Ny dokumentärfilm, Urbanized, om planering av städer

En ny dokumentärfilm, Urbanized, om planering av städer av filmaren Gary Hustwit hade nyligen världspremiär på Toronto Film festival. Urbanized är den tredje delen i en trilogi som tidigare innehållit delarna Helvetica och Objectified. Nedan finns trailern, och här finns också en länk till filmens webbsida. [youtube=http://www.youtube.com/watch?v=6jpN8kI0-pY]

Så här beskrivs filmen: Urbanized är en fullängdsdokumentär om utformningen av städer, som tittar på frågorna och strategierna bakom stadsplanering med hjälp av några av världens främsta arkitekter, planerare, politiker, byggare, och tänkare. Över hälften av världens befolkning bor nu i en städer, och 75% kommer att kalla en stad för hem år 2050. Men medan vissa städer upplever explosiv tillväxt, krymper andra. Utmaningar som att balansera bostäder, rörlighet, offentliga rummet, medborgerligt engagemang, ekonomisk utveckling, och miljöpolitik håller snabbt på att bli ett universellt problem. Samtidigt som mycket av dialogen om dessa frågor kopplas bort från det offentliga rummet. Vem får forma våra städer, och hur gör de? Till skillnad från många andra områden av design, är städer inte är skapad av någon specialist eller expert. Det finns många bidragsgivare till urbana förändringar, inbegripet vanliga medborgare som kan ha en stor inverkan förbättra de städer där de bor. Genom att utforska ett varierat utbud av stadsplanering projekt runt om i världen, förs en diskussion om framtiden för städerna.

Tillgång till filmen: Just nu visas den runt om i nordamerika. En kommande visning är också i London inom kort. De tidigare filemrna har funnits att tilgå på DVD:

Filmens poster:

Medverkande i filmen: Udo Andriof (Stuttgart 21); Alejandro Aravena (Elemental); Jon Bird (Open University); Amanda Burden (NYC Department of Planning); Ricky Burdett (LSE Urban Age Project); Candy Chang (Civic Center); Yung Ho Chang (Atelier FCJZ); James Corner (Field Operations); Mark Covington (Georgia Street Community Garden); Joshua David (Friends of the High Line); Ellen Dunham-Jones (Georgia Tech); Kathryn Ewing (Sun Development); Sir Norman Foster (Foster + Partners); Grady Gammage Jr. (Gammage & Burnham); Jan Gehl (Gehl Architects); Alastair Graham (City of Cape Town); Robert Hammond (Friends of the High Line); Jacqueline James (Jonker & Barnes Architects); Bruce Katz (Brookings Institution); Tarna Klitzner (Landscape Architect) Rem Koolhaas (OMA); Rahul Mehrotra (RMA Architects); Grover Mouton (Tulane University TRUDC); Oscar Niemeyer (ONA); Sicelo Nkohla (VPUU); Eduardo Paes (Mayor, Rio de Janeiro); Sheela Patel (SPARC); Enrique Peñalosa (Former Mayor of Bogota); Edgar Pieterse (African Centre for Cities); Ric Scofidio (Diller, Scofidio + Renfro); Michael Sorkin (Sorkin Architects); Gangolf Stocker (Leben in Stuttgart)

Filmer på temat stad-trafik

Vi har de senaste dagarna noterat ett antal filmer på temat stad-trafik. Vi har därför gjort ett enkelt blogginlägg där vi sammanställt några av dessa. Har du andra exempel? Kommentera gärna blogginlägget med en länk. Göteborg stad - Den livliga staden Göteborg stads Trafikkontor har gjort en animerad kortfilm om de förändringar som kommer att behöva ske. I första hand var filmen egentligen tänkt att vara en del i att internt infomera stadens olika förvaltningar och nämnder. Mer information om projektet finns här.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=DMfYv8CWn4E]

The International Congress Towards Carfree Cities Den mexikanska staden Guadalajara var arrangör av  "The X International Congress Towards Carfree Cities" tidigare i september. I samband med det så togs det fram fyra stycken korta filmer på 12 sekunder vardera.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=mFVn1owH1Xo]

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=VkH9kGBBdBs&feature=related]

[youtube=http://www.youtube.com/watch?NR=1&v=ya7icH0B2cg]

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=fjPQP4ykbP8]

Vilnius borgmästare A. Zoukas Har säkert redan setts av många, las upp på youtube under sommaren och fick då mycket uppmärksamhet. Vilnius borgmästare A. Zuokas kör över felparkerade bilar i de centrala delarna av staden.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=V-fWN0FmcIU&feature=player_embedded]

Varför åker alla till Freiburg?

Johannes Berg, medlem i FFS och som till vardags arbetar som konsult på WSP redogör varför svenska aktörer inom samhälls- och trafikplanering vallfärdar till tyska staden Freiburg. Det bör direkt konstateras att besöksfrekvensen av svenska samhälls- och trafikplanerare till Freiburg hade varit betydligt lägre utan stadsdelen Vauban. Denna stadesdel har sedan det färdigställdes rönt stor internationell uppmärksamhet och presenterats som ett ”best practice” område från Tyskland vid UN habitat II konferensen i Istanbul samt användes som extern site vid World Expo 2000.

Freiburg är en snabbt växande universitetsstad i sydvästra Tyskland med ca 220 000 invånare.

