Hej Martin Söderström, integrationschef i Åre kommun! Vi har läst om ert integrationsarbete i media, ni får beröm för ert arbete med nyanlända och fått till ett bra samarbete med myndigheter och inom kommunen. Hur har ni konkret fått till ett bra samarbete mellan olika nivåer och kompetensområden?
Åre kommun blev plötsligt 10% fler invånare. Men de anser sig inte ha någon flyktingkris utan att kommunens stabila grundorganisation kunde byggas ut och ta hand om fler ensamkommande t.ex.
Det handlade till en början om att få alla myndigheter till ett bord. Sen att se att vi faktiskt har nytta av att sitta vid samma bord och lösa ut gemensamma hinder på vägen. Myndigheternas komplexitet och olika uppdrag kan antingen hjälpa eller stjälpa. Vi ser vår roll på integration som en kraft som behövs för att foga samman olika delar av samhället och smörja systemet.
Att lyckas med integration handlar om att få hela samhällskroppen att röra sig i en riktning. Just nu handlar det i detta perspektiv om bostäder och kommunikation. Frågor som på intet sätt är lösta med otroligt intressanta saker är på G. Ex körkortsutbildning med hjälp av volontärer, bostadsbyggande i samarbete med Migrationsverket osv. Vi ser att civilsamhället ställer upp på ett storstilat sätt. Grannar som skjutsar och välkomstgruppen Åre är en stor anledning till att många trivs och vill bo kvar. Välkomstgruppen ordnar aktiviteter för de asylsökande som nu senast i helgen då det var ponnyridning för asylsökande barn.
Berätta gärna mer om dina exempel! Varför är körkortsutbildning viktigt? Vad har ni för samarbete med Migrationsverket kring bostadsbyggande?
Fotograf Johan Lövquist.
I glesbygden är alltid logisktiken en faktor. Hur ska jag ta mig till mitt arbete på obeväm arbetstid om jag saknar körkort? Vi ser tyvärr hur nyanlända tvingas tacka nej till viss jobb pga att det inte är möjligt att ta sig til och från. Men vi ser också en emorm uppfinningsrikedom. Vi har arbetsgivare som orndar med skjuts åt anställda, vissa ordnar övernatting. Man behöver hitta nya lösningar helt enkelt.
Lokaltrafiken har fått nya linjer tack vare våra asylboenden som helt enkelt har höjt efterfrågan så att man fått sätta in nya bussar. Detta är något som gynnar hela samhället och är ett ytterligare tecken på att det faktiskt är bra för oss att bli fler!
Vi har ett samarbete med Migrationsverket
om bostadsbygge på längre sikt där vi har för avsikt att gå in i ett längre avtal och därigenom stötta Migrationsverket så att man inte behöver använda tillfälliga boenden. Det bygger på att verket kan gå in och garantera att betala hyra för lägenheter i 6 år. Vi ser mycket positivt på denna möjlighet, att kunna bygga både för asylsökande och befintliga kommuninnevånare på samma gång. Vi tycker det är viktigt att byggandet tar höjd för nyanlända i kombination med övriga boende och att vi hittar gemensamma lösningar i samma fastigheter. Det tror vi är bra för integration i stort.
Vad ser du är eller kan vara planerarnas roll i detta arbete?
Grannar som skjutsar och välkomstgruppen Åre är en stor anledning till att många trivs och vill bo kvar. Ett exempel är körkortsutbildning med hjälp av volontärer då logistiken alltid är en faktor i glesbygden.
Planera för ett samhälle där nyanlända på ett smart sätt blandas med äldre kommuninnevånare.
Blanda olika boendeformer, såsom enklare hyresrätter med finare bostadsrätter i samma fastighet. Planera tidigt för barnomsorg, skola mm.
Blanda också olika former av boenden – jag skulle vilja se ett enklare steg för nyanlända efter den fösta lägenheten, men innan man har råd att köpa eget hus. Ett steg som de delar med många andra kommuninnevånare. Vi skulle behöva fler hus att hyra typ radhus, kedjehus.
Nu handlar mycket om att få fram snabba lösningar på kort tid, hur hanterar ni dessa lösningar på lång sikt? Dvs, hur hanterar man det kortsiktiga långsiktigt?
Vi ser att fler och fler nyanlända vill bo kvar, dessutom attraherar Åre by med omnejd alltid. Jag tror att det finns en kraft i denna kommun som vi kan fånga upp om vi underlättar för unga och nyanlända att bosätta sig här. Vi har ett mål att växa med 50 personer om året i kommunen. Då måste vi arrangera så dessa 50 har någonstans att bo också. Ser ingen fara i det långsiktigt. Faran ligger i att inte locka hit unga/ få unga att stanna. Då kommer vi få problem att ta hand om en åldrande befolkning. Faran att bygga åt folk som vill bo här är mindre än faran tvärtom…
Här ser vi gemensamma satsningar längs E14 tillsammans med andra kommuner och även Tröndelag i Norge som mycket viktiga.
Hur får ni med er alla goda exempel från det akuta läget in i det långsiktiga och ”vanliga” arbetet? Kommer detta ändra era arbetsprocesser och samverkan? Hur kommer ni tex jobba med myndigheter framöver?
Bra fråga!
Jag tror att man kan använda situationer som uppstår till att bygga strukturer som håller över tid. Vi gick i kommunen upp i stabsläge och fick väldigt mycket gjort på kort tid. Vi behåller den organisationen för vissa frågor som behöver bred samverkan.
Jag ser också tydligt att vår stabila grundorganisation kring integration har hjälps oss mycket när det blev mycket att göra i höstas. Därav har vi ej haft någon flyktingkris i Åre kommun även fast vi plötsligt blev 10% fler som bodde här (om än tillfälligt i asylboenden). Vi hade redan en organisation som kunde byggas ut och ta hand om fler ensamkommande tex. Det var en god bekräftelse på en bra intern organisation.
Genom att ta emot flyktingar och andra nyanlända personer i Åre kommun kan de säkra tillgången på arbetskraft i framtiden och öka befolkningsmängden. Åre har en överenskommelse med Migrationsverket om att ta emot ca 100 personer årligen.
Tack så mycket för dina svar och lycka till med ert arbete framöver! Har du några avslutande tips till andra kommuner som är i samma situation som er?
Satsa tidigt på resurser i mottagandet så slipper ni kostnader sen. Samverkan är en floskel som alla använder. Men att SAMARBETA tycker jag är bättre. Att använda varandras bästa sida för att skapa synergier är viktigt när man får mycket att göra…
