En fin majkväll med fågelsång besökte FFS Stockholm den nya parkanläggningen och blev guidade av arkitekten Karin Söderling som länge arbetat med planeringen på Stockholms kyrkogårdsförvaltning. Hon berättade om en lång och komplex planeringsprocess med olika alternativa placeringar och utformningar inom Järvafältet, där det finns lämningar både från bronsåldern och medeltida jordbruk, från militärövningar och från miljonprogrammets schaktmassor.
Foto: Kajsa Pärke
När stadsdelarna runt Järvafältet byggdes under miljonprogrammet på 1970-talet fanns en begravningsplats med i planerna. Men den kom aldrig med i översiktsplanen och det var inte förrän en bit in på det nya seklet som planerna började konkretiseras. Behovet av en ny begravningsplats i Stockholm var då stort och efterlängtat av boende i Järva.
Järvafältet används idag som rekreationsområde för områdets 95.000 invånare, med bland annat 4H-gård, ett stadsjordbruk, promenadvägar, motionsspår, grillplatser, discgolfbana och Igelbäckens kulturreservat. En omfattande dialog med invånarna var därför en viktig del av planeringen av begravningsplatsen. 100 olika nationaliteter och många olika begravningsritualer var också det en av utmaningarna vid planeringen av Järva begravningsplats.
Foto: Kajsa Pärke
Järva begravningsplats invigdes 2024 och fick förra året priset Landmärket för bästa landskapsarkitektur. När vi promenerade runt på grusgångarna kring de runda gravkvarteren inramade av vackra stenmurar och höga björkar kunde vi konstatera att platsen ger ett lugnt intryck, trots bruset från närliggande E18. Än så länge har bara ett 30-tal gravsättningar skett, men många promenerar och joggar i området, och vid dagvattendammarna syns ofta fågelskådare.
Trafikplaneringen är inte riktigt i fas och än så länge krävs ca 20 minuters promenad från Tensta centrum för att komma fram. Men snart är en ny bro över E18 på plats som gör promenaden kortare, och begravningsplatsen får en egen busshållplats.
Foto: Kajsa Pärke
//Kajsa Pärke, FFS Stockholm-Mälardalen