I staden finns en före detta fransk flygbas som myndigheterna beslutat att omvandla till bostadsområdet Vauban. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är vauban intressant i flera avseenden. En stor del av de nybyggda fastigheterna har uppförts och förvaltas av små ägarkollektiv på mellan 3 och 21 hushåll. Detta har gett upphov till en mycket diversifierad arkitektur och sammansättning på husen, allt från små villor till lägenhetshus med 20 lägenheter. Möjligheten att vara med och utforma sitt boende har även visat sig varit en av de viktigaste faktorerna bakom valet att bosätta sig i Vauban.

Den främsta anledningen till att Vauban rönt så pass stor uppmärksamhet är det låga bilberoendet i området. Av hushållen i Vauban är det 46 procent som inte äger någon bil. Bilinnehavet har dessutom sjunkit sedan inflyttning i området. 64 procent av resorna i som de boende i Vauban gör sker med icke motoriserade färdmedel. Detta är anmärkningsvärt då området är beläget ca 3 km utanför Freiburgs stadskärna. Lägenheterna i området är även överlag stora, i snitt 115 kvm och barnfamiljer är en dominerande grupp i området, snitthushållet är 3,34 personer. Barnfamiljer är annars en grupp som vanligtvis uppvisar en hög grad av bilberoende.

En viktig faktor bakom det låga bilberoendet är att de boende erbjudits fullvärdiga alternativ till bil. I området finns en bilpool som erbjuder de boende bilar i olika storlekar för olika behov samt cyklar och cykelkärror. De som är anslutna till bilpoolen får dessutom mot en depositionsavgift på ca 3500 kronor ett kort som ger dem gratis lokal och regional kollektivtrafik och 50 procent rabatt på nationella tåg.

Parkeringsfrågan är en annan viktig faktor bakom det låga bilberoendet. I Vauban till skillnad från svenska bostadsområden subventioneras inte parkering. De boende som vill ha bil får istället köpa en parkeringsplats i ett parkeringshus för ca 150 000 kr. Gatuparkering är förutom ett par undantag förbjuden i området.

Kontentan är att man Vauban lyckats skapa ett område med en bilanvändning som ligger i nivå med innerstaden i europeiska storstäder med välutbyggd kollektivtrafik samtidigt som man skapat gatumiljöer som är lika trygga för barn att leka i som svenska miljonprogramgårdar. Dessutom har man genom att involvera de boende i planeringsprocessen skapat engagerade invånare.

Mer information på engelska om Vauban finns att läsa här och även här. Vi lägger också med en länk till ett kort amerikanskt TV-repotage.

Rapport från DHS seminarium "På väg mot banbrytande kunskapsspridning" 21/9 2011

Delegationen för hållbara städer (DHS) arrangerade den 21/9 2011 en halvdagsseminarium kring dels frågan om hur bryggan mellan forskning och praktik/politik kan stärkas dels frågan om hur olika nya medier kan sprida information/kunskap om hållbar stadsutveckling. Seminariet arrangerades i Kulturhuset i Stockholm och ett ca 80 tal personer deltog. Upplägget var för bägge delarna av seminariet, en huvudtalare med ett internationellt perspektiv och ett antal svenska talare med korta inlägg. Peter Örn, delegationens ordförande, var moderator och inledde och avslutade seminariet.Detta nedan är inga officiella eller fullständiga minnesanteckningar, men kan förhoppningsvis vara av värde för den som är intresserad.

Hur stärka kopplingen mellan forskning och praktik/politik

Tineke Lupi, NICIS NICIS är ett holländskt institut som följer stadsutvecklingen i Europa med särskilt fokus på städers sociala och ekonomiska styrka. NICIS har arbetat med att skapa en gemensam arena mellan forskning och praktik/implementering/policy avseende hållbar stadsutveckling. Den traditionella linjära modellen har varit att respektive forskningsprojekt/initativ sökt sin egen väg för att nå ut med sin kunskap och sina resultat. Men kunskapsuppbyggnad är en process, menade Tineke. Därför bör man försöka skapa en gemensam arena där ett möte kan ske, det kan antingen vara en form av "connection" mellan forskning och praktik, medan NICIS är ytterligare ett steg vidare i form av "active collaberation" mellan forskning och praktik.  Det innebär att kunskapen som produceras också ägs tillsammans av arenan. För att vara framgångsrika i ett sådant samarbete krävs en stor tillit mellan de olika ingående aktörerna. Detta tar tid och den här typen av arenabyggen måste vara långsiktiga åtaganden från de olika aktörerna för att vara framgångsrika.

Tinike Lupi, NICIS i samband med DHS seminarium den 21/9 2011

Henrik Nolmark, MISTRA Urban Futures MISTRA Urban Futures är en kunskapsarena i Sverige som har startats upp sedan ca ett år tillbaka. Det är ett brett partnerskap i Göteborgsregionen. Det är ett försök att bygga en gemensam arena med följande inriktning a) brett deltagande b) djupgående samverkan/process c) användbarhet d) alla bidrar - alla får betalt. Arbetet med skapande av en gemensam kunskapsarnea är en sammansatt process bestående av många "lärandeloppar". Det är et tidskrävande arbete. Henrik menade att "förtroende" är den enskilt viktigaste faktorn för att få en bättre brygga mellan forskning och praktik.

Anders Rasmusson, MOVIUM Movium är ett center med inrikning mot stadens utemiljö. Movium har gjort en viss omstrukturering under senare år. En starkare "kedja" har formats, en kedja bestående av a) Omvärldsanalys b) Strategiska teman c) Nätverk d) Projekt e) Utbildning De strategiska teman de inriktat sig mot är 1) Klimatsmart stadsbyggnad 2) Offentliga rummet 3) Mark/Vatten i urban miljö 4)  Staden som livsmiljö. Den starkare kedjan a-d, ger en större tyngd i information och kommunikation av resultat.

