Jessica Andersson, ordförande
Nu landar snart tidskriften PLAN i Föreningen för samhällsplanerings medlemmars brevlådor. Den här gången på temat regional planering och vi frågar oss, är det nu det till slut tar fart även i Sverige? Behovet av att tolka allt mer komplexa geografiska samband har genom åren stärkt behovet av att arbeta med fysisk planering och rumsliga utvecklingsfrågor i större geografier. Regionerna har bitvis haft det tufft att axla sin roll som utvecklingsansvariga i det här avseendet, men successivt har både insikter, vilja och kompetens byggts upp. Mycket återstår men förändringens vindar blåser! I PLAN nr 3 beskriver vi det framväxande landskapet med större funktionella geografier, rumsliga strategier och strukturbilder som sammanhang där vi stads- och samhällsbyggare har en självklar roll. Nya planeringsroller växer fram men med kärnan kvar – att med vår rumsliga kompetens och förmåga – analysera, beskriva och processa fram önskvärda framtider. Vi ser fram emot de samtal och diskussioner som förhoppningsvis blir resultatet av vårt nummer med kunniga och insatta skribenter som delar med sig av det de ser.
Samtidigt som jag noterar ovan, ett framväxande stärkt regionalt planeringslandskap, så dimper en annan – inte så liten – nyhetsbomb ner i notisflödet. Den 7 oktober publicerade klimat- och näringslivsdepartementet en promemoria med förslag som syftar till att möjliggöra utbyggnad av kärnkraft inom de s.k. obrutna kustområdena och högexploaterade kustområdena. Förbudet mot anläggningar för kärnteknisk verksamhet föreslås tas bort inom ett stort antal namngivna skärgårds-och kustmiljöer. Dessutom föreslås lagändringen träda i kraft redan 1 juli 2026. Vid föreningens årsmöte i april i år hölls ett samtal om regeringens uppmärksammade agerande i Kiruna där kommunen förelades att ta fram detaljplan. Vi frågade oss då om kommunens planmonopol är på väg att kringskäras. Det finns all anledning att ställa sig frågan igen, kanske med ännu större allvar den här gången – är det lokala och regionala planeringsansvaret på väg att avvecklas, nedmonteras? Är det droppen som urholkar stenen vi nu bevittnar?
Vi är många som regelbundet efterlyser en nationell planering värd namnet och en statlig nivå som kan visa även nationella prioriteringar och avvägningar på en karta. Men då är det snarast behovet av en gedigen planeringskompetens på nationell nivå vi efterfrågar, inte att med sektorsglasögon och de små stegens tyranni urholka lokala och regionala värden eller att göra det svårt för medborgare att ställa sina lokala och regionala beslutsfattare till svars.Vi hoppas på debatt och diskussion i planeringssverige och vi är nyfikna på vad du tycker och tänker! Både om regional planering och de små stegens tyranni. Hör av dig, kom på våra AW, engagera dig i våra kanaler, föreslå events som vi kan göra tillsammans. Det är precis sådant vår förening är till för. Är du inte redan medlem? Bli det!
Jessica Andersson, ordförande
Denna text publicerades först i vårt nyhetsbrev ePLAN, som går ut till alla medlemmar.
