artikel

Informell stadsutveckling

Informell stadsutveckling

Utvecklingen av staden följer traditionellt sett en formaliserad process baserad på lagar och regler. Det är den sortens rumslig produktion vi är vana att förknippa med urban normalitet. Men genom att politiker och planerare nu skapar utrymme för informella förändringar är en urban informalitet på god väg att bli det urbant normala. Med tre exempel och ett klargörande schema bringar Tomas Wikström vid Malmö högskola klarhet i denna successiva förändring.

Bilden av staden

Bilden av staden

Vi är meningssökande djur och kan inte, vill inte, annat än tillskriva det vi studerar värde. Men är debatt om fysisk miljö baserat på dess ideologiska associationsvärde en meningsfull maktkritik? Vilka vaga, nonchalanta eller inkonsekventa slutsatser och rekommendationer om utveckling av stadens fysiska gestalt riskerar vi att dra?
 

Relationen mellan land och stad har många dimensioner

Relationen mellan land och stad har många dimensioner

Vikten av att inte skapa en konflikt mellan land och
stad lyfts ofta fram i diskussionen om platser och platsers utveckling. Man säger att det råder ett
ömsesidigt samspel och att det är det vi bör bygga vidare på. Men hur hänger det egentligen ihop? Hur förhåller sig det ömsesidiga beroendet till konflikterna? Johanna Nilsson och Maria Lillieström, som driver företaget Härifrån, lyfter fram ett antal viktiga perspektiv i att förstå relationen mellan land och stad.

Refererat

Refererat

Behovet av kraftfullare bostadsförsörjning, av nationell stadspolitik och strategisk regional planering är frågor som debatteras starkt både i Sverige och England. Inga-Maj Eriksson beskriver här i ett utdrag ur tidskriften Town & Country Planning hur professionella planerare i England har utarbetat fyra scenarier till hjälp för hur man kan tänka och forma politik. Inga-Maj Eriksson menar att planerarkåren i Sverige skulle kunna bidra på liknande sätt med konkreta faktabaserade förslag till alternativa former för stadsutveckling. 

Kommunerna som föredöme

Kommunerna som föredöme

Sveriges Arkitekters nya ordförande Louise Masreliez redogör för SA:s senaste undersökning av arkitektkompetens hos kommunerna. Och menar att utan den kompetensen riskerar vi att i tider av hög byggtakt och kortsiktiga incitament skapa byggnader av låg arkitektonisk kvalitet och offentliga miljöer som är dåligt planerade.

Polarisering i staden leder till nya planerings­frågor

Polarisering i staden leder till nya planerings­frågor

Trots ambitiösa visioner och planer för att säkerställa god kvalitét har segregation och polarisering bitit sig fast i svenskt stadsbyggande. Karin Grundström i forskningsmiljön CRUSH menar att detta resulterat i motstridiga processer i stadsutvecklingen. Processer som skiljer sig markant från förra gången Sverige byggde tusentals nya bostäder på kort tid.