Lisa Daram, ARKUS ARKUS är en stiftelse för praktiserande arkitekter och planerare. Lisa menar att vi måste bli bättre på att se det vi inte ser, det "dolda". Bli mer medvetna och bygga mer kunskap om relationen människa-tekniska system-byggd miljö. Det handlar inte sällan om att koppla ihop olika typer av kunskap, ex arkitekter och skolpersonal om hur skolor ska byggas mer energieffektivt. Då behöver vi veta mer om hur skolornas rum nyttjas rent praktiskt från skolpersonalen, för att därefter som planerare/arkitekter kunna avgöra hur en mer energisnål utformning ska gestaltas.

Nya medier för att sprida kunskap och information

Sören Søren Smidt-Jensen, Dansk Arkitektur Center Sören berättade om hur Dansk Arkitektur Center (DAC) arbetar för att skapa ett brett intresse för arkitektur-, stads- och landskapsutveckling samt att bana väg för nya idéer och utveckling på tvärs över byggbranschen. I verksamheten ingår två uppmärksammande webbportaler: Copenhagen X och Bæredygtigebyer.dk.

Sören Søren Smidt-Jensen, Dansk Arkitektur Center i samband med DHS seminarium den 21/9 2011

Baeredygtigebyer.dk; Sustainablecities.dk Ambitionen är högt satt. "Världens bästa webbsida" på detta område. Lanserades 2009. Målgrupp: arkitekter, urban planners. Det finns en engelsk del och en danska del. De har lagt ned oerhört mycket tid och pengar, i uppbyggnadsskedet omkring 10 personer nu något mindre men det är fortfarande heltidsarbete för ett flertal personer. Mycket av finansieringen av fonden RealDania. Layout och design är genomarbetade. Ungefär 150 case studies finns presenterade inom olika kategorier som Stora städer, Low Tech, High Tech,  Tredje världen städer mm. Ett större antal internationella experter har kopplats till webbsidan. Ett 40 tal bloggare finns också. Ungefär 6000 st unika besökare varje vecka. Detaljerad analys görs kring besöksstatestiken, en viktig del i uppbyggnaden av denna typ av webbsidor menade Sören. Strategin kring att locka besökare har förändrats från att koncentrera till att bygga upp egna webbsidan till att också skriva om webbsidan på andra webbsidor, internetforum, bloggar mm. Det har varit en framgångsrik strategi.

CopenhagenX Detta är en webbsida som fokuserar på Köpenhamns stadsutveckling. Den har en betydligt bredare målgrupp i fokus och syftar till att få igång en bred diskussion om stadsutveckling och arkitektur i Köpenhamn. Arbetar med olika sätt att sprida information och bygga information kopplat till webbsidan. Har exempelvis utvecklat podwalks, där man kan ladda ned och lyssna på berättelser om stadsutvecklingen kopplat till olika promenader i Köpenhamn. Arrangerar också arkitekturlöpartävlingar i Köpenhamn. Har kostat i storleksordningen 6 MDkr att starta upp och man lägger ned ca 6 MDkr/år i drift.

Per Mikael Sällström, Sveriges arkitekter Sveriges arkitekter arbetar bla genom att dela ut priser en kunskapsspridning via dessa goda exempel. Under 20 års tid har de delat ut ett "planpris". Priset delas ut vartannat år och år 2010 gick priset till Lijeholmstorget i Stockholm. Han pekade också på Stadsvision 2.0 Jönköping som fick ett hedersomnämnande. Goda exempel innebär att vara både generell och konkret samtidigt.

Ulf E Andersson, Naturvårdsverket Redovisade erfarenheter av utvärdering av KLIMP, LIMP, och Life+ projekt. Totalt ca 2700 projekt. Håller på att ta fram en metodhandledning hur man sprider kunskap och goda exempel. Kommer att kunna laddas ned på Naturvårdsverkets webbsida.

Monica Fundin Pourshahidi, Arkitekturmuseet Arkitekturmuseet är både en myndighet och ett museum. Arkitekturmuseet vill både bli en fysisk och digital mötesplats för alla med ett intresse för stadsbyggnad och arkitektur. Vill se ökad involvering från fler människor i dessa frågor, och vill också se en mera högljud debatt än vad fallet är idag. Har fått ekonomiskt stöd av DHS för att bygga upp en webbportal kring hållbara städer. Det kommer inte bli som DAC-exemplet ovan, eftersom det inte är samma ekonomi bakom, men det ska bli så bra som det kan bli.

Sabina Andrén, Världsnaturfonden Även världsnaturfonden har givit sig in på området hållbara städer, de har en ny webbsida under uppbyggnad. Där kommer de presentera 100 lärande exempel på hållbar stadsbyggnad. De vill inte använda begreppet "best practise" då de anser att det ekologiska avtrycket av många sådana städer redan idag är för stort. Kommer att finnas teman på webbsidan, men det finns också en risk med att försöka vilja dela upp saker i för många delar och då samtidigt tappa helheten. Sabina pekade också på behovet att gå ifrån "goda exempel" till en mer generell förändring/förbättring. Världsnaturfonden arbetar också med något de benämner "Earth Hour City Test", som är ett sätt att försöka uppmärksamma klimatfrågan genom att uppmanna att släcka ljuset under en timme.

