förtätning

Planera för kvalitativ förtätning i ett större sammanhang

Planera för kvalitativ förtätning i ett större sammanhang

Stockholm står inför ett strukturellt rekonstrueringsprojekt i jätteskala när 140 tusen nya bostäder ska läggas till den befintliga miljön. Skönhetsrådets kanslichef Henrik Nerlund beskriver hur detta kommer att kräva ett nytt sätt att planera, som både förmår att värna befintliga kvaliteter och skapa nya goda stadsrum.

Täthetens utveckling i Stockholms stad

Täthetens utveckling i Stockholms stad

Ökad bebyggelsetäthet är en naturlig följd av en växande stad. Befolkningstillväxt och verksamheters expansion är historiskt de främsta orsakerna till att nya ytor tagits i anspråk för bebyggelse i huvudstaden. Husen har succesivt blivit allt högre och bebyggelseväven tvinnas allt tätare. Stadens växtkraft riktades under nära 750 år utåt. Idag är möjligheten att flytta kommungränsen utåt för ny byggbar mark marginell. Sedan millennieskiftet är Stockholms stads inställning därför ”Bygg staden inåt”. Nu står staden inför en historisk hög befolkningstillväxt och det höga bostadsmålet saknar tidigare motsvarighet. Det betyder en tätare stad.

Stadsmässig förtätning i mindre städer och tätorter – varför är det så svårt?

Stadsmässig förtätning i mindre städer och tätorter – varför är det så svårt?

När Motala för sju år sen fick ett förslag till förtätning av Borensberg så var det den täta småstaden som stod som förgrund. Men sen dess har lite hänt. Vad är det då som gör att det inte blir som det var tänkt, eller ännu viktigare att förstå; är täthet lika aktuellt utanför de stora städerna? Leif Sjögren, stadsarkitekt i Motala tar oss med på en komplex resa genom politik, stadsbyggande och täthet i mindre städer och tätorter.