Hej Partner Sverige Arkitekter!
Tobias Olsson, förbundsdirektör för Sveriges Arkitekter, beskriver en bransch i snabb förändring. Han ger sin bild av hur klimatutmaningar, AI och förändrade förutsättningar för samhällsbyggandet påverkar arkitektkåren och pekar ut kompetenspåfyllning som avgörande för att arkitekterna ska ha en central roll i omställningen. Han resonerar också kring Sverigehusets kusiner och lyfter möjligheten att bygga framtidens trädgårdsstäder i externhandelns hålrum.
Vilka viktiga framtidsfrågor jobbar Sveriges Arkitekter med just nu?
”Vi är ett fackförbund och intresseorganisation och vårt uppdrag spänner från löner och arbetsvillkor till arkitektur- och vidare samhällsbyggnadsfrågor. Just nu handlar mycket om hur professionen ska möta en arbetsmarknad och ett samhällsbyggande i snabb förändring. Klimatomställningen innebär att vi måste bli mycket bättre på att ta hand om, bygga om och utveckla det som redan finns. Samtidigt förändrar AI och digitalisering både arbetsuppgifter och affärsmodeller. Vi startar också ett treårigt EU-finansierat projekt för kompetensutveckling av arkitekter. Lägg därtill demografiska förändringar, beredskap och en oroligare omvärld. Det är ganska stora frågor för en profession som samtidigt kommer ur sin djupaste lågkonjunktur på decennier, där inte minst nyexaminerade har det extra tufft.”
Hur påverkar nya plan- och bygglagen arkitekter och samhällsplanerares arbete och den byggda miljön på kort och lång sikt?
”En hel del. Det finns en större principiell fråga bakom diskussionen om regelförenkling: vem ska göra avvägningen om hur våra gemensamma livsmiljöer utvecklas – och när? När färre åtgärder prövas i förväg flyttas mer ansvar från kommunens lovprövning till den enskilde fastighetsägaren och till tillsyn i efterhand. Det minskar också möjligheten att väga en enskild åtgärd mot allmänna intressen innan den genomförs. Vi är därför kritiska till delar av förändringarna. En dålig förändring av en byggnad, ett stadsrum eller en kulturmiljö är svår att reparera i efterhand. Att ta bort en prövning gör inte heller själva avvägningen mellan enskilda och allmänna intressen mindre komplicerad – den flyttas bara till någon annan och riskerar att ske senare. Bra och tydliga regler kan tvärtom göra det lättare att göra rätt från början. Här behövs mer professionell kompetens – inte mindre.”
Känner Sveriges Arkitekter att det är en ljusning i konjunkturen på gång efter tuffa år för arkitektkontoren?
”Ja, men det är en försiktig ljusning. Arbetslösheten bland våra medlemmar har sjunkit från 8,2 procent hösten 2024 till 3,2 procent i juli i år, med mörkertal för främst nyexaminerade. Det är en stor förbättring. Samtidigt är marknaden fortfarande svag och ojämn, särskilt för mindre företag och nyexaminerade. Vi tror alltså inte på någon snabb återgång till den ”gamla marknaden”. Och kanske ska vi inte heller göra det: mer av framtidens arkitektarbete kommer att handla om ombyggnad, förvaltning, transformation och utveckling av det befintliga – och med ett ännu större fokus på klimatförändringarnas konsekvenser.”
Vad ser du för hot och möjligheter med AI-revolutionen?
”Båda är stora. AI kan effektivisera delar av arbetet, göra det möjligt att analysera större informationsmängder och frigöra tid för sådant där arkitektens omdöme, kreativitet och förmåga att väga samman motstridiga intressen verkligen behövs. Men AI kan också automatisera arbetsuppgifter som i dag är viktiga vägar in i yrket och förändra hur arkitekttjänster värderas och organiseras. För oss blir därför frågan inte om AI ska användas, utan hur vinsterna fördelas, hur kompetensen utvecklas och hur professionellt ansvar och kvalitet säkerställs. Dessutom finns det stora utmaningar kring upphovsrätt och standardavtal här som inte är lösta.”
Kommer det även framöver ligga ett stort fokus på trädgårdsstaden, egnahemsdrömmar och typgodkända småhus? Varför? Varför inte?
”Småhusfrågan försvinner inte oavsett regering. Just trädgårdsstaden som ideal och egnahemsrörelse som metod för att sänka trösklar för fler att kunna efterfråga en villa är ju både intressant och relevant. Men än så länge lyser ju den helt avgörande finansieringsfrågan med sin frånvaro. Samtidigt finns en tydlig spänning mellan önskan om fler småhus och behovet av att hushålla med mark, infrastruktur och klimatutsläpp. Framtidens trädgårdsstäder kanske byggs i externhandelns alla ”hålrum”? Sverigeshuset kommer absolut fortsätta ta utrymme – och vi kommer nog snart se ”Norgehus” och ”Finlandshus” likaså. Själva typhusidén kan bli hur bra som helst – det finns gott om exempel i historien när vi återupprepar en riktigt bra ritning, inte minst parstugan eller egnahemsvillor. Det är själva bygglovsbefrielsen som är grovt populistisk.”
Varför har Sveriges Arkitekter valt att gå in som partner till FFS?
”Det är en bra organisation med bra verksamhet, men även för att planering är en kärnfråga för Sveriges Arkitekter. FFS samlar ett viktigt professionellt samtal om hur våra städer, landskap och livsmiljöer utvecklas. Vi vill bidra till att stärka det samtalet och samtidigt skapa fler kontaktytor mellan planerare och andra arkitekter.”
Tobias Olsson, förbundsdirektör för Sveriges Arkitekter.
