Utbyggnaden av det svenska järnvägsnätet under 1800-talets senare hälft krympte avstånden mellan landets olika delar, ledde till stadsbildningar, accelererade industrialiseringen och tillväxten, förändrade människors levnadsmönster och livssyn. Den var resultatet av en medveten statlig investeringspolitik. Även valet att investera stort i vägtrafiken under efterkrigstiden var politiskt och det hade än mer genomgripande effekter. Det blev tidigt uppenbart att väginvesteringarna hade lett till ett ohållbart transportsystem. Trots det har det visat sig mycket svårt att ändra inriktning.
Intervju: HG Wessberg
Vi börjar prata infrastruktur i hallen och fortsätter in i ett mötesrum. När jag sätter på Röstmemon på telefonen är vi redan mitt upp i frågan om möjligheten att ta upp nya objekt, i en infrastrukturförhandling som har börjat upplevas som en del av den rullande planeringen. PLAN vill veta hur förhandlarna ställer sig till framtiden.
Planering för Sveriges största infrastruktursatsning?
Med svindlande siffror om 22 tusen boende, 11 tusen arbetsplatser och 450 tusen kvadratmeter kommersiella ytor så utvecklas nu Jönköping. Grunden till det är den nya högastighetsbanan och stationsläget vid Södra Munksjön. Marknadskommunikatör Jenny Lagerström berättar om ett arbete som pågått under lång tid och som tack vare en framsynt planering nu står redo att anta utmaningen.
Nästa hållplats Norrköpings Central
Norrköping växer redan idag med 1500 invånare per år. Men i och med handskakningen i Sverigeförhandlingen ska nu 15 300 bostäder byggas innan år 2030. Det ska lösas genom två helt nya innerstadsdelar som planeras i nära anslutning till stationen. Projektledarna Julia Stenström och Josef Erixon berättar om ett intensivt men ovanligt överblickbart projekt som tack vare god planering känns hanterbart.