Planerarrollen

Stadsbyggnadsdialogen - Del 15 - Sammanfattning: Roller vid medborgardialoger

Detta blogginlägg är en del i en sammanhållen serie blogginlägg som redovisar kunskap som framkommit inom nätverket Stadsbyggnadsdialogen. Föreningen för samhällsplanering (FFS) har varit med och hjälpt till och dokumenterat nätverkets aktiviteter och hjälper nu till med att sprida erfarenheterna på olika sätt. Läs mer om bakgrund, syfte och vilka som ingått i nätverket Stadsbyggnadsdialogen i det inledande blogginlägget här. Där framgår också hur vi lagt upp denna serie om totalt 19 stycken blogginlägg.     Blogginlägg 13-16 redovisar nätverkets sammanfattning av olika iakktagelser kring medborgardialoger. I detta inlägg: - Rollfördelningen mellan tjänstemän och politiker - Stadsplanerarens roll nu och i framtiden

Rollfördelningen mellan tjänstemän och politiker

Vems ansvar det är att föra dialog med kommuninvånarna/väljarna? Politikernas eller tjänstemännens? En uppfattning i gruppen var att politiker borde engagera sig mer i dialogprocesserna, och det fanns en viss frustration över att politiker och tjänstemän ofta har olika uppfattningar i denna fråga. Nätverksgruppen betonade att de olika rollerna för tjänstemän och politiker måste göras tydlig. Många av de problem som uppstår i dialogarbetet beror på oklarhet kring denna rollfördelning. Önskemålet om ett kontinuerligt samtal om staden skärper behovet av en tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän/planerare. Ska tjänstemän genomföra dessa samtal, även när det inte finns specifika planer att diskutera och ta ställning till? Eller är det politikernas ansvar att föra ett bredare samtal om staden med medborgarna och att formulera en stadsbyggnadspolitik som väljarna får ta ställning till i kommunalvalen?

Nätverksgruppen ansåg att politikerna bör avgöra vilken nivå på delaktighetstrappan, se bild nedan, en dialog handlar om, alltså om det ska vara en konsultation, dialog eller ett medbestämmande. Tjänstemännen ska bidra till att skapa förutsättningar för samtalet, t.ex. sköta planering och kommunikation, fungera som processledare samt sammanställa och presentera mötesanteckningar. Det ska också kunna förklara konsekvenserna av olika planer på ett pedagogiskt sätt.

arnsteins_20ladder_20of_20participationDelaktighetstrappan eller ”Ladder of participation” är en trappa som beskriver olika nivåer av delaktighet i beslutsprocesser. Den togs ursprungligen fram av statsvetaren Sherry Arnstein.

Politikerna är mottagare av det som framkommer under medborgardialogen. De kan närvara vid samtal och dialogmöten eller ta del av dokumentation. Det som är i fokus är att lyssna på medborgarna, vilket är politikernas främsta roll i detta sammanhang. De bör helt undvika att föra fram partipolitiska värderingar. Hur stort ansvar politikerna tar för att föra dialog med medborgarna skiljer sig mellan kommunerna. På mindre orter är politikerna ofta mer synliga. I vissa kommuner är det också politikerna som går ut och öppnar upp för dialog.

En parallell fråga gäller det dagliga arbetet på förvaltningen, där kunskap samlas in på olika sätt. Till exempel så kan det handla om att med hjälp av konsultation nå den kunskap som finns hos medarbetare i andra förvaltningar eller medborgare. I sådana konsultationer händer det ibland att dialog uppstår i mötet mellan människor. Alla dessa konsultationer, som syftar till att samla in kunskap behöver troligen inte alltid vara föremål för politiskt fattade beslut men strategier behövs för hur det som blir resultatet av dessa tas omhand. När ska frågorna lyftas till politiken och hur kan det som kommit fram i dialogen bäst förmedlas? Det är en verklighet som behöver hanteras på förvaltningarna och mellan politiker och tjänstemän. Hur ser det politiska ansvaret ut när dialogen har hamnat hos fackförvaltningarna?

Stadsplanerarens roll nu och i framtiden

En planeringsprocess bär bygga på en väl genomförd omvärldsanalys och en genomtänkt kommunikation om hur planeringsprocessen ska se ut. Många gånger tas planer och förslag fram och diskuteras innan man enats om en gemensam vision och berättelse om platsen.

Planerarrollen är viktig, och nätverket ser ett behov av att den utvecklas. En synpunkt var att planeraren kanske inte har en utan flera roller. Planeraren ska leda och kommunicera en process på ett pedagogiskt och effektivt sätt, inte ”peka med hela handen”. I rollen ingår att samarbeta med andra kompetenser, men nätverksdeltagarna konstaterade att många planerare är tveksamma till att släppa in andra i planeringsarbetet. Det kan bero på utbildningen - att dagens samhällsplanerarutbildningar inte är anpassade till den verklighet som råder i kommunerna. Eller att kommunernas styrning och organisation inte är anpassad efter de faktiska behoven.

Det händer att planerare som är engagerad i medborgardialoger är för fokuserade på vad de själva ska få ut av dialogtillfället och därför glömmer att det handlar om ett ömsesidigt utbyte med medborgare. Därför kan det vara bra att ta hjälp utifrån, till exempel av en samtalsledare som håller i dialogerna.

Innan en medborgardialog inleds bör tjänstemän och politiker ta ställning till om de är beredda att genomföra de förslag som kommer upp. En dialogprocess sätter igång förväntningar och ska inte inledas om det inte finns utrymme för reell påverkan.

En del planerare är tveksamma till att genomföra medborgardialoger. Skälet är ofta att dialogprocesser kan leda till besvikelse bland deltagarna. Men den oron får inte styra arbetet. Enligt PBL ska medborgarna ha möjlighet att vara med och påverka stadsplaner. Tjänstemännen bör ha ett tydligt uppdrag att stödja medborgarna så att de kan påverka planer och processer. En förutsättning är dock att det finns dialogverktyg som innebär att inflytandet blir reellt. Återkopplingen av dialogerna måste också vara genomtänkt, annars finns det risk att hela dialogprocessen kan vändas till något negativt. Detta kan både underminera och hindra en välbehövlig kunskapsuppbyggnad samt ha en negativ påverkan på tilliten till staden. Tidigare genomförda dialoger kan leva kvar, ärvas till nästa fas i stadsutvecklingen och lever gränslöst mellan kommunens olika förvaltningar.

En brist är att samråd ofta sker tidigt i översiktsplanen och sent i detaljplaneprocessen men inte däremellan. Ofta vill staden ha synpunkter från medborgarna på i princip redan färdiga förslag, Då handlar det snarare om konsultation än om dialog, och det bör man göra tydligt för deltagarna.

Dokumentation från FFS och KTH gemensamma mötesplats om "Planerarrollen" den 14 mars 2012

Mycket av vårt fokus den senaste tiden har legat på att genomföra FFS och KTH Stadsbyggnadsakademins gemensamma mötesplats på eftermiddagen den 14 mars 2012. En mötesplats med temat "Planerarrollen - Detta måste framtidens planerare kunna". Denna fokusering har samtidigt inneburit att vi inte orkat med att publicera lika många blogginlägg som normalt. Vi hoppas att nu komma gång igen och gör det med ett inlägg med dokumentation från mötesplatsen. Dokumentation i form av referat Vi kommer att skriva ihop ett samlat referat från mötesplatsen. Detta är dock ännu inte klart. Tanken är att detta referat också ska kunna publiceras i FFS tidskrift PLAN nr 2-3 2012 som kommer ut i juni.

Dokumentation i form av OH-bilder Vi har fått tillstånd av ett antal av de talare som gjorde presentationer den 14 mars att också publicera deras OH-bilder. Dessa finns att tillgå på FFS webbsida.

