Från miljögifter till kulturvärden: Köpmanholmen – från ort med smutsig nedlagd industri till välskött ort med kulturvärden

Köpmanholmen utanför Örnsköldsvik är ett intressant exempel på utveckling av en ort där hopplöshet och markföroreningar dominerat samtalen de senaste åren, till att bli en ort med mångfald av kulturella värden. Miljöinspektör Katrina Mähler beskriver hur hus och trädgårdar numera är välskötta, priserna på bostäder har ökat och fler och fler barnvagnar rullar i samhället. Numera utsätts ortsborna inte längre för miljögifter från industriområdet.

Katrina Mähler är miljöinspektör på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Örnsköldsviks kommun.

Om Köpmanholmen

I Köpmanholmen, ett litet samhälle 2, 5 mil söder om Örnsköldsvik, fint beläget vid Nätrafjärden och som ingår i världsarvet Högakusten, har det funnits sågverks – och pappersmassaindustri från slutet av 1800- talet fram till den stora nedläggningen i början av 80-talet och att de sista delarna av industrin lades ned år 1994. Bruksorten drabbades hårt av nedläggningen då ungefär 600 personer blev arbetslösa. För de flesta ordnade det sig med sysselsättning men det fanns en mindre grupp som befann sig i mer utsatta situationer, på grund av att de vid sidan om att de blivit friställda hade andra sociala problem.

Bruksmuseets fotoarkiv

Bruksmuseets fotoarkiv

Idag är Köpmanholmen i Nätrabygden en pittoresk ort med brukskyrkan, skolan och fotbollsplanen med konstgräs mitt i centrum, ett stenkast därifrån ligger den under sommartid prunkande Herrgårdsparken. De före detta arbetarbostädernas har precis som åhörarläktaren på fotbollsplanen ett bevarandevärde. Det finns ett starkt föreningsliv, stora möjligheter till friluftsliv, rekreation och kulturupplevelser, turistguidning sker i stort sett hela sommaren och orten andas en tro på framtiden.

Nedläggning av industrin och saneringen

Industriområdet med en storlek på ca 50 ha är omgivet av samhället och gränsar i norr mot utloppet till Nätraån och den fantastiskt vackra Nätrafjärden.

Efter nedläggningen revs stora delar av byggnaderna, medan andra lämnades att förfalla. Allt eftersom åren gick liknade området mer en förgiftad soptipp och ett krigshärjat område med de gamla ruinerna. Man kan säga att fabriksområdet fick stå som en sorts symbol för nedgång och en känsla av hopplöshet. Samtidigt försökte Köpmanholmenborna att få igång en städning och upprustning av området för att kunna användas som hamn och modernt industriområde. I början av 2000-talet skapades uppmärksamhet genom att de skickade tegelstenar från fabriksbyggnaden till regeringen som regeringskansliet diarieförde som inkommen handling. En tid senare gick ortens föreningar samman och skrev ett upprop till miljödepartementet.

Till slut fick kommunen statliga medel till sanering av industriområdet där även Assi Domän Kraft Produktion var med och finansierade.

Arbetet med saneringen var ett stort projekt med ett sextiotal entreprenörer involverade. Det påbörjades 2003 och avslutades 2009. Verksamheterna på det nedlagda industriområdet hade förorenat marken på olika sätt, de dominerande föroreningarna var terpentin och kvicksilver, men även andra föroreningar fanns som PAH, PCB, bly och alifater (petroleumföroreningar).

Foto: Nätra hembygdsförening

Foto: Nätra hembygdsförening

Under projektets gång revs och sanerades ett antal byggnader. 12000 ton kvicksilver- och blyförorenad jord forslades bort, 90 000 ton terpentinförorenad jord behandlades på plats, 2,5 km avloppsledningar togs bort och ett nytt erosionsskydd byggdes vid strandkanten. Även ett antal mindre saneringar gjordes inom projektet. Flera av de sanerade föroreningarna kan påverka det centrala nervsystemet och vissa av dem är cancerframkallande.

Området återfylldes med rena massor och återställdes till industrimark och används idag för hamnverksamhet. Projektets totala kostnad låg på 171 Mkr.

Några viktiga projekt som bedrevs parallellt med industrisaneringen

Flodpärlmussla och fiskvandring

För att få färskvatten till massaindustri under industriepoken byggdes Kubadammen i Nätraåns utlopp. För att kunna riva den söktes särskilda medel som gjorde att Nätraåns nedre delar återställdes, vilket möjliggjort för fisk att vandra förbi den tidigare dammen och att den rödlistade arten flodpärlmussla kan överleva.