FFS Stockholm-Mälardalen bjuder in till mötesplats den 24/10 i Eskilstuna på temat "Transporter/Logistik"

Ett av verksamhetsmålen 2011 för Föreningen för samhällsplanering (FFS), lokalavdelning Stockholm-Mälardalens är att utveckla verksamheten i Mälardalen. Ytterligare ett steg tas i rätt riktning med denna inbjudan till mötesplatsen den 24/10 2011. Temat för mötesplatsen blir kring Trafik/Transporter och Logistik. Talare både från Eskilstuna kommun och Västerås stad kommer delta. Möjlighet till diskussion.

Möteslokal är Eskilstuna kommun, Stadsbyggnadsförvaltningen, Ekströmska salen, Alva Myrdals gata 5. Starttiden är 18:15, men lokalen är öppen from 17:30 och då kommer Stadsbyggnadskontoret att visa upp några av sina pågående projekt. Vid mötesplatsen kommer Ramböll bjuda på enklare förtäring och dricka.

Mötesplatsen är kostnadsfri och öppen för alla som är intresserade. Vi vill dock påpeka att FFS har reducerat sina priser med 75% för medlemskap år 2011. Mer information om hur man blir medlem finns här. Mer information om erbjudandet och om FFS Stockholm-Mälardalen finns här.

Kontaktperson är Petter Skarin, Eskilstuna kommun,petter.skarin@eskilstuna.se , 016-710 76 93, 070-651 91 23.

FFS ger 75% rabatt på medlemskap för år 2011

Föreningen för samhällsplanering är en ideell förening som har funnits i drygt 60 år. Föreningen syftar till att sprida kunskap, väcka debatt och verka för en sakkunnig hantering av olika aktuella lokala och regionala planeringsfrågor. Vi vill stimulera till möten mellan olika discipliner och tankesätt, ge utrymme för idé- och erfarenhetsutbyte och därmed bidra till medlemmarnas dagliga bildning i arbete och studier. Våra medlemmar är verksamma inom både offentlig och privat sektor: arkitekter, ekonomer, ingenjörer, jurister, kulturgeografer, landskapsarkitekter, miljövetare, planerare, sociologer, statistiker, statsvetare, socionomer, studenter, politiker av olika färg, m fl.

Föreningen är kanske mest känd för vår tidskrift Plan, men lokalavdelningar ordnar även lokala evenemang och studiebesök av olika slag. Dessa ger utöver intressanta föredrag på aktuella teman även möjlighet till diskussion och nätverkande. Föreningen har också en webbsida (www.planering.org), denna blogg (planeringsbloggen.wordpress.com) och en facebooksida (”Föreningen för Samhällsplanering”).

Hur bli medlem? Det finns två bra alternativ: A) Din arbetsplats kan bli organisationsmedlem. Ni får ett ex av Plan till jobbet (2 enkelnummer och 2 dubbelnummer per år). Inbjudningar till lokalföreningens aktiviteter mejlas till en e-postadress som ni anger.

B) Du kan bli enskild medlem. Du får ditt ex av Plan hem i brevlådan (2 enkelnummer och 2 dubbelnummer per år). Inbjudningar till lokalföreningens aktiviteter mejlas direkt till dig.

Extra erbjudande under hösten 2011: Betala medlemskap för år 2011 så får du just nu 75% rabatt på ordinarie medlemspris! Så långt lagret räcker skickar vi alla årets tidigare nummer av Plan så fort medlemsavgiften är inbetald. Detta innebär: Enskild medlem endast 87 kr år 2011 Enskild medlem, studerande endast 31 kr år 2011 Ensild medlem, pensionär endast 62 kr år 2011 Organisationsmedlemmar, endast 200 kr år 2011

Här blir du medlem Länk till FFS medlemskap

Rapport från möte vid Färgfabriken om "Arkitektur Stockholm" 13/9 2011

För närvarande har Stockholm Stad ett pågående samråd kring dokumentet "Arkitektur Stockholm". Dokumentet är en fördjupning utifrån Stockholms stads översiktsplan "Promenadstaden" från 2010. Inom ramen för samrådet kring "Arkitektur Stockholm" arrangerades det under sommaren en utställning i Kulturhuset med namnet "Mina drömmars Stockholm". Föreningen för samhällsplanering (FFS) lokalavdelningen Stockholm-Mälardalen arrangerade den 17/8 en mötesplats som både presenterade samrådsdokumentet "Arkitektur Stockholm" och utställningen "Mina drömmars Stockholm". Samrådsförslaget finns att ladda ned på denna länk Nedan finns också en kort film som beskriver utställningen vid Kulturhuset. [youtube=http://www.youtube.com/watch?v=aYWrxucE5Nk]

Den 13/9 på eftermiddagen arrangerades på konsthallen Färgfabriken en presentation och diskussion utifrån samrådsförslaget "Arkitektur Stockholm". Nedan följer anteckningar därifrån, anteckningar som inte på något sätt gör anspråk på att vara fullständiga men som ändå förhoppningsvis kan ha ett värde att läsa för de som är intresserade.

