Vända, vrida och testa – att förtäta med kvalitet. De flesta tillväxtkommuner i Sverige i dag står inför liknande planeringsmässiga utmaningar. Utmaningarna beskrivs ofta som en kamp mot bostadsbristen - att växa i takt med befolkningsökningen. Samtidigt ligger inte utmaningen i att växa snabbt för växandets skull, utan kanske främst i att växa på ett sätt som är hållbart i längden. Det som planeras måste hålla kvalitet. Hur får vi detta att gå ihop?
Ulrika K Jansson är avdelningschef planeringsavdelningen.
Martin Willén är biträdande stadsbyggnadschef.
Örebromodellen
I Örebro försöker vi lösa den ekvationen genom att se vårt arbetssätt som en process som hela tiden kan förändras och förbättras och genom att vända och vrida på förhållningssätten och hur vi kommunicerar. Det vi kallar Örebromodellen är i dagsläget ett ganska känt arbetssätt men också något vi har arbetat med, och förfinat, under många år. Essensen i modellen ur ett kvalitetsperspektiv är att vi som kommun behåller möjligheten till en kontinuerlig dialog med exploatören ända fram till första spadtaget på kommunal mark – eftersom det är först då vi säljer marken. Den dialogen förvaltar vi, men vi testar också nytt.
Under en serie frukostmöten under 2015 bjöd vi till exempel in näringslivet att förutsättningslöst tycka till om oss som kommun. Vi bjöd in stadens externa aktörer och frågade ”vad kan vi göra bättre”?. Vi möttes av kritik på vissa punkter och fick därmed in en mängd förbättringsförslag att arbeta vidare med. Förslag vi inte hade fått in annars. Det gav oss också nya kontaktytor.
Arkitekten får makten
Ett test som pågår just nu är ett nytt sätt att arbeta med markanvisning som vi kallar ”Vi ger arkitekten makten”. Innan årets slut kommer ett arkitektkontor, utvalt efter en öppen intresseanmälan, att få option på att utveckla en fastighet under förstudiefasen, helt utan kostnad. Arkitekten avgör sedan själv i vilket skede som samarbetspartners för finansiering, byggentreprenad med mera kopplas in. Till detta projekt har vi valt ut en 1200 kvm stor tomt mitt i centrum, med byggrätt för 7 våningar kontor.
Mycket av det vi provar handlar om att vi som kommun försöker förhålla oss på ett lite mindre traditionellt sätt till marknadens aktörer och att vi gör vårt bästa för att vara tydliga. Det förhållningssättet har lett oss in på ett arbete som också pågår just nu, vilket är arbetet med att revidera det vi kallar Handlingsplan för stadens byggande.
Från översikt till detalj genom handlingsplanen
Om översiktsplanens intentioner kan formuleras på en mer detaljerad nivå innan ett detaljplanearbete startar är mycket vunnet. Hur kommunen ser på sin egen utveckling ska man heller inte behöva gissa sig till, eller läsa igenom en hel översiktsplan för att förstå, tyckte vi. Den informationen behöver vara lättillgänglig, tydlig och väl paketerad för de aktörer som är intresserade.
Det är bakgrunden till hur den första versionen av Handlingsplan för stadens byggande initierades. Planen är ett politiskt uppdrag men också delvis ett svar på marknadens efterfrågan. Den överbryggar glappet mellan översiktsplan samt planprogram och detaljplaner. Den visar på vilket sätt och i vilken ordning bebyggelsen ska växa fram de närmaste tio åren.
Planen pekar ut de bästa lägena för infill-projekt, höga skalor och ineffektivt nyttjade ytor. Den förklarar vilka områden vi vill hantera varsamt samtidigt som den pekar ut var det finns möjligheter att ta ut svängarna mer. Den innehåller till och med en checklista där vi listar de aspekter vi som kommun kommer att titta på i en initial bedömning av en idé. Den här listan kan externa aktörer använda sig av i sin planering redan innan kontakt tas med kommunen.
“Arkitekten avgör sedan själv i vilket skede som samarbetspartners för finansiering, byggentreprenad med mera kopplas in.”
Internt fungerar också Handlingsplanen som en trygghet när en exploatör tar kontakt eftersom Handlingsplanen innebär en uppsättning ställningstaganden och medvetna prioriteringar som redan är gjorda. Kommunens olika kompetenser har så att säga redan gjort jobbet att vara överens om grunderna.
Handlingsplanen och täthet
Den viktigaste av Handlingsplanens prioriteringar tycker vi är att staden ska hållas tät. I planen har vi därför noggrant vänt och vridit på de två centrala begrepp i nutida stadsplanering – förtätning och blandning, för att tydliggöra vad vi menar med det. I planen beskriver vi också hur och på vilka platser förtätning och blandning kan tillämpas i Örebro.
Örebros Handlingsplan innehåller en checklista där de listar de aspekter som kommunen kommer att titta på i en initial bedömning av en idéer som kommer in till kommunen. Listan kan externa aktörer använda sig av i sin planering redan innan kontakt tas med kommunen.
En lyckad förtätning är ju den som ger den sammanhållna staden men också den som har plats för det som gör våra boendemiljöer trivsamma. Därför lägger vi stora resurser på att proaktivt förbereda för den täta och trivsamma staden. Det gör vi genom att anlägga microparker i innerstadsmiljö, arbeta med större parkytor i nya täta bostadsområden och att bevara och skapa nya stadsnära naturreservat.
En aktiv part i samhällsbyggandet
Den handlingsplan vi arbetar efter i dag är en första version. Den har fungerat väldigt bra men kan bli bättre. Just nu vrider och vänder vi på hur nästa version kan bli ett ännu skarpare verktyg bland annat i att kommunicera förtätningstanken utåt.
Det här arbetssättet – att tänka om och tänka nytt - är möjligt för att vi arbetar proaktivt och inte enbart händelsestyrt. Det kan vi göra för att politiken låter oss göra det, men också för att vi har insett värdet i att vara en aktiv part i samhällsbyggandet.
Ulrika K Jansson
Martin Willén
