Norrköping

Stadsbyggnadsdialogen - Del 5 - Kommunala erfarenheter: Norrköping

Detta blogginlägg är en del i en sammanhållen serie blogginlägg som redovisar kunskap som framkommit inom nätverket Stadsbyggnadsdialogen. Föreningen för samhällsplanering (FFS) har varit med och hjälpt till och dokumenterat nätverkets aktiviteter och hjälper nu till med att sprida erfarenheterna på olika sätt. Läs mer om bakgrund, syfte och vilka som ingått i nätverket Stadsbyggnadsdialogen i det inledande blogginlägget här. Där framgår också hur vi lagt upp denna serie om totalt 19 stycken blogginlägg.     Blogginlägg 2-7 redovisar kommunala erfarenheter. Detta redovisades i Norrköping vid Stadsbyggnadsdialogens nätverksträff den 15 mars 2012. Dokumentationen baserars dels på en presentation av Jackie Leiby och Tina Bosnjak Erixon, planarkitekter på Norrköpings kommun.

 Lindö strand, Kneippen Syd och Svärtinge centrum

Lindö strand är en småbåtshamn i behov av förnyelse och förtätning. För att nå boende och brukare i området arrangerades en tvådagars idéverkstad med bland annat inspirationsföreläsningar och områdesvandring. Både planerare och politiker deltog, vilket skapade en tyngd åt mötet. Detta blev också en chans för de verksamma i området att delge sina synpunkter. Även en enkätstudie genomfördes.

Den nya stadsdelen Kneippen Syd ligger ca 2 km sydväst om Norrköpings centrum och ska utvecklas till en attraktiv stadsdel med blandad bebyggelse. Tre workshops genomfördes för att få in synpunkter och underlag till fortsatt utvecklingsarbete. Barn och unga involverades i planeringsarbetet.

För att få bättre underlag om utveckling av Svärtinge centrum och Svärtingehus skola, ca 5 km nordväst om Norrköpings centrum genomförde kommunen en enkätundersökning som skickades ut via direktreklam. Totalt deltog 207 personer i enkäten och majoriteten önskade mer service och fler funktioner i centrum.

Reflektion och lärande från exemplen i Norrköping

En sammanfattning av lärdomar från de tre olika samrådsförfarande har gjorts. Fördelarna med att genomföra en idéverkstad eller en workshop jämfört med ett traditionellt samråd var att det skapade ett aktivt deltagande tidigt i processen. Det blev ett engagemang för förändringen bland deltagarna och ett utbyte mellan dem där de fick ta del av varandras åsikter. Konstruktiva idéer kom in vilket utgjorde ett bra underlag för fortsatt arbete. Det skapades också personliga kontakter mellan boende, verksamma, politiker och planerarna. Det blev en riklig dokumentation att ta med in i det fortsatta arbetet.

Nackdelarna med metoden att genomföra en idéverkstad var bland annat att det, genom att initiera en sådan ambitiös dialog, skapades förväntningar som det kan bli svåra att leva upp till i ett genomförandeskede. Det var också svårt att formulera enkätfrågor så att man fick in relevant information för arbetet. Olika frågor lyftes av boende respektive brukare av platsen, vilket ställde frågor kring hur man ska värdera olika gruppers önskningar. Det innebar också höga kostnader och tog mycket tid i anspråk.