Föreningen för samhällsplanering (FFS) huvudsyfte är att ge ut tidskriften Plan, och genom detta vara intressant för den aktuella generationen av planerare som är verksam just nu. Men genom den långa historien för FFS och Plan är det naturligt att då och då också se bakåt, och genom detta få perspektiv på olika planeringsfrågor. Utvecklingen av samhällsplaneringen och planerarrollen står visserligen aldrig still, men det ser ut som att vissa frågor är eviga när man studerar innehållet i tidskriften Plan från olika tidsepoker. Därmed blir historien också viktigt för att kunna förstå framtiden. Och genom att skriva i Plan blir man också del av av en framtid, för hur resonerade de egentligen kring planering år 2014 när de....
Vi håller för närvarande inom FFS att se över vårt omfattande arkiv, det inför ett skifte av kansli. Det blir då naturligt att fundera och reflektera över en samhällsplanerare i då-, nu- och i en framtid. Senast idag har vi gått igenom arkivet av Plan, det finns fem arkivex av varje Plannummer sedan starten år 1947. Därutöver finns en inbunden version som vi bloggade om här. Jag valde att göra ett foto från Plan nr 6 från år 1954, 1964, 1974, 1984, 1994, 2004, samt från det senste numret Plan nr 6 år 2014.
Framsidorna på Plan nr 6 från år 1954, 1964, 1974, 1984, 1994, 2004, och det senasre från år 2014.
Även om format och layout skiljer sig åt, så finns förvånande mycket material som fortfarande är lässvärt. Några nedslag från respektive nummer av Plan i fotot:
År 1954, nr 6: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (senare Vägverket, numera Trafikverket) har för mycket vägexpertis och gör lite samhällsplanerarexpertis i framtagandet av sin nationella plan. Planering utan plan, menade Plans redaktör Per Holm.
År 1964, nr 6: Claes-Eric Norrbom skrev om behovet av planering för det växande friluftslivet, och efterfrågade en mer aktiv markpolitik för att en så stor del av svenska folket ska ges möjlighet till ett rikt och omväxlande friluftsliv.
År 1974, nr 6: Energikrisen har slagit fullt ut och redaktör Gösta Carlestam efterfrågar ett VM i hushållning och samarbete iställlet för ett VM i tillväxt. Den nu pågående energidebatten är påtagligt låst vid tanken på att vi mäste välja mellan två lika ödesdigra allternativ för vår framtida energiförsörjning. Både olje- och kärnkraftalternativet kan leda till oacceptabla konsekvenser med avseende på vår och kommande generationers hälsa ovch miljö. Vad en förutseende och innovativ forskning och samhällsplanering kan göra för att hushålla med naturresurser och energi och för att öka valmöjligheterna i en framtiden är knappast alls diskuterat.
År 1984, nr 5-6: Ett dubbelnummer under parollen: vän med naturen. Från Kerstin Maunsbachs ledare: Det är naturens toleransgränser som ger oss vårt livsutrymme. Även om det är vi som bestämmer dessa gränser, är det ändå naturens egna som gäller. Vi måste acceptera att vi är en del av naturen ocb försöka bli vän med den.
År 1994, nr 6: Under det nya begreppet "political correctness", numera även känt som enbart "P.K.", skrev Plans redaktör Göran Cars: samhällsplaneringens svaga förmåga att omsätta beslut i handling, bottnar i rädslan att formulera tydliga och varaktiga mål, inklusive prioriteringar.
År 2004, nr 6: Med anledning av det nybildade sk superdepartementet samhällsbyggnad med Mona Sahlin som samhällsbyggnadsminister, så efterfrågar Plans redaktör Mats J Lundström mer sektorsövergripande kunskap om sambandet mellan fysisk form och sociala, ekonomiska, ekologiska villkor.
År 2014, nr 6: Plans nuvarande redaktör Björn Ekelunds ledare känns igen i flera av de tidigare ledarna - kanske främst år 1974. Ett paradigmskifte eller åtminstone ett trendbrott i energifrågan efterfrågas, samtidigt som Malmökomissionens banbrytande arbete för de sociala frågorna lyfts fram.
Ett litet nedslag i tidskriften Plan, en källa till den svenska sämhällsplaneringens utveckling de senaste snart 70 åren, som förhoppningsvis också påvisar rubriken: FFS tidskrift Plan är då-, nu- och framtid, på en och samma gång
