Värdebaserad stadsutveckling

Stadsbyggnadsdialogen - Del 4 - Kommunala erfarenheter: Malmö

Detta blogginlägg är en del i en sammanhållen serie blogginlägg som redovisar kunskap som framkommit inom nätverket Stadsbyggnadsdialogen. Föreningen för samhällsplanering (FFS) har varit med och hjälpt till och dokumenterat nätverkets aktiviteter och hjälper nu till med att sprida erfarenheterna på olika sätt. Läs mer om bakgrund, syfte och vilka som ingått i nätverket Stadsbyggnadsdialogen i det inledande blogginlägget här. Där framgår också hur vi lagt upp denna serie om totalt 19 stycken blogginlägg.     Blogginlägg 2-7 redovisar kommunala erfarenheter. Detta redovisades i Malmö vid Stadsbyggnadsdialogens nätverksträff den 9 december 2011. Dokumentationen baserars dels på en presentation av  projektledare Ulrika Signal, Malmö kommun dels på en presentation av Göran Cars. Professor, institutionen för samhällsplanering och miljö, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm.

Värdebaserad stadsutveckling i Västra hamnen

Malmö kommun har ibland, i tidiga skeden av planeringsprocessen, upplevt att de varit för styrande avseende den fysiska utformningen. De fysiska strukturerna som ska fungera över lång tid har tenderat att bli alltför låsta och inte medgivit utrymme för flexibilitet. Ofta har visionen om platsen kvaliteter kompromissats bort under planeringsarbetet. Kommunen prövade därför en ny metod i samband med utvecklingen av Varvsstaden i Västra hamnen i Malmö. Metoden fokuserar på det värdeskapande man ville tillföra platsen snarare än dess nya fysiska struktur.

Malmö_1

Metoden bygger på att en "värdeplan" tas fram gemensamt av kommunen och den tilltänkte byggherren. Värdeplanen beskriver de prioriterade värden som platsen bör ha avseende kvalitet och hållbarhet. Malmö kommun menar att arbetssättet har öppnat för dialog om gemensamma värden och åstadkommit ett system för återkoppling kring värden som hållbarhet i en kontinuerlig stadsutvecklingsprocess. Värdeplanen möjliggör ett innehåll som kan variera över tid och justeras efter hand som behov och förutsättningar förändras. Under hela processen handlar det om att hitta balansen mellan att styra och skapa flexibilitet.

Malmö_2

Varvsstaden i västra hamnen i Malmö är ett område som har varit en del av stadens tidigare industriområde. Idag bedrivs inte längre någon industriell verksamhet där. Ambitionen är att i området skapa en blandad stadsdel med bostäder, verksamheter, service, handel, p-hus och publika attraktioner. Kommunen samarbetade i utvecklingen av Varvsstaden med Peab som byggherre. En viktig utgångspunkt var att Varvsstaden är ett unikt område i det avseendet att det inte tidigare funnits boende där. Exempel på värdeord för Varvsstaden är det sociala arvet, varvsmiljön och det centrala läget. I arbetet med kvaliteteter och värden för Varvsstaden utvecklades visionen ”Den kontrastrika varvsstaden” med kontrasterande kvaliteter som t.ex. nytt men gammalt och monumentalt men intimt. Detaljplaner kommer nu att tas fram och följas upp utifrån de värdematriser som finns.

Rosengård

Rosengård är en stadsdel där otaliga utvecklingssatsningar har gjorts sedan 1980-talet. Alla har haft samma ambition, ”nu ska Rosengård integreras”. Inget av dessa projekt har dock gett någon varaktig förbättring av den sociala situationen. Kommunstyrelsen tog därför 2011 ett beslut att starta ett förnyelseprojekt i Rosengård som skulle styras från lokal nivå. Stadsdelschefen fick ett starkt mandat att utveckla nya förhållningssätt och metoder, bara det ledde till verklig förändring. KTH har engagerats som följeforskare i detta arbete och är aktiva i processen. Innan projektet sjösattes genomfördes en omfattande intern dialog mellan förvaltningarna i kommunen.

Fokus för förnyelseprojektet var att utveckla och genomföra sådant som de många tidigare dialogerna identifierat som angeläget. Efter det, och när det finns ekonomi, kan man inleda nya dialoger. Inleder man bara dialog efter dialog utan att något resultat sker finns risk för att det skapas en dialogtrötthet bland de boende, där de upplever att det inte spelar någon roll vad de säger, för inget ändå händer. Projektet valde att fokusera på tillgänglighet, självbild och effektivitet - tre uppenbara problem i Rosengård.

Rosengård ligger 1,3 kilometer från Möllevångstorget i Malmö, som är en av de mest centrala platserna i Malmö. Trots det uppfattas avståndet som mycket längre. Genom att knyta ihop Rosengård med Möllevången, utveckla Amiralsgatans sträckning genom Rosengård, förbättra tillgängligheten till stationsläget Rosengård på kontinentalbanan och utveckla Rosengårds centrum ska Rosengård göras till en integrerad del av Malmö.

Amiralsgatan

Amiralsgatan, Malmö

För att förändra självbilden av Rosengård bland dem som bor i området behöver flera insatser göras. De boende ska inte skämmas över att säga att de bor i Rosengård. Målet är att de boende ska vilja och välja att bo kvar även om de får det bättre. Exempel på pågående projekt i Rosengård är planen på att anlägga Sveriges finaste rosenträdgård i Rosengård och att förlägga träningen för Malmö FF:s elitspelarklass i området.

Service- och individinriktade insatser ses över och effektiviseras. En förödande kultur i skolan har identifierats där bl.a. vissa lärare har så låga förväntningar på elever att det i sig bidrar till låga skolresultat. Ett stort kulturförändringsarbete för skolpersonal med flera har därför inletts och kommunen har höga krav på kvalitet och skolresultat.

Reflektion och lärande från exemplen i Malmö

Värdebaserad planering har gett vinster i form av en gemensam vision och prioriterade värden, samverkan och dialog kring kvalitet och hållbarhet samt en effektiv efterföljande process.

I Rosengård togs det ett medvetet beslut om att inte genomföra fler dialoger innan man kunde se resultat av tidigare genomförda dialoger. Detta var ett sätt att motverka att en dialogtrötthet växte sig starkare, vilket kan bli följden av om många dialoger genomförs utan att någon återkoppling eller resultat ges.

De insatser som man valde att satsa på handlar bland annat om hur man kan förena arkitektonisk kvalitet med den nuvarande byggnationen och att skapa ett intresse bland privata byggherrar att våga satsa på Rosengård. Trots att detta är ett utvecklingsprojekt i ett tidigt skede, så kan man redan efter ett år se vissa resultat.