Det händer mycket just nu. När denna ledare skrivs är det berg- och dalbana på världens börser, det råder stor geopolitisk oro och osäkerheten om vilka utmaningar vi kommer att stå inför – inte bara på längre sikt, utan även de inom de närmast kommande åren – är svåra att förutse. I en tid där samhällsutmaningarna blir alltmer komplexa och där olika intressen ställs mot varandra, spelar samhällsplaneringen en avgörande roll.
Som samhällsplanerare behöver vi förstå och samordna de många faktorer som formar våra livsmiljöer. Samhällsplanerare bär ett särskilt ansvar för att väga samman dessa intressen och se till att det finns bra underlag för välgrundade beslut baserade på helhetssyn och långsiktighet. Det är precis i sådana här tider som vi också ser att PLAN behövs som ett forum för fördjupning, ifrågasättande och reflektion. Det var därför självklart för oss att ta stafettpinnen vidare från tidigare redaktörer Ebba och Lina, som vi samtidigt vill passa på att tacka för otroligt fina insatser! Vi ser fram emot att fortsätta arbeta för att PLAN ska vara en viktig länk mellan forskning och praktik och mellan olika sektorer – och på så sätt fortsätta att påverka och utveckla samhällsplaneringen.
“I sin bredaste betydelse omfattar kultur all mänsklig aktivitet, där närliggande koncept som kulturmiljö och kulturhistoria är allestädes närvarande. “
I det här numret av PLAN låter vi kulturen ta plats. Kultur är ett mångfacetterat begrepp, det vet inte minst den som någon gång läst kulturgeografi. I sin bredaste betydelse omfattar kultur all mänsklig aktivitet, där närliggande koncept som kulturmiljö och kulturhistoria är allestädes närvarande. Till vardags tänker vi ofta på kultur som något som hör till litteratur, konst, musik, scenkonst, film, arkitektur med mera (vilket ibland delas upp i ”finkultur” och ”populärkultur”). Det är främst denna betydelse av kultur – och dess koppling till samhällsplaneringen – som detta temanummer kretsar kring.
För samhällsplanering handlar, som vi alla vet, inte bara om bostäder, infrastruktur, arbetsplatser och näringslivsutveckling – det handlar om att skapa levande och attraktiva miljöer där människor mår bra och trivs. Och utvecklas. För att uppnå detta har kulturen en avgörande roll. Detta kan kanske anses vara ett alltför instrumentellt kulturperspektiv, att främst se kulturen som en språngbräda för att uppnå andra värden snarare än att se kulturen som viktig med ett egenvärde i sig. Samtidigt går det inte att komma ifrån att kulturen också kan vara ett viktigt verktyg för att utveckla platser i en attraktiv och hållbar riktning, både för invånarna och besökarna, både till vardags och till fest. Vår reflektion är att kulturperspektivet ofta hamnar i skuggan av andra planeringsfrågor – särskilt när annat omkring oss känns mycket mer akut.
Under senare tid har det varit en debatt om hur kultur kan och ska finansieras. Debatten har präglats av en oro för att nedskärningar och omprioriteringar ska leda till ett minskat och mindre tillgängligt kulturutbud, särskilt utanför storstäderna. Från statligt håll finns ett önskemål om att kulturverksamhet i större utsträckning ska hitta privat finansiering samtidigt som det bland kulturaktörer finns en oro om att ökad privat finansiering kan leda till minskad finansiering från statligt håll. I takt med att kommuner och regioner ser över sina budgetar riskerar kulturområdet att drabbas av nedskärningar. Eller krav på mer publikfriande utbud som genererar mer intäkter. Det handlar såklart om svåra prioriteringar med begränsade ekonomiska resurser. Men att spara på kulturområdet kan vara en kortsiktig lösning. Här manar vi till att åtminstone analysera konsekvenserna i ett mer långsiktigt tidsperspektiv. En stad eller region utan ett levande kulturliv förlorar inte bara sin attraktionskraft – den förlorar också sin själ.
“Föreningar, eldsjälar och ideella initiativ spelar en avgörande roll i att stärka den lokala gemenskapen. När kultur prioriteras och får en plats i samhällsplaneringen skapas också förutsättningar för ett starkt civilsamhälle, ett mer mänskligt samhälle, där människor möts, deltar och påverkar sin egen livsmiljö. “
En annan aspekt som vi anser sällan får tillräckligt utrymme i samhällsplaneringen är civilsamhällets och folkbildningens betydelse för utvecklingen. Föreningar, eldsjälar och ideella initiativ spelar en avgörande roll i att stärka den lokala gemenskapen. När kultur prioriteras och får en plats i samhällsplaneringen skapas också förutsättningar för ett starkt civilsamhälle, ett mer mänskligt samhälle, där människor möts, deltar och påverkar sin egen livsmiljö. Kan vi lära mer från efterkrigstidens grannskapsplanering, med lokala centrum som erbjöd plats för föreningsaktiviteter, folkbildning och olika kulturyttringar för såväl barn som vuxna? Men anpassat utifrån dagens behov och verklighet. Att prioritera kultur är att också stötta engagemang, demokrati och social sammanhållning. Och det borde väl ändå ligga i tiden även idag?
Med hopp om att detta nummer ger er en god läsning önskar vi en riktigt skön sommar!
Kim Örtenblad är ny redaktör och Mats Johan Lundström är nygammal redaktör för PLAN.
