Planerare

Artikel från PLAN nr 6 år 1993 om "planerarrollen"

Vi gör det enkelt för oss och presenterar ett gammalt blogginlägg återigen. I somras presenterades detta blogginlägg nedan som en slags reklam inför temat i PLAN nr 5-6 år 2011 om "planerarrollen". Nu har detta nummer kommit ut och där kan ni också läsa detta gamla inlägg från PLAN årgång 1993, skrivet av dårvarande ordförande i FFS Hans Gillgren och som handlar om samhällhällsplanerarens behov av kunskap och kompetens. Föreningen för samhällspanering (FFS) har givit ut tidsskriften PLAN under de dryga 60 år som föreningen funnits. Det gör att tidsskriften ofta utgör en viktig källa för forskare som försöker få en inblick i hur planerare resonerat och diskuterat när det moderna Sverige formats. Men artiklarna kan ofta också ha ett generellt värde som kunskapskälla och för inspiration för oss samhällsplanerare idag. I samband med FFS fyllde 60 år återutgavs det första numret av PLAN, det visade sig att många av de frågeställningar som där togs upp ofta var lika relevanta idag. Vissa frågor och diskussioner inom planeringen tycks vara eviga. Därför vill vi här på FFS planeringsblogg då och då publicera gamla artiklar ur PLAN:s arkiv.

PLAN nr 6 1993”Samhällsplaneraren – färdledaren mot framtiden" Författare: Hans Gillgren, dåvarande ordförande för FFS

Vilken blir samhällsplanerarens roll framöver? Vad kommer att vara basen i vår profession? Vilka färdigheter blir efterfrågade i samhällsutvecklingsarbetet? Samhällsplanerarens profession blir att sätta samman en konsekvent helhet av olika utvecklingssträvanden och att uttrycka denna helhet i begripliga och inspirerande termer för dem som vill driva samhällsutvecklingen. Det som tonar fram är samhällsplanerarens som en färdledare mot framtiden. Färdledaren är inte den som själv vet hur framtiden ser ut, utan den som kan hjälpa andra att hitta både den framtid de vill arbeta för och en bra väg dit.

Vad ska samhällsplaneraren ha för kompetens? Samhällsplaneringens uppgift är att ge beslutsfattare råd och vägledning inför beslut som har betydelse för hela samhällets utveckling. Samhällsplaneraren ska visa på olika möjliga åtgärder för att uppnå önskade resultat, valmöjligheter och konsekvenser av olika val. Samhällsplanerarens arbete måste grundas på följande kompetenser: 1. Kunskaper om verkligheten 2. Förmåga att hantera komplexa system 3. Sammansättningsförmåga 4. Förmåga att kommunicera 5. Opartiskhet och integritet

1. Kunskaper om verkligheten. - Faktiska förhållanden: Samhällsplaneraren måste inför beslut och valsituationer ta fram kunskaper om den verklighet besluten gäller. Förutom allmänna kunskaper om förhållanden i samhället måste specifika kunskaper tas fram inför varje beslutstillfälle. - Planerings- och beslutsprocessen: Samhällsplaneraren måste vara förtrogen med planeringsprocessen generellt och specifikt samhällsplaneringsprocessen och hur beslutsprocesser går till, allmänt och i samhälleliga beslutsorgan speciellt.

2. Förmåga att hantera komplexa system - Analys och struktureringsförmåga: Samhällsplaneraren måste ha förmåga att analysera komplexa problemställningar och strukturera mångfacetterad verklighet så att den blir hanterlig och begriplig utan att komplexiteten försvinner. - Bedöma konsekvenser av olika handlingar: Samhällsplaneraren måste kunna se och bedöma vilka konsekvenser olika handlingsalternativ ger, vilken grad av måluppfyllelse de ger och vilka andra konsekvenser en åtgärd ger inom olika områden.

3. Sammansättningsförmåga Samhällsplaneraren ska ha förmågan att sätta samman olika åtgärder så att de samverkar och bildar mönster som är inbördes konsekvent och inte motsägelsefullt. Man kan tala om att sätta samman olika komponenter till en fungerande helhet med reservation att en total samhällelig helhet torde vara omöjlig att skapa för såväl beslutsfattare som samhällsplanerare.

4. Förmåga att kommunicera Samhällsplaneraren ska vara tränad i att kommunicera med andra människor kring de analyser och åtgärdsalternativ som arbetats fram. Detta kräver kunskap om hur mänsklig kommunikation fungerar och det kräver träning i olika uttrycksformer som tal, bild, text, ljud mm.

5. Opartiskhet och integritet Samhällsplaneraren måste kunna skilja på sakkunskaper och värderingar samt hålla en professionell och opartisk linje för att vara trovärdig. Samhällsplanerarens roll är inte att vara beslutsfattare utan att förse beslutsfattarna med bästa tänkbara underlag. Samhällsplanerarens integritet måste vara så hög att man står för sina professionella bedömningar även om besluten fattas i strid med dessa och inte anpassar sina bedömningar efter beslutsfattarnas önskemål.”

PLAN:s diskussionsartikel nr 5-6 2011 "Förväntningarna på en nyutexaminerad planerare"

Föreningen för samhällspanering (FFS) ger ut tidsskriften PLAN, den kommer ut fyra gånger per år. Tidsskriften går enbart till de som är medlemmar i FFS. För att öka interaktivteten mellan PLAN och föreningens digