Processverktyg i samskapande processer

Att arbeta med flera olika parter i tidiga skeden tillhör ofta planerarens vardag. Men hur kan själva arbetet planeras och vilka verktyg kan vara bra att använda? Med utgångspunkt i FoU-projektet Klimatsmarta och attraktiva transportnoder beskriver professor Ulf Ranhagen ett axplock av de verktyg som han under lång tid varit drivande i att utveckla.

Ulf Ranhagen är arkitekt SAR/MSA, tekn dr och senior professor, verksam vid Sweco, KTH och Mistra Urban Futures.

I artikeln exemplifieras hur fem olika planeringsverktyg kan användas för att stimulera till ett både analytiskt och kreativt arbetssätt i samspel mellan aktörer från olika professioner. Utgångspunkten är det praktiknära forskningsprojektet klimatsmarta och attraktiva trans­portnoder som är associerat till kunskapsprocessen det urbana stationssamhället vid Mistra Urban Futures i Göteborg.

Ett systematiskt arbete med processverktyg för att bearbeta problem och frågeställningar samt utveckla förslag, konsekvensbedömningar och genomförandestrategier kan mobilisera kompetens , kreativitet och lust till skapande hos olika aktörer och därmed leda till en högre kvalitet och kreativitet i samhällsplanering på olika nivåer. Arbetet med en serie verktyg – en verktygslåda – kan på så sätt bidra till att fördjupa planeringsprocesser med kunskaper, idéer och slutsatser som inte så lätt kan komma fram i traditionellt analys- och syntesarbete. Det är också möjligt att plocka ut enstaka verktyg för en specifik uppgift även om det inte är idealt för att skapa pedagogik och sammanhang i arbetet.

För att belysa dessa påståenden exemplifieras i denna artikel några verktyg som jag och mina kollegor tillämpat i bl.a. det praktiknära forskningsprojektet klimatsmarta och attraktiva transportnoder som i korthet syftar till att förbättra kopplingar mellan stationer och staden i stort genom att tillvarata den s.k. stationsnärhetseffekten på olika avståndszoner från stationer. Mer om bakgrunden till dessa verktyg beskrivs i slutet på artikeln.

Jag presenterar här ett axplock av fem processverktyg ur en större verktygslåda. Jag och mina kollegor har använt dessa i en sekvens för att i samarbetet mellan olika aktörer i de tre fallstudiekommunerna Lund, Borås och Uppsala bidra till fördjupade insikter och en bättre bas för fortsatt planeringsarbete.

Verktyg 1: Viktning av mål och indikatorer med hjälp av värderos

Utifrån en rad forskningsrapporter vaskade vi fram 25 indikatorer som är väsentliga för att gynna ett hållbart resande med förbättrad koppling mellan staden och stationen. Vi sorterade indikatorerna i fyra huvudgrupper (urban form, urbana funktioner, stråk, nätverk och kopplingar och samt offentliga rum) samt arrangerade dessa i en värderos som försågs med koncentriska innercirklar för att medge viktning av indikatorerna i fem steg. I arbetsgrupper med deltagare från olika professioner viktades indikatorerna för olika avståndszoner till stationerna vilket grafiskt kunde illustreras. Denna typ av verktyg kan användas med andra relevanta mål och indikatorer för andra planeringsupp­gifter.

Verktyg 2: Kartbaserad SWOT analys för olika avståndszoner från stationer utifrån valda indikatorer

SWOT-analys är ett så välkänt verktyg att det knappast behöver presenteras. Men ofta stannat den vid att man konstaterar styrkor, svagheter, hot och möjligheter t.ex. för ett visst planeringsområde. Genom att ringa in vilka av dessa uppgifter som har geografisk relevans kan man få ut mer av analysen. Detta tydliggör också vilka frågor som är mer institutionella och behöver hanteras genom förändrade juridiska och administrativa system etc. I det aktuella projektet valde vi de 5 – 6 indikatorer som av deltagarna med hjälp av verktyg 1 bedömde som viktigast för olika avståndszoner till stationerna. Kvaliteter markerades med gröna post-its och brister med röda post-its. Genom denna kartbaserade SWOT-analys gavs en tydligare bild av barriärer mellan staden och stationen liksom var det fanns goda kvaliteter i from av varierad stadsmiljö, tillgång till mötesplatser och god tillgänglighet i stationens omland. Verktyget kan användas för alla typer av planeringsområden från regional skala till kvartersskala.

 Verktyg 2, kartbaserad SWOT under bearbetning i närområdet för Borås station.

Verktyg 2, kartbaserad SWOT under bearbetning i närområdet för Borås station.

