring

Begränsande normer och utrymme för förändring

I PLAN nr 2-3 2010 konstaterade Mari Kågström vid SLU att det finns ett stort tolkningsutrymme i lagar och policys gällande hantering av hälsa i MKB. Hon menar att det ger praktikerna stor makt att påverka hur detta görs. i följande artikel tar Kågström ämnet vidare och berättar mer om hur dessa praktiker tänker och agerar kring hälsa och om deras möjligheter att påverka sin praktik. 

Samhällsplanering för god och jämlik hälsa

Samhällsplanering för god och jämlik hälsa

För att uppnå regeringens högt ställda mål om att sluta hälsoklyftorna krävs konkretion, där är samhällsplaneringen en viktig förutsättning. Ida Legnemark, ordförande i det svenska Healthy Cities-nätverket, pekar på fyra exempel där den fysiska planeringen har en nyckelroll; Eftersträva blandade upplåtelseformer genom en aktiv bostadspolitik, Arbeta lokalt och inkluderande i planeringen, Jobba med sociala konsekvensanalyser för att öka allas tillgänglighet till offentliga rum samt Främja hållbara transporter för både ekologisk och social nytta.