Dokumentation i form av film Vi gjorde i samband med denna mötesplats ett sent försök att också dokumentera mötesplatsen på film. Tyvärr så fick vi inte den kvalitet på ljud och bild som vi hade hoppats. Vi har ändå valt att lägga ut denna som en del av dokumentationen. Finns att tillgå här.

Dokumentation i form av foton Vi tog också ett antal foton i samband med mötesplatsen. Några av dessa finns nedan.

Susanne Ingo, Trafikverket var en av dem som talade vid mötesplatsen.

Paneldebatt mellan Kristina Grange, KTH; Hans Ekström politiker (s), Riksdagen; Suanne Ingo, Trafikverket, Ylva Löf, Göteborgsregionen

Mingel i paus och efteråt, KTH bjöd på vin och FFS bjöd på frukt. 

Artikel från PLAN nr 6 år 1993 om "planerarrollen"

Vi gör det enkelt för oss och presenterar ett gammalt blogginlägg återigen. I somras presenterades detta blogginlägg nedan som en slags reklam inför temat i PLAN nr 5-6 år 2011 om "planerarrollen". Nu har detta nummer kommit ut och där kan ni också läsa detta gamla inlägg från PLAN årgång 1993, skrivet av dårvarande ordförande i FFS Hans Gillgren och som handlar om samhällhällsplanerarens behov av kunskap och kompetens. Föreningen för samhällspanering (FFS) har givit ut tidsskriften PLAN under de dryga 60 år som föreningen funnits. Det gör att tidsskriften ofta utgör en viktig källa för forskare som försöker få en inblick i hur planerare resonerat och diskuterat när det moderna Sverige formats. Men artiklarna kan ofta också ha ett generellt värde som kunskapskälla och för inspiration för oss samhällsplanerare idag. I samband med FFS fyllde 60 år återutgavs det första numret av PLAN, det visade sig att många av de frågeställningar som där togs upp ofta var lika relevanta idag. Vissa frågor och diskussioner inom planeringen tycks vara eviga. Därför vill vi här på FFS planeringsblogg då och då publicera gamla artiklar ur PLAN:s arkiv.

PLAN nr 6 1993”Samhällsplaneraren – färdledaren mot framtiden" Författare: Hans Gillgren, dåvarande ordförande för FFS

Vilken blir samhällsplanerarens roll framöver? Vad kommer att vara basen i vår profession? Vilka färdigheter blir efterfrågade i samhällsutvecklingsarbetet? Samhällsplanerarens profession blir att sätta samman en konsekvent helhet av olika utvecklingssträvanden och att uttrycka denna helhet i begripliga och inspirerande termer för dem som vill driva samhällsutvecklingen. Det som tonar fram är samhällsplanerarens som en färdledare mot framtiden. Färdledaren är inte den som själv vet hur framtiden ser ut, utan den som kan hjälpa andra att hitta både den framtid de vill arbeta för och en bra väg dit.

Vad ska samhällsplaneraren ha för kompetens? Samhällsplaneringens uppgift är att ge beslutsfattare råd och vägledning inför beslut som har betydelse för hela samhällets utveckling. Samhällsplaneraren ska visa på olika möjliga åtgärder för att uppnå önskade resultat, valmöjligheter och konsekvenser av olika val. Samhällsplanerarens arbete måste grundas på följande kompetenser: 1. Kunskaper om verkligheten 2. Förmåga att hantera komplexa system 3. Sammansättningsförmåga 4. Förmåga att kommunicera 5. Opartiskhet och integritet

1. Kunskaper om verkligheten. - Faktiska förhållanden: Samhällsplaneraren måste inför beslut och valsituationer ta fram kunskaper om den verklighet besluten gäller. Förutom allmänna kunskaper om förhållanden i samhället måste specifika kunskaper tas fram inför varje beslutstillfälle. - Planerings- och beslutsprocessen: Samhällsplaneraren måste vara förtrogen med planeringsprocessen generellt och specifikt samhällsplaneringsprocessen och hur beslutsprocesser går till, allmänt och i samhälleliga beslutsorgan speciellt.

