Erik Sigge beskriver det inflytelserika nätverket bakom tidskriften som i hög grad drev modernismens genombrott och en implementering av modernistiska stadsplaneideal i Sverige.
Flyktingmottagandets geografi
Delaktighet och demokrati
Organiserat motstånd
Tillit vid ombyggnad – exemplet Slussen
Johannesburg är både problemet och lösningen
Informell stadsutveckling
Utvecklingen av staden följer traditionellt sett en formaliserad process baserad på lagar och regler. Det är den sortens rumslig produktion vi är vana att förknippa med urban normalitet. Men genom att politiker och planerare nu skapar utrymme för informella förändringar är en urban informalitet på god väg att bli det urbant normala. Med tre exempel och ett klargörande schema bringar Tomas Wikström vid Malmö högskola klarhet i denna successiva förändring.
Bilden av staden
Vi är meningssökande djur och kan inte, vill inte, annat än tillskriva det vi studerar värde. Men är debatt om fysisk miljö baserat på dess ideologiska associationsvärde en meningsfull maktkritik? Vilka vaga, nonchalanta eller inkonsekventa slutsatser och rekommendationer om utveckling av stadens fysiska gestalt riskerar vi att dra?
Relationen mellan land och stad har många dimensioner
Vikten av att inte skapa en konflikt mellan land och
stad lyfts ofta fram i diskussionen om platser och platsers utveckling. Man säger att det råder ett
ömsesidigt samspel och att det är det vi bör bygga vidare på. Men hur hänger det egentligen ihop? Hur förhåller sig det ömsesidiga beroendet till konflikterna? Johanna Nilsson och Maria Lillieström, som driver företaget Härifrån, lyfter fram ett antal viktiga perspektiv i att förstå relationen mellan land och stad.
Refererat
Behovet av kraftfullare bostadsförsörjning, av nationell stadspolitik och strategisk regional planering är frågor som debatteras starkt både i Sverige och England. Inga-Maj Eriksson beskriver här i ett utdrag ur tidskriften Town & Country Planning hur professionella planerare i England har utarbetat fyra scenarier till hjälp för hur man kan tänka och forma politik. Inga-Maj Eriksson menar att planerarkåren i Sverige skulle kunna bidra på liknande sätt med konkreta faktabaserade förslag till alternativa former för stadsutveckling.