Utredning om sediment

Som separat projekt undersöktes sediment i fjärden utanför industriområdet. Undersökningen visade att sedimenten i Nätrafjärden utanför Köpmanholmens industriområde är kraftigt förorenade av kvicksilver, dioxiner och hexaklorbensen, med risk för spridning och upptag av miljögifter i vattenlevande organismer. Bedömningen gjordes att det inte är risk för direkta hälsoeffekter på människor men att det finns behov av åtgärder. Området finns idag på länsstyrelsen lista över prioriterade förorenade områden.

EU-finansierat utvecklingsprojekt

När kommunen hade de första kontakterna med boende inför saneringen, tyckte de att det skulle vara en ny tillfartsväg till området för att styra bort den tunga trafiken från centrala delar av samhället. Det hade också visat sig att hamnen var i dåligt skick och man ville att de skulle byggas upp ett logistiskt centrum som skulle minska behovet av lastbilstransporter. Man ville även bygga en gång- och cykelväg samt asfaltera vissa ytor. EU-medel gavs för alla dessa åtgärder och som därmed kunde genomföras.

High Coast Art Valley var ett projekt som pågick under åren 2013 och 2014. Syftet har varit att använda kulturen för att öka tillväxten i ett utpekat geografiskt område, med Herrgårdsparken som centrum och som en utveckling av konsten i Köpmanholmen-Nätra-Sidensjö. Området stod inför stora utmaningar vad gäller inflyttning, tillväxt och utveckling. Det handlar om att locka turister med konst och kultur, för att framför allt besöksnäringen ska kunna öka sin omsättning och vinst samt antalet anställda. Främst vill man öka antalet utländska turister. Projektet har haft ett tätt samarbete med Jonas Nätterlunds stiftelse. Samarbetet anses ha varit mycket framgångsrikt.  Foto: Göran Omnell

High Coast Art Valley var ett projekt som pågick under åren 2013 och 2014. Syftet har varit att använda kulturen för att öka tillväxten i ett utpekat geografiskt område, med Herrgårdsparken som centrum och som en utveckling av konsten i Köpmanholmen-Nätra-Sidensjö. Området stod inför stora utmaningar vad gäller inflyttning, tillväxt och utveckling. Det handlar om att locka turister med konst och kultur, för att framför allt besöksnäringen ska kunna öka sin omsättning och vinst samt antalet anställda. Främst vill man öka antalet utländska turister.
Projektet har haft ett tätt samarbete med Jonas Nätterlunds stiftelse. Samarbetet anses ha varit mycket framgångsrikt. 

Foto: Göran Omnell

Projektet ”Köpmanholmen - Historia, identitet och framtid”

Samtidigt med saneringsprojektet genomförde Örnsköldsviks museum bland annat en sammanfattning av brukssamhällets historia med tonvikt på industrins och bebyggelsens framväxt. Även detta arbete finansierade bland annat av EU-medel som stödjer projekt som arbetar med regionalt kulturarv.

Familjen Hedberg som ägare

Både industrin och Herrgårdsparken blomstrade fram till 60-talet under familjen Hedbergs ägo. Den andra generationen Hedberg, Ingeborg och Theodor, bodde och verkade på herrgården i dryg 50 år och det var en tid av fest och glamour. Köpmanholmen ansågs då vara Norrlands kulturcentrum, mycket tack vare Ingeborg Hedbergs stora sociala- och kulturella intresse. Under flera årtionden var herrgården och Herrgårdsparken välbesökt av gäster såsom prinsarna Wilhelm och Eugen och författare som Wilhelm Moberg. Sveriges kulturella, politiska och ekonomiska elit träffades även på herrgården för att diskutera affärer och underhölls av de många artister och skådespelare som regelbundet gästade Köpmanholmen. Herrgårdsparken sköttes av familjen Hedbergs privata trädgårdsmästare och det var förbjudet för allmänheten att besöka parken.

1964 såldes fabriken till NCB och två år senare gick makarna Hedberg bort. Herrgården blev tom och området blev ett tillhåll för vandalisering och stölder, parken förvildades och kännetecknades av ölburkar, fimpar och förstörelse.