Verktyg 3: Utveckling av framtidsbilder med hjälp av scenariomatriser

Att kunna arbeta på ett både strukturerat och kreativt sätt med framtidsbilder är en av kärnfrågorna i samhällsplaneringen som länge har dominerats av ett prognostänkande. Genom att istället i högre utsträckning tillämpa participativ backcasting och kombinera detta med scenarioplanering går det att frigöra sig från de låsningar som trendframskriv­ning och fixering vid akuta problem kan innebära. Partici­pativ betecknar här att praktikens aktörer som deltar i vår aktionsinriktade forskning använder verktyget kreativt för att utveckla sina förslag och idéer för framtidens hållbara, urbana stationssamhällen.

I vår forskningsgrupp ser vi scenariomatrisen som ett praktiskt verktyg för att underlätta ett planerings arbete som tar sin utgångspunkt i långsiktiga mål genom att den möjliggör utveckling av alternativa framtids­bilder som är diametralt olika och därmed belyser en stor spännvidd av utvecklingsmöjligheter.

I ett fyrfältsdiagram valdes två relevanta faktorer som axlar vilket i det här fallet handlade om kan rumslig struktur och trafikstruktur. Genom att vi lät deltagarna kombinera axlarnas ytterpoler (t.ex. cykelstad – stråk) kunde fyra distinkt olika alternativ genereras i matrisen. På så sätt uppmuntrar vi deltagarna att utforma renodlade alternativ där flera möjlighetsfönster öppnas. Vår strävan är att deltagarna undviker att snabbt fastna i en kompromisslösning som enbart är anpassad till dagens omständigheter. Vi ser gärna att flera scenariomatriser görs med flera axlar och att alternativ som genereras i dessa övningar kombineras på en mängd olika sätt.

 Verktyg 3, scenariomatris för alternativa framtidsbilder.

Verktyg 3, scenariomatris för alternativa framtidsbilder.

Verktyg 4: Utvärdering av framtidsbilder med effektprofil (rangordningsdiagram)

Medan vi strävar efter att scenariomatrisen ska öppna upp för flera olika alternativ utan ett alltför kritiskt tänkande som hämmar kreativiteten så innebär vår utvärdering av framtidsbilderna att dessa granskas systematiskt utifrån mål och indikatorer. Utgångspunkten kan här vara redan beslutade politiska mål eller nyckelfrågor som arbetats fram genom verktyget strukturerad brainstorming, se vidare idéskriften fyra stora och tjugo små steg.

I det aktuella projektet lät vi tvärdisciplinärt sammansatta arbetsgrupper utvärdera fyra framtagna framtidsbilder med hjälp av ett snabbt och enkelt utvärderingsverktyg -effektprofilen (rangordningsdiagram). Utgångspunkten var de 5 – 6 högst värderade indikatorerna av de 25 som bedömdes i ett tidigare steg. I effektprofilen placerades indikatorerna eller målen vertikalt och alternativen rangordnades för varje indikator.

Ofta söker vi först finna det ”bästa” respektive ”sämsta” alternativet för varje indikator och sedan placerar vi in de alternativ som bedöms hamna mellan dessa lägen. Vår bedömning utgör en bra grund för att hitta konflikter och synergier mellan olika mål/indikatorer som underlag för att kombinera de bästa elementen från varje framtidsbild till en syntes, ett huvudalternativ. Vi uppmuntrar deltagarna i processen att göra utvärderingarna med effektprofilen i flera steg. Slutligen skönjer vi en bra syntes – som går att arbeta vidare med och förfina . Vi kan fördjupa den översiktliga utvärderingen med hjälp av effektprofilen med mer förfinade verktyg som värderosor eller multikriterieanalyser, se vidare idéskriften fyra stora och tjugo små steg.

 Verktyg 4, utvärdering med effektprofil för stationsområdet i Lund.

Verktyg 4, utvärdering med effektprofil för stationsområdet i Lund.

Verktyg 5: Arbete med en designdialog för att vidareutveckla valda framtidsbilder

Designdialogen är ett verktyg som ursprungligen utvecklats av professor Peter Fröst för att engagera brukare av arbets- och vårdlokaler i arbetet med att forma konkreta designalternativ. Metodiken har successivt vidareutvecklats också för konkret stadsutveckling. I det aktuella FoU-projektet prövade vi användningen av ett av oss skräddarsytt symbolbibliotek för att visualisera olika urbana funktioner, stråk och associationer som brukar ingå som en del i designdialogprocesser.

Utgångspunkten för arbetet var resultatet av deltagarnas utvärdering av framtidsbilder i scenariomatriserna. Vi lät deltagarna kombinera framtidsbilder för avståndszonen 0 – 600m från stationen med valda framtidsbilder för avståndszonen 600m – 3000m. På så sätt erhöll vi en första visualisering av utvecklingsmöjligheter i ett samlat stråk ut till ca tre kilometer från stationerna. Det bildmässiga arbetssättet med olika symboler stimulerar ett kreativt arbetssätt i samarbete mellan ett flertal aktörer – också från civilsamhället - och olika professioner eftersom det inte krävs den skisskunskap som arkitekter besitter. Arbetet med symbolbiblioteket kan dock alltid kombineras med traditionellt skissarbete för att precisera förslag som rör urban form, funktionslokalisering etc.