Regina Kevius, Stockholms stads Stadsbyggnads- och idrottsborgarråd  - Utställningen "Mina drömmars Stockholm" har varit ett nytt försök att nå ut till allmänheten vid ett samråd. Totalt 10000 besökare i lokalen, varav många givit ett avtryck vid någon av de olika stationerna - Stockholm har haft många arkitekttävlingar, lika många har dock inte realiserats. Finansieringen måste i högre grad vara med i ett tidigt skede för att åstadkomma ett förverkligande - Markanvändningstävlingar med mjukare arkitekturparametrar snarare än bara hårda prisbedömningar - Förslaget "Arkitektur Stockholm" ska inte bli någon "våt filt" över stadsutvecklingen. Snarare Ja, ja, ja än Nej, nej, nej - Processen ska inte göra att det unika med det ursprungliga arkitektförslaget slipas bort - Förslaget "Arkitektur Stockholm" ska hålla över tiden" och bidra till ett vackrare och mer spännande Stockholm - På fråga: Ambitionen är att detta ska bli ett program med bred politisk förankring. En diskussion mellan politiker är inbokat till den 24/10

Regina Kevius i samband med presentationen vid Färgfabriken den 13/9 2011

Karolina Keyzer, Stockholms stads stadsarkitekt - Samrådsförslaget har skapats genom att lyssna in och skapa ett "smörgåsbord" av förslag/inriktningar. Det innebär att det kommande programmet med stor sannolikhet inte kommer att se likadant ut som samrådsförslaget - Samrådsförslaget ska ses som en fördjupning utifrån Stockholms stads översiktsplan - Förslaget ska beredas så att det kan hanteras i stadsbyggnadsnämnden den 8/12 och därefter kunna fastställas under våren 2012 - Förslaget avser inte bara att hantera en stadsbild utan också ett stadsliv - Hantera hela staden inkl även mellanrum, barriärer - Samrådsförslaget ska inte bli någon bibel, utan vara ett program som kan utvärderas och förbättras under hand.

Niklas Svensson, Stockholms stads stadsbyggnadsstrateg Utställningen "Mina drömmars Stockholm" har haft 10000 besökare varav många också gjort avtryck och lämnat in synpunkter vid utställningens olika stationer. Det blir nu ett stort ansvar att försöka systematisera alla dessa synpunkter. Det kan göras två iakttagelser i detta läge: A) Utställningen har skapat en mycket större bredd i synpunkter än vad som tidigare varit fallet i mera traditionella samråd B) Parker/Grönområden tillsammans med kollektivtrafik är de uttryck/kvaliteer som de flesta tagit upp

Foto taget vid utställningen "Mina drömmars Stockholm" som var en del att hämta in synpunkter på förslaget "Stockholm arkitektur". Fotot taget i samband med att FFS lokalavdelning arrangerade en mötesplats den 17/8 2011.

En panel med "opponenter"

Elin Strand Ruin, arkitekt och konstnär Detta förslag kommer 15 år för sent. Underbart att se och läsa det i tryck, men det kommer för sent för att ha påverkat ex Moderna museet, Bonniers konsthall och St:Eriksområdet på Kungsholmen. Men man har också en skepsis kring hur detta dokument ska tillämpas i praktiken, hur ska Stadsbyggnadskontoret orka hålla emot? Den sk förtätningsmatrisen upprepas lite väl många gånger i dokumentet. Dokumentet tar inte tillräckligt avstamp i de högt ställda målen om en fossilfri trafik år 2050. Varför har "Parkprogrammet" brutits ut från detta "Arkitekturprogram" och har en egen process, slå istället samman dessa bägge program! Hur förnya miljonprogramsomådena och förorterna?

Elin Strand Ruin, arkitekt/konstnär, var en av opponenterna

Mark Isitt, redaktör/debattör stadsbyggnad och arkitektur Är inte arkitekt utan arbetar med ord. Det vanligaste ordet i skriften är "god", förekommer 19 gånger. Ord som Vacker, Kaxig, Modig, Landmärke förekommer ... noll gånger. Skriftens rubrik borde istället för "Arkitektur Stockholm" varit "Stockholms stads förslag till...", kalla saker vid dessa rätta namn. Fult omslag som inte inbjuder till läsning. Välskriven och lätt att förstå, men vill man förstå den när den väl ska praktiseras i praktiken?

Tomas Lewan, praktiserande arkitekt Utgångspunkten att bygga staden inåt, har denna princip verkligen beslutats? Utgångspunkten att vi ska vara 200 ooo fler människor eller som i Köpenhamn, vi har en ekonomisk kris just nu men vi kanske bygger lite grann trots detta. Stockholm är en helhet. Dåligt med ömsesidig respekt i debatten mellan olika discipliner.

Catherine Forhed, arkitekt vid byggherren Folkhemet Började med att fråga och därefter konstatera att väldigt få i publiken kom från exploateringssidan. Totalt 3 st av ca 130 personer. Tre stycken ord a) Ambition b) Makt c) Pengar. Hur ska man tillämpa detta i praktiken. Man kan inte bara låta de fyra stora få byggrätter utifrån pris. Måste släppa in små aktörer. Dela ut markanvisningar till arkitekter istället för byggherrar.

