– Vi vill möjliggöra diskussion och ge plats åt många olika röster. PLAN är en viktig arena, kanske den enda arenan, för samtal om planering, säger tidskriftens nya redaktörer Ebba Högström och Lina Berglund-Snodgrass.
För drygt två månader sedan gick PLAN ut med ett upprop för att hitta studenter inom samhällsplanering som ville bevaka och skriva om allt möjligt inom vårt breda fält. Nu har redaktionen valt ut fem medlemmar till en studentredaktion:
Jordbruksmarken är en ändlig resurs som kan bli allt mer värdefull i framtiden. När städer växer uppstår ofta en intressekonflikt då bostadsbyggande och utveckling av infrastruktur ställs mot bevarandet av bördig mark. Plan har pratat med Lisa Reiter, utredare på Jordbruksverket.
Har du sett människor som fiskar i innerstaden någon gång? Ofta står de tillsammans och metar eller kastfiskar vid stadens kajkanter. Forskaren Sofie Joosse har studerat det urbana fisket lite närmare för att ta reda på fiskets drivkrafter och betydelse för staden.
Arkitekter, samhällsplanerare och andra samhällsbyggare har nyckelkompetenser inom området boende och stadsmiljö. Vi kan i ännu högre grad stiga fram på arenan och bidra med fackkunskaper och nya metoder för att nå sociala hållbarhetsmål. Våra kompetenser behövs för att leda komplexa och kreativa designprocesser. Hur ska vi annars nå mål 11 i Agenda 2030 om hållbara städer och samhällen, t.ex. delmålet om fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder för alla?
Projektet Vallastaden har under flera år hyllats som ett exempel på en samhällsbyggnadsprocess där små förändringar inom ramarna för det befintliga regelverket ger stor förändring i resultatet. Men hur har byggprojektet tagits emot av byggherrarna? PLAN frågade byggherren och arkitekten Staffan Schartner på Omniplan, just nu aktuell med ett litet hus i mitten av stadsdelen.
När stadsutveckling går från vision till detaljplan och bygglov riskerar projektets bärande kvaliteter att skalas bort. I Upplands Väsby lanserade man 2014 en modell för att kunna upprätthålla stadsutvecklingskvalitéer genom hela processen. Stadsutvecklingschef Fredrik Drotte och projektledare Alarik von Hofsten beskriver här modellen och dess tillämpning i projektet Fyrklövern.
Socialdepartementet har skickat ut en lagrådsremiss kring förslag om nya tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar. Föreningen för samhällsplanering är en av remissinstanserna. Föreningen får ibland remisser, men efter diskussion i styrelsen avser man att inte besvara remisserna men att sprida information om innehållet i dem via tidskriften PLAN och föreningens sociala medier. FFS roll i första hand att sprida information och erbjuda möjlighet till diskussion
Tidigare erfarenheter inom Föreningen för samhällsplanering (FFS) kring att skriva ihop remissvar från en så pass bred, ideell och politiskt obunden förening som FFS har visat sig vara är mycket svårt. För att kunna omfatta alla medlemmars synpunkter så blir svaren lätt alltför övergripande och därmed lite intetsägande. Det är också lätt att hamna i politiska ställningstaganden, vilket vi som politiskt obunden förening bör akta oss för. Erfarenheterna av att delegera ut skrivandet av remissvar har ibland resulterat i vassa remissvar, som i sin tur orsakat mycket frustration och intern kraft att reda ut i efterhand. FFS styrelse menar att rollen är att i första hand sprida information och erbjuda olika platser för diskussion, via tidskriften PLAN och via de sociala medierna.
Socialdepartemnetets remiss om lagpromemorian Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar
Lagpromemorian Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar har skickats ut till ett större antal remissinstanser för synpunkter. Remissvaren ska ha kommit in till Socialdepartementet senast den 19 november 2013.
Promemoria innehåller för det första ett förslag till ändring i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, med innebörden att en kommun inte får ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, genomförande av detaljplaner och andra ärenden enligt PBL. Om en kommun ställer sådana egna krav är dessa krav utan verkan. Bygg-kravsutredningen föreslog i SOU 2012:86 att kommunala särkrav skulle förbjudas i vissa avtal. Promemorian innebär en justering av utredningens förslag på så vis att promemorian föreslår att regleringen mot s.k. särkrav ska gälla generellt när kommunen tillämpar PBL i egenskap av myndighet.
Promemorian innehåller även ett förslag till ny lag om kommunala markanvisningar, som en följd av ett förslag från Statskontoret (rapport 2012:25). Statskontoret föreslog ett förtydligande i bostadsförsörjningslagen med innebörden att en kommun ska ha en policy för markanvis-ningar, medan författningsförslaget i promemorian innebär att ett sådant krav införs i en separat lag.
Syftet med både den nya lagen och förtydligandet i PBL är enligt remissen att öka transparensen och konkurrensen i framför allt kommunala avtalsförhand-lingar för att på så sätt effektivisera byggprocessen.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.
Tekniska egenskapskrav
”En ny bestämmelse införs i plan- och bygglagen om att en kommun inte får ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, genomförande av detaljplaner och andra ärenden enligt denna lag. Om en kommun i ett ärende enligt denna lag ställer sådana egna krav är dessa krav utan verkan.”
Kommunala markanvisningar:
”En ny lag införs med bestämmelser om kommunala markanvisningar. Med markanvisning avses en överenskommelse mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst markområde för bebyggande. Kommunfullmäktige ska anta riktlinjer för markanvisningar. Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning. Kommuner som inte genomför några markanvisningar är inte skyldiga att anta riktlinjer för markanvisningar.”