 Verktyg 5, Designdialog för att utveckla stråk med upplevd stationsnärhet i Borås.

Verktyg 5, Designdialog för att utveckla stråk med upplevd stationsnärhet i Borås.

Vad betyder användningen av verktyg för slutresultatet?

Jag bedömer att de ovan exemplifierade verktygen och andra verktyg som artikeln refererar till är generellt användbara för samskapande, tvärsektoriella planeringsprocesser från regional nivå till kvartersnivå. Vart och ett av verktygen kan användas vid översiktlig platsanalys, förslagsutveckling och konsekvensanalys men också på ett mer detaljerat sätt än vad som framgår ovan. Enkla och välbeprövade verktyg som mindmapping, kartbaserad SWOT-analys och strukturerad brainstorming visar sig kunna bidra till att överbrygga barriärer och skapa en gemensam probleminsikt mellan aktörer från olika discipliner eller kommunala organisationer.

Det är ofta svårt att i långa, komplexa planeringsprocesser härleda vilka specifika fysiska resultat som användningen av processverktyg i tidiga planeringsskeden leder till. Det skulle behövas långsiktiga uppföljningar för att se vilket genomslag vårt arbete med verktyg i tidiga skeden får i praktiken. Vid en översiktlig uppföljning av vår aktionsforskning i Borås i projektet klimatsmarta och attraktiva transportnoder intygar medverkande planerare (referens My-Linda Lorentsson, Sebastian Andersson och Bengt Himmelman) att samskapande tvärsektoriella processer med hjälp de verktyg som jag presenterat ovan bidrog till en ­fördjupad insikt om betydelsen av att utveckla kontinuerliga urbana stråk för kollektivtrafik, gång och cykel från stationerna på längre avstånd än 600m (upp till ca 3000m), dvs. stråk som binder samman ytterstaden med stadskärnan. Vidare fick de en djupare övertygelse att stråken behöver kopplas till noder och platser av olika dignitet med funktionsblandad, tätare bebyggelse och attraktiva offentliga rum utanför stadskärnan. Dessa insikter har på ett tydligt sätt påverkat Borås översiktsplanering som tidigare var mer fokuserad på utvecklingen av det stationsnära området än på radiella urbana stråk.

I Uppsala bidrog arbetet med verktygen att verifiera och stärka en redan pågående översiktsplanering (referens Göran Carlén) som bl.a. innebär att fyra stadsnoder knyts ihop med stadskärnan och stationen. Verktygen bidrog till att tydliggöra de täta stadsstråken mellan stadskärna, station och stadsnoder som plats för stomlinjenätet för kollektivtrafiken och med en koncentration av stadsliv, verksamheter och målpunkter.

Slutreflektioner

Användning av den typ av processverktyg som exemplifierats kräver inte omfattande dator- eller programkunskap utan kan göras i huvudsak manuellt sätt med penna, skisspapper, kartor, post-its och symboler av olika slag. Med framväxten av allt användarvänligare digitala verktyg tror jag att huvuddelen av alla steg i processerna kan göras digitalt i framtiden även om jag bedömer att det då finns en viss risk att känslan av handfast och jordnära arbete på planeringsverkstadens golv förloras. En kombination av det manuella och det digitala är säkert det bästa även framöver.

Några råd: Arbeta gärna flexibelt och cykliskt i ett växelspel mellan olika arbetssteg och verktyg. Genom att du t.ex. först arbetar igenom alla steg i en process i ett översiktligt planeringsvarv med olika verktyg får du underlag för att fördjupa analyser och förslag i ett följande planeringsvarv. Då undviker du att alltför tidigt fastna i en detaljerad platsanalys. Istället kan du med en översiktlig platsanalys som grund inspireras att utveckla några preliminära framtidsbilder. Efter en första utvärdering av dessa får du en bas för fördjupad platsanalys kombinerat med mer preciserade framtidsbilder o.s.v.

Jag är övertygad att ett processinriktat arbetssätt med olika slags verktyg i tidiga skeden leder till förbättrad kvalitet i program och planer och därmed ger förutsättningar för mer robusta och mänskliga samhälls- och stadsmiljöer. Ta tillvara på möjligheterna att arbeta tillsammans med kollegor och andra aktörer på ett nyfiket, lustfyllt, experimentellt och långsiktigt sätt med alla slags processverktyg! Det är viktigt att ha roligt när man omskapar och skapar framtidens hållbara städer och samhällen!

Ulf Ranhagen