Återinförd fastighetsskatt, avreglerad hyresmarknad och ett program för social housing. Det menar Ingemar Bengtsson är lösningen på det stora bostadsbehovet som föreligger. Inte att bygga mer av samma sak som vi redan har. Behovet idag styrs nämligen av en annan sorts efterfrågan.
Polarisering i staden leder till nya planeringsfrågor
Trots ambitiösa visioner och planer för att säkerställa god kvalitét har segregation och polarisering bitit sig fast i svenskt stadsbyggande. Karin Grundström i forskningsmiljön CRUSH menar att detta resulterat i motstridiga processer i stadsutvecklingen. Processer som skiljer sig markant från förra gången Sverige byggde tusentals nya bostäder på kort tid.
Var finns alternativen?
Det behöver byggas bostäder i Sverige, mycket bostäder. Men Kerstin Kärnekull undrar vilken sorts bostäder det är som ska byggas och menar att två viktiga perspektiv saknas helt. Det ena handlar om de äldres bortglömda bostadsbehov. Det andra om hur de boende vill ha sitt boende, yngre som mer seniora, om de själva fick bestämma. Men det jäser bland gräsrötterna...
Planera för kvalitativ förtätning i ett större sammanhang
Stockholm står inför ett strukturellt rekonstrueringsprojekt i jätteskala när 140 tusen nya bostäder ska läggas till den befintliga miljön. Skönhetsrådets kanslichef Henrik Nerlund beskriver hur detta kommer att kräva ett nytt sätt att planera, som både förmår att värna befintliga kvaliteter och skapa nya goda stadsrum.
Intervju: Peter Eriksson
Ledare: Kvalitet/Kvantitet syns
Debatt: Formen på staden är viktigare än vi anat
Fortfarande bygger vi städer som vi nästan alltid gjort nämligen utan större tanke på formen. Aningslöst placerar vi så mycket bebyggelse det någonsin är möjligt på platser där det för tillfället är lättast att komma fram och som ligger någorlunda nära till centrum i stan, enkelt räknat som fågelvägen.
FFS Informerar: En stolt förening firar 70 år!
Debatt: Multicultural Urban Form
Following the recent increase in the number of arrivals to Europe, there have been growing concerns over the question of living together in multicultural cities despite all our cultural differences. In this respect, there has been a tendency both in academia and practice to identify the so-called ‘segregated’ ethnic neighbourhoods as the ‘problematic’ urban areas, and implicitly or explicitly associate them with a variety of urban challenges and risks such as segregation, ethnic unrest, racially motivated hate crimes, fundamentalism, etc.