2. Förmåga att hantera komplexa system - Analys och struktureringsförmåga: Samhällsplaneraren måste ha förmåga att analysera komplexa problemställningar och strukturera mångfacetterad verklighet så att den blir hanterlig och begriplig utan att komplexiteten försvinner. - Bedöma konsekvenser av olika handlingar: Samhällsplaneraren måste kunna se och bedöma vilka konsekvenser olika handlingsalternativ ger, vilken grad av måluppfyllelse de ger och vilka andra konsekvenser en åtgärd ger inom olika områden.

3. Sammansättningsförmåga Samhällsplaneraren ska ha förmågan att sätta samman olika åtgärder så att de samverkar och bildar mönster som är inbördes konsekvent och inte motsägelsefullt. Man kan tala om att sätta samman olika komponenter till en fungerande helhet med reservation att en total samhällelig helhet torde vara omöjlig att skapa för såväl beslutsfattare som samhällsplanerare.

4. Förmåga att kommunicera Samhällsplaneraren ska vara tränad i att kommunicera med andra människor kring de analyser och åtgärdsalternativ som arbetats fram. Detta kräver kunskap om hur mänsklig kommunikation fungerar och det kräver träning i olika uttrycksformer som tal, bild, text, ljud mm.

5. Opartiskhet och integritet Samhällsplaneraren måste kunna skilja på sakkunskaper och värderingar samt hålla en professionell och opartisk linje för att vara trovärdig. Samhällsplanerarens roll är inte att vara beslutsfattare utan att förse beslutsfattarna med bästa tänkbara underlag. Samhällsplanerarens integritet måste vara så hög att man står för sina professionella bedömningar även om besluten fattas i strid med dessa och inte anpassar sina bedömningar efter beslutsfattarnas önskemål.”

PLAN nr 5-6 år 2011 är på ingång

Föreningen för Samhällsplanerings (FFS) tidskrift PLAN nr 5-6 är på ingång, kommer att distribueras till alla medlemmar i mellandagana. Temat för detta fullmatade dubbelnummer på 70 sidor är "planerarrollen". En roll som kanske diskuteras allt för sällan. Är ni inte medlemmar i FFS och vill läsa detta nummer se då till att bli medlem, just nu är det 75% rabatt på medlemsavgiften och då får du utöver detta dubbelnummer även alla andra nummer av PLAN som givits ut under 2011. Bli medlem genom att klicka här.

Innehållsförteckning PLAN nr 5-6 år 2011: Nytt och Noterat Ledare PLAN-krönikan 2011 Introduktion: Tema Planerarens och samhällsplaneringens roll Vad bör egentligen framtidens planerare kunna? • Moa Tunström Att byta sida – skillnaden mellan att jobba privat och offentligt • Fredrik Legeby Jane Jacobs and the Death and Life of American Planning • Thomas J. Campanella Dags att arbeta inifrån och ut • Katarina Fredrika Förväntningarna på en nyutexaminerad planerare • Maia Rostvik Stort och brett utbud av planeringsutbildningar • Mats Johan Lundström & Ntsiki Kubheka Debattartikel: Dags att modernisera samhällsplaneringen • Johan Högström m fl Litteratur Den neurotiske stadsplaneraren • Mattias Kärrholm Aktuell plan: Nya Slussen, Stockholm En ny fas tar vid för hållbarhetscertifiering av stadsdelar • Malin Marntell Power to the people? Om ansvar och makt över skog … • Annika Nordlund, Olof Olsson & Kerstin Westin FFS informerar Minnesord över Björn Bosaeus av Sten Åke Bylund & Bo Wijkmark English Abstracts