Save the date! Föreningens årsmöte kommer att hållas digitalt den 27 mars kl 17:00. I anslutning till detta planerar vi för ett event, även detta digitalt.
Det är också årsmöten på gång i lokalavdelningarna, varför det kommer vara många event i kalendern nu under våren som vid första anblick kanske ser ut som upprepningar – men det är det alltså inte. Väl mött!
– Vi vill möjliggöra diskussion och ge plats åt många olika röster. PLAN är en viktig arena, kanske den enda arenan, för samtal om planering, säger tidskriftens nya redaktörer Ebba Högström och Lina Berglund-Snodgrass.
För drygt två månader sedan gick PLAN ut med ett upprop för att hitta studenter inom samhällsplanering som ville bevaka och skriva om allt möjligt inom vårt breda fält. Nu har redaktionen valt ut fem medlemmar till en studentredaktion:
Jordbruksmarken är en ändlig resurs som kan bli allt mer värdefull i framtiden. När städer växer uppstår ofta en intressekonflikt då bostadsbyggande och utveckling av infrastruktur ställs mot bevarandet av bördig mark. Plan har pratat med Lisa Reiter, utredare på Jordbruksverket.
Har du sett människor som fiskar i innerstaden någon gång? Ofta står de tillsammans och metar eller kastfiskar vid stadens kajkanter. Forskaren Sofie Joosse har studerat det urbana fisket lite närmare för att ta reda på fiskets drivkrafter och betydelse för staden.
Som en del i att hitta nya metoder för platsförståelse, dialog och gestaltning har intresset för att involvera konstnärer i planeringsprocesser ökat de senaste åren
Avfolkning har slagit hårt mot landsbygder de senaste årtionden. Medan tätortsnära landsbygder till en viss grad kan utnyttja kontraurbaniseringstrender, blir demografiska läget i norr ännu mer sårbart eftersom bebyggelsestrukturen kvarstår, men med ”mindre många” (1) invånare.
Samhällsplaneringen förser konsten med platser, problem, publiker och demokratisk legitimitet. Det gör samhällsplaneringen högintressant för såväl konstnärer som konstfinansiärer.
“[…] Perhaps there was a touch of both tangible in then President Lennart Meri’s oft-repeated challenge: what was Estonia’s Nokia? If his reference was to the rapid rise of the well-known Finnish telecoms company throughout the 1990s, then his more fundamental point was the horizon itself: the desire for an idea larger than the present moment.”
Förr sågs ”kris” som en ständigt överhängande risk som modern styrning, vetenskap och samhälle försökte avvärja med hjälp av institutionell kunskap och teknik. Idag har kris kommit att bli inte bara det centrum kring vilket världen roterar – och något som påverkar alla aspekter av livet – utan också själva villkoret för att liv ska synliggöras.
Utbyggnaden av det svenska järnvägsnätet under 1800-talets senare hälft krympte avstånden mellan landets olika delar, ledde till stadsbildningar, accelererade industrialiseringen och tillväxten, förändrade människors levnadsmönster och livssyn. Den var resultatet av en medveten statlig investeringspolitik. Även valet att investera stort i vägtrafiken under efterkrigstiden var politiskt och det hade än mer genomgripande effekter. Det blev tidigt uppenbart att väginvesteringarna hade lett till ett ohållbart transportsystem. Trots det har det visat sig mycket svårt att ändra inriktning.