Per Wirten, journalist/författare Klargjorde att han i hela sitt anförande skulle vara starkt kritisk. Begrepp som "stärk centrala Stockholm" visar på en prioritering som är oroväckande. Arkitektur är gestaltad politisk filosofi, ledord i stadsbyggnaden under efterkrigstiden var exempelvis "öppen stad, gemensamma ytor, grannskap, den demokratiska människan".   Ansåg sig bli obehagligt berörd av samrådsförslaget, det signalerar ledord som "sluten stad, övervakning, kontrollbehov". Pekade på fem saker som han tolkade förslaget 1) Skapa trygghet genom social kontroll 2) Skapa tydligare gräns mellan offentligt och privat 3) Hantering av grönområdet, begreppet naturpark borttaget 4) Ordet "mötesplats" otydligt 5) Bara en typ av bebyggelse som lyfts fram den sk förtätningsmatrisen.  Vad saknas? 1) Trafikseparering 2) Barnperspektiv 3) Allmänningar 4) Villastaden

Per Wirten var starkt kritisk till förslaget i sitt inlägg

Paneldiskussion / Reflektioner Osorterade kommentarer ifrån diskussionen: - En tid som håller på att gå ned sig i floskler - Vi är dåliga på att kommunicera - Parkerna borde vara en huvudfråga - Vad är det som är typiskt för Stockholm? Vad är Stockholms identitet? Det borde vi skaffa mer av! - Exploateringskontoret ska ta in belopp för ca 1 miljard kr i år att jämföra med 500 Mk ifjol. Det kommer leda till sämre kvalité - Vem riktar sig detta dokument till? Varför har inte arkitekter som exempelvis Stockholms arkitektförening involverats tidigare? - Vad är detta för typ av dokument? Hur ska det tillämpas? - Måste ifrågasätta panelen som tyckt till. Har ni verkligen läst förslaget? Eller kom ni hit med era redan färdiga åsikter? Jag kan inte tolka in flera av de synpunkter som ni tagit upp.

Karolina Keyzer, Avslutningsord Detta förslag är skrivet för alla. Det är skrivet på ett sådant sätt att vi ska få kommentarer på samrådsförslaget. Det har blivit uppenbart att det går att tolka på olika sätt.  Vi ska nu förtydliga dokumentet, men det kommer också att behöva utvecklas vidare bla genom olika pilotprojekt. Ytterst handlar det om att höja kvalitén på det som blir byggt.

FFS remissvar på "Förstudie om uppbyggandet av grön infrastruktur"

Naturvårdsverket har haft regeringens uppdrag om att utarbeta en förstudie avseende uppbyggnaden av en grön infrastruktur och framtagande av indikatorer för en gynsam bevarandestatus med avseende på livsmiljöer och arter.  En länk till förstudien finns nedan: http://www.naturvardsverket.se/upload/30_global_meny/Yttranden/Yttranden-2011/Gr%C3%B6n%20infrastruktur/Slutlig%20rapport%20RU%20GI%20%20(2)1.pdf Föreningen för samhällspanering (FFS) har inbjudits att lämna synpunkter och det remissvar som FFS styrelse diskuterat och beslutat att lämna in vid sitt styrelsemöte den 6/9 finns att ta del av nedan. Några smärre språkliga justeringar kommer att göras i det förslag som redovisas nedan.

FFS remissvar på "Förstudie om uppbyggandet av grön infrastruktur och framtagande av indikatorer för gynnsam bevarandestatus (Dnr 315-4322-10 NI)" Föreningen för samhällsplanering har inbjudits att lämna synpunkter på rubricerade förstudie och vill med anledning av det anföra följande.

Allmänt Naturvårdsverkets förstudie behandlar hur målet att säkerställa olika naturtyper och strukturer i landskapet på ett sådant sätt att den långsiktiga överlevnaden av arter och naturtyper samt ekosystemets förmåga att leverera ekosystemtjänster säkerställs. Föreningen ser uppdraget som angeläget och välkomnar ambitionen att öka kunskapen om viktiga samband och att framta indikatorer som underlättar möjligheterna att följa utvecklingen och i tid vidta åtgärder. Föreningen avstyrker dock bestämt att dessa mål och ambitioner görs under begreppet grön infrastruktur. Infrastruktur är ett vedertaget begrepp definierat som ”anläggningar som representerar stora investeringar, och som används dagligen av samhället. Framför allt avses system för transport av varor och personer, energi och information. Till infrastruktur räknas även bebyggelse och fastighetsstruktur. En viktig del av infrastrukturen är även fungerande samhällsinstitutioner som lagar och förordningar.” (Wikipedia) Begreppet är således starkt förknippat med av samhället skapade anläggningar och institutioner som också ses som något som alla har rätt att nyttja. Grön infrastruktur tolkas normalt som åtgärder som gör den tekniska infrastrukturen bättre miljöanpassad eller medverkar till minskad klimatpåverkan. Ett belysande exempel är Vägverkets rapport ”Vilda djur och infrastruktur - en handbok för åtgärder”. Skriften är ett exempel på hur arter påverkas av vägar och järnvägar och ger information om åtgärder som kan minska infrastrukturens negativa påverkan. Tanken att en framtida rapport istället heter Grön infrastruktur och infrastruktur – handbok för åtgärder … visar risken för begreppsförvirring. Även i engelsktalande länder används begreppet green infrastructure för grönstrukturen som del av den urbana strukturen med system som dagvattensystem, grönska som luftrenare och klimatförbättrare etc. I urbant dominerande miljöer är grönstruktur ett viktigt begrepp och praktiskt användbart begrepp för att säkerställa såväl sociala som ekologiska värden i de parker, rekreationsområden och impediment som sammantaget utgör den icke-exploaterade delen av de urbana områdena. Förstudien lyckas inte heller i sin ambitiösa genomgång operationalisera det nya begreppet och inte heller att finna lättanvända och lätt åtkomliga indikatorer. En rubrik som ”Faktorer som påverkar uppbyggandet /vår kursivering/ av en grön infrastruktur” visar att även utredarna snubblar på begreppen. Föreningen för samhällsplanering förordar att begreppet infrastruktur reserveras företeelser som styrs genom samhällsplaneringen och att de nödvändiga åtgärder som krävs för att säkerställa arter, landskapstyper och ekosystemtjänster görs inom ramen för idag använda begrepp för att undvika missförstånd och oklarheter vad avser ansvar och roller.

