Järfälla är beläget i norra delen av Stockholm och huserar ca 75 000 invånare. Kommunens mål är att växa med det dubbla till år 2030. Här byggs Barkarbystaden som från början var tänkt för 5000 bostäder. Sedan kom planer på tunnelbana och 5000 bostäder blev 18 000. Från att ha varit en kommun som inte byggt särskilt många bostäder per år är det stora förändringar på gång. Vi tog oss ett snack med stadsarkitekt Anders C Eriksson om hur kvalitet tar plats när så många bostäder ska byggas.
Hej Anders. Om du rent spontant tänker på kvalitet i stads byggande, vad tänker du på då?
När jag tänker på kvalitet i stadsbyggande tänker jag på en detaljerad och genomtänkt miljö där man hittar spännande och intressanta inslag i stadsbilden. Att söka den historiska anknytningen på platsen är väldigt viktigt. Det finns städer som utvecklats under lång tid och det finns nya städer, eller newtowns, där man försökt hitta den här stadskänslan under en på kortare tid. Till exempel Brasilia eller Canberra. Just i Järfälla är ju Barkarbystaden lite utav en newtown dådet var något helt annat från början, men med tiden kommer nya inslag, en stad är aldrig färdig.
Vad betyder kvalitet i stadsbyggande för Järfälla?
“Det är byggt som stad i park men där hade man kunna byggt med mer stadsstruktur eller mot marinahållet.”
Ja vi arbetar med flera olika kvalitetsprogram. I dem finns beskrivningar på egenskaper vi vill åt, folkliv, trygghet, variation, spänning, mötesplatser och så vidare. Sen för att komma till de där tillstånden är vi tillbaka till det jag sa om olika mönster och detaljer. Om vi tar Barkarbystaden som exempel så eftersom det är en gammal flygbas finns det ingen historisk stad att bygga vidare på men vi utgår till viss del av det arv som finns. Siktlinjer i gator mot gamla kyrkan från 1200-talet, stråk från gamla vägar och stigar som återanvänds i strukturplaneringen. Och det där ska sys ihop till ett förståeligt mönster, som Flygfältsvägen som är gamla landningsbanan.
Förstår “vanligt folk” de här intentionerna som vi planerare uttrycker i olika planer och dokument?
Ja kanske inte allt bokstavligen men det här sinnliga som jag talar om tror jag folk kan ta till sig. Sen tror jag inte alla följer med i den förklarande diskussionen som blandas med fackspråk som planerare och arkitekter ofta för, men man kan definitivt ta till sig känslan av sambandet mellan den nya och gamla staden.
Förra numret handlade om verktyg. Vilka verktyg står er till buds för att uppnå alla de här kvalitéerna du talar om?
Kajer mot de gröna är en handbok i stadsplanering som vi tagit fram som tar upp mycket av det jag talar om. Den diskuterar både i vida termer hur man kan jobba med olika verktyg i stadsplanering. Det finns även sex geografiska nedslag i Järfälla hur man skulle kunna använda de här verktygen. Vi arbetar även i bygglovsprövning med gestaltningsprinciper för balkonger, tak, färgsättning stråk och trafik.
Barkarbystadens sopsugsterminal. Källa: barkarbystaden.se
Just vatten är något som folk alltid uppskattar. Det är evigt element som är både dramatiskt och rofyllt, men i Järfälla har vi vänt oss ifrån vattnet för det mesta förutom i Kallhäll. I RUFS (Regional utveckling för Stockholm) talas det om vattennära lägen som kvalitéer som ska utvecklas. Vi tittade på om man skulle kunna bygga några tusen bostäder vid en specifik plats nära vattnet, där båttrafik in till stan var en pelare. Sen skulle båtklubb och restauranger ingå och så vidare, vilket alltsammans skulle skapa en dragningskraft från Jakobsberg. Det kom aldrig längre än idéstadiet dock.
Om vi vill säkra kvalitetsnivån i kvalitetsprogrammen arbetar vi in våra intentioner i detaljplaner, bygglov och senmarkanvisningsavtal med byggherren. I avtalet ställer vi krav som ska uppfyllas för att marken ska kunna säljas. Ibland har vi drivit det här väldigt långt, till exempel i första etappen av Barkarbystaden. Man når inte ända fram alla gånger och det tar en hel del tid och resurser.
Tar det längre tid att få fram bostäder med ett gediget kvalitetsarbete?
Vi vet inte riktigt, det beror också på konjunktur. Just nu vill många bygga och det borgar för att vi kan sätta högre krav. Skulle konjunkturen svalna blir det svårare. Och då ska kommunen ändå få fram alla dem här 18 000 bostäderna. Det finns exempel på när vi sänkt kraven här i Järfälla men även i regionen som helhet. När man söker med ljus och lykta efter färdiga detaljplaner att bygga typhus så frångår man lite strävandet efter hög kvalitet. Som arkitekt kan jag tycka det här med standardhus och modulhus inte är rätt väg för högre kvalitet, men det är svårt. Det är en inbyggd konflikt att få fram bostäder snabbt till hög kvalitet på olika platser. Man måste vara medveten om riskerna med att jobba fort.
Har du exempel på projekt som blivit mer eller mindre lyckade i banor om de kvalitéer kommunen vill uppnå?
Herrestaskolan i Barkarbystaden är jag nöjd med. Även Stora torget i Barkarbystaden där det liksom gror en stadskänsla. Sen är jag också nöjd med sopsugsterminalen. Bolinder strand är jag inte lika säker på. Där är det frimark med hus som har strålande utsikt över vattnet. Det är byggt som stad i park men där hade man kunna byggt med mer stadsstruktur eller mot marinahållet.
Bolinder strand. Källa: jm.se
I förra numret nämnde miljöminister Karolina Skog tre utredningar som kommer under året som ska peka ut en tydligare inriktning för arkitektur och planering. Hur ser du på det initiativet?
Politiker i allmänhet talar för lite om konst och arkitektur i riksdagen. Det kommer någon utredning då och då men jag tycker ändå det är bra att ministrar tar stafettpinnen för det här. En konkret sak som staten skulle kunna hjälpa till med är hur förutsättningarna ser ut för småföretag. Du kan inte prata om butiker i bottenvåningen och mötesplatser om du inte samtidigt vet på vilka villkor småföretag har för att starta upp. Debatt om konst och arkitektur på hög politisk nivå kan gynna samhällsplaneringen.
Den uppmaningen skickar vi vidare till alla politiker som läser. Tack för att du ville vara med!
Tack själv.
Anders C Eriksson, stadsarkitekt Järfälla
Intervjuad av: Peter Brisman