Foto: Göran Omnell

Foto: Göran Omnell

Engagemanget bland de boende

Industrisaneringen skapade ett stort engagemang och en framtidstro för boende i Köpmanholmen. Många ortsbor var intresserade av både saneringen och hur samhället i övrigt kunde utvecklas. För att möta upp intresset tog Örnsköldsviks kommun fram en översiktsplan för Köpmanholmen där ett antal ortsbor, som representerade olika intressen i samhället, deltog aktivt. Syftet med arbetet var att ge underlag för en diskussion om framtidsfrågorna i Köpmanholmen och man kom fram till riktlinjer för hur en utveckling av samhället skulle ske, hur marken för bostäder, arbetsplatser, etc. ska användas.

Ingeborg Hedberg lät starta ett av Sveriges första dagis, Solgården. När den kommunala daghemsverksamheten byggdes ut övertog kommunen verksamheten och när den flyttades övertog samhällsföreningen Solgården och den blev en örtagård. Örtagården ligger numera vid brukskyrkan och tillhör trädgårdsodlarföreningen. Foto: Roland Näslund

Ingeborg Hedberg lät starta ett av Sveriges första dagis, Solgården. När den kommunala daghemsverksamheten byggdes ut övertog kommunen verksamheten och när den flyttades övertog samhällsföreningen Solgården och den blev en örtagård. Örtagården ligger numera vid brukskyrkan och tillhör trädgårdsodlarföreningen.

Foto: Roland Näslund

Vad händer på Industriområdet efter saneringen - Hamnen

Hamnen i Köpmanholmen med sina stora och välplanerade lagerytor ligger nära den allmänna farleden och har djup inseglingshamn. Upprustningen som skedde i samband med saneringen har betytt att skrymmande gods till vindkraftverk har kunnat tas in med båt och sen lagrats på området inför vidare transport för montering i vindkraftsparker i närområden som norra Ångermanland, Jämtland och södra Västerbotten. Ifjol togs det in 130 vindkraftverk. Området används även för annat gods och av fritidsbåtsföretag.

På resten av industriområdet som idag har rena, fina ytor, finns plats för ytterligare verksamheter. Tyvärr har det varit svårt att få till etableringar, kommunen har jobbat med frågan och det har funnits flera förfrågningar, men inget har nått i mål.

Bruksmuseet ligger vid Herrgårdsparken och ägs av Nätra hembygdsförening. Det är en tidstypiskt rekonstruerad arbetarbostad med kök, kammare och sal. Genom fotografier och övriga samlingar kan man fördjupa sig i brukssamhällets historia från 1800-talet och fram till nutid. Museet erbjuder guidningar under sommaren och driver Sveas café. Foto: Roland Näslund

Bruksmuseet ligger vid Herrgårdsparken och ägs av Nätra hembygdsförening. Det är en tidstypiskt rekonstruerad arbetarbostad med kök, kammare och sal. Genom fotografier och övriga samlingar kan man fördjupa sig i brukssamhällets historia från 1800-talet och fram till nutid. Museet erbjuder guidningar under sommaren och driver Sveas café.

Foto: Roland Näslund

Skärgården, kajen/Vandrarhemmet och Ulvöbåtarna

Det är allt fler människor som idag bor på öarna utanför Köpmanholmen och turismen i skärgården har ökat. En viktig del i samhället är därför kajen som ligger invid det sanerade området och är ombyggd sen några år tillbaka. Här ligger Ulvöbåtarna och här finns ett vandrarhem med restaurang. Skärgårdstrafiken har utökats med tätare turer och man lägger till vid fler bryggor. En ytterligare båt köptes in för något år sedan och båtarna går året runt.

Vad har saneringen betytt för Köpmanholmen

Naturvårdsverket konstaterade i sin utvärdering av saneringsprojektet att saneringen medfört betydande nyttor även om inte alla kan kvantifieras. Den viktigaste effekten är att det är ungefär 1500 boende i närheten som inte längre utsätts för risk/olägenhet av föroreningar från den nedlagda industrin.

”Visserligen finns en besvikelse över att det inte blivit mer av industrietableringar på det sanerade området men ingen vill ha tillbaka den miljöstörande industrin”, säger Magnus Näslund, som förestår Bruksmuseet.

De personer på orten jag pratat med är överens om att det varit en fascinerande utveckling, de berättar med stolthet om alla aktiviter och om föreningslivet. Unga familjer flyttar idag till Köpmanholmen, huspriserna har ökat, hus och trädgårdar är välskötta och det finns ett aktivt föreningsliv som t.ex. hembygdsförening, kulturförening, samhällsförening m.m. och inte minst idrottsklubben BK65 som samlar många barn och ungdomar. Allt detta har gett förnyad energi och framtidstro i samhället.

Katrina Mähler