Detaljsynpunkter De mål och ambitioner som regeringens uppdrag speglar rör såväl samhälls-planeringens regelsystem och planeringsformer som åtgärder inom skötsel och hävd av olika areella näringar samt forskningsbehov. Förstudien för först samman en mängd samhällssektorer och kunskapsområden i det nya begreppet grön infrastruktur för att sedan tvingas dela upp dem igen i en föga konsistent handlingsplan omfattande tolv områden som delvis överlappar varandra.

 Föreningen delar bedömningen av behovet av kunskap av den typ som redovisas i åtgärdsområden som (4.9) Uppföljningssystem som utvecklar indikatorer – även om förstudien inte ännu visat att sådan kan hållas samman.

 Föreningen välkomnar också studier (4.1 och 4.10) som rör kartläggning av den rumsliga fördelningen av de områden som har betydelse – de två åtgärdsområdena tycks emellertid delvis överlappande.

 Vidare anser föreningen att åtgärdsområden som (4.2) Kunskap om hur arter och ekosystem påverkas av ett förändrat klimat och (4.11) Forskningsbehov viktiga för att öka kunskapen om arters, landskapstypers och ekosystemtjänster förutsättningar för att säkerställas viktiga.

 Föreningen hävdar å andra sidan – att med den brist på konsistens och begrepps-oklarheter samt oklarheter om ansvar och roller som förstudien uppvisar – är åtgärder som (4.3) regionala pilotstudier, (4.4) nationell genomförandeplan samt (4.8) Regionala genomförandeplaner för tidigt väckta. De visar också på en stor okunskap om kommunernas roll i samhällsplaneringen.

 Slutligen anser föreningen att studier kring styrmedel som (4.5) Styrmedelsanalyser, (4.6) Kompensationsstudie och (4.7) Planeringsunderlag och riktlinjer i fysisk- och infrastrukturplanering inledningsvis bör hållas samman. De är f.n. delvis är överlappande samt saknar ett genomtänkt förhållningssätt till hur styrmedel kan användas. Styrmedel bör utredas utifrån en mer statsvetenskaplig kompetens än den utredningen uppvisar.

Slutord Behovet av att öka kunskapen om livsmiljöer och arter är uppenbart liksom behovet av att omvandla denna kunskap till praktisk och handlingsorienterad insikt. Ett fortsatt arbete tillstyrks av föreningen. Dock bör det fortsatta arbetet arbeta med vedertagna begrepp och arbetet kompletteras med praktisk kompetens inom såväl samhällsplaneringens sfär som inom skötsellagarnas.

Föreningens svar har beslutats vid styrelsemöte den 6 september 2011.

För Föreningen för samhällsplanering

Carl-Johan Engström, ordförande

Rapport från pågående arbete med utveckling av FFS digitala informationskanaler

Detta nedan är den återrapportering som gjordes vid FFS styrelsemöte den 6/9 avseende den pågående utvecklingen av föreningens digitala informationskanaler. På slutet återfinns även de beslut som FFS styrelse fattade om det fortsatta arbetet. Beslutet innebär fortsatt utvecklingsarbete, men att också utveckla ett förslag till  strategi för innehållet i de olika digitala infokanalerna samt en organisation för att kunna upprätthålla en rimlig kvalite på innehåll och aktualitet. Bengt Andersson & Jakob Uddeholt, FFS Stockholm-Mälardeln - arbetsutskott för utveckling av föreningens digitala informationskanaler

Uppdrag FFS styrelse beslutade vid sitt styrelsemöte den 31/5 2011 att -          lokalavdelningen Stockholm - Mälardalen utvecklar sin idé med elektroniskt nyhetsbrev till lokalavdelningens medlemmar samt utveckla och testa en Facebooksida -          återkomma till styrelsen med resultatet av utvecklingsarbetet samt bedömd kostnad för beslut om eventuellt igångsättande

Återrapportering Frågorna om en föreningens informationskanaler för att nå ut med information till sina medlemmar är av yttersta vikt och har under årens lopp diskuterats vid flera tillfällen inom FFS. Föreningens viktigaste informationskanal är tidskriften PLAN.

Föreningen har också sedan ett antal år tillbaka följande digitala informationskanaler: Föreningens webbplats www.planering.org Föreningens blogg http://planeringsbloggen.wordpress.com/ Föreningens youtubekanal http://www.youtube.com/user/planeringskanalen/

Föreningens digitala informationskanalers innehåll, aktualitet och kvalité har under flera år inte levt upp till många medlemmars önskemål, vilket bla framgår av den enkät som genomfördes bland FFS medlemmar förra året. En av anledningarna till att föreningens digitala informationskanaler inte utvecklats på ett tillfredställande sätt är att de personella resurserna som avsatts varit små.

Det är viktigt att föreningens arbete med att utveckla informationskanaler hålls samman. Organisationsfrågan är viktig att tydliggöra. Oavsett vilka digitala informationskanaler som föreningen vill utveckla är ett samarbete med tidskriften Plans redaktion nödvändig. Plans redaktion har informerats om att detta arbete påbörjats och har också bidragit med material och synpunkter.

Det är också viktigt att i en ideell verksamhet prioritera vilka informationskanaler som används och se till att dessa har både relevans och aktualitet samt skapar medlemsnytta. Trots detta har vi i lokalavdelningen velat utveckla ytterligare två digitala informationskanalerna, dels en facebooksida och dels ett digitalt nyhetsbrev. Vi skulle då nämligen, enligt vår mening, få en tydligare struktur på de digitala informationskanalerna enligt följande förslag:

  • Föreningens webbplats, föreningens centrala stomme i sin digitala informationsspridning, med material både för FFS medlemmar och icke medlemmar
  • Layoutat elektroniskt nyhetsbrev enbart för FFS medlemmar
  • Facebooksida, föreningens huvudsakliga sociala medium för nyheter, inbjudningar till arrangemang, möjlighet att kommentera/diskutera mm. Öppet även för potentiella medlemmar.

Vi vill dock av även bibehålla både den blogg och den youtubekanal som finns. Dessa digitala informationskanaler är det ibland lättare att publicera visst material på, så av praktiska skäl bör de bibehållas men informationsspridningen bör huvudsakligen ske utifrån de tre informationskanaler som ovan beskrivits. Ambitionen bör också vara att få igång en trafik mellan de tre prioriterade informationskanaler genom att länka sinsemellan.

Vi har informerat andra lokalavdelningar inom FFS om att vi påbörjat detta utvecklingsarbete med en facebooksida och ett eventuellt elektroniskt nyhetsbrev. Vi har då nåtts av åsikten att det också är viktigt att prioritera arbetet med föreningens webbsida. Även vi i lokalavdelningen Stockholm-Mälardalen instämmer i detta, liksom många av de medlemmar som svarade på FFS enkät förra året. Det handlar både om webbsidans innehåll/layout/form samt att möjliggöra för fler personer att kunna lägga upp information på webbsidan dvs organisation. I dagsläget finns en ansvarig webbredaktör.

Återrapportering från arbete med facebooksida ”Föreningen för samhällsplanering” Utifrån det som ovan beskrivits har en facebooksida för ”Föreningen för samhällsplanering” skapats. Detta är kostnadsfritt. I arbetet har det skrivits fram ett förslag på inriktning: -          Facebooksidan ska vara gemensam för hela FFS verksamhet -          Facebooksidan syftar till flera saker, dels ökad medlemsnytta dels väcka intresse för intresserade personer att bli medlemmar i FFS -          Facebooksidan ska fungera som en vägvisare till FFS egna aktiviteter och nyheter -          Facebooksidan ska också vara en vägvisare till, utifrån föreningens syfte och inriktning, annat intressant och relevant webbaserat material eftersom att vi själva inte kommer orka producera tillräckligt mycket eget material -          Facebooksidan ska vara öppen för inlägg, kommentarer, diskussioner

Utifrån denna inriktning har facebooksidan börjat nyttjas. Ett 20 tal olika typer av nyheter har publicerats. Utan någon större informationsinsats har facebooksidan fått knappt 100 medlemmar. Informationen sprids succesivt genom de nätverkande medlemmarna.

Bedömningen är att arbetet med facebooksidan inte kommer innebära några ytterligare kostnader för föreningen. Däremot så bedrivs facebooksidan genom ett fåtal personer och är därmed sårbar. Det bör byggas en starkare organisation av personer som tillsammans kan hjälpas åt i arbetet med publicering.

Återrapportering från arbete med digitalt nyhetsbrev ”Föreningen för samhällsplanering” Arbetet med att utveckla ett förslag till digitalt nyhetsbrev för FFS har påbörjats men är inte klart. Det finns olika typer av webbaserade tjänster för att utveckla digitala nyhetsbrev. En del av dessa är kostnadsfria, men finansieras av ibland störande reklam. Vi rekommenderar därför ett reklamfritt epostbrev. Prisuppgiften för ett sådant epostbrev för FFS ligger ungefär på 3500 kr i startavgift samt en månadskostnad på 650 kr/månad för fyra utskick/månad. Med fyra utskick per månad täcker man in både behovet av att skicka ut centrala nyhetsbrev och riktade lokala nyhetsbrev. Kostnaden för ett utskick per månad, dvs enbart ett nationellt epostbrev, är 300 kr/månad. Det är viktigt att i det fortsätta arbetet hitta en bra gränsdragning innehållsmässigt mellan Plan och ett elektroniskt nyhetsbrev. Det är därför även här viktigt att se på organisationen.

Beslut FFS styresle är mycket positiva till det arbete som bedrivs med att utveckla föreningens digitala informationskanaler. Det är en viktig del i arbetet med att synliggöra föreningen. -          Att lokalavdelningen Stockholm-Mälardalen utifrån diskussionen den 6/9 fortsätter sitt utvecklingsarbete med en facebooksida och ett digitalt nyhetsbrev och även fortsättningsvis återkopplar till styrelsen om det fortskridande arbetet -          Att lokalavdelningen Stockholm-Mälardalen uppdrag utökas genom att skriva fram ett förslag till strategi för prioritering av och samspel mellan föreningens digitala informationskanaler -          Att lokalavdelningen Stockholm-Mälardalen uppdrag utökas till att också ta fram ett förslag kring hur en organisation kan byggas upp för att hålla föreningens digitala informationskanaler innehåll, aktualitet och kvalité på en rimlig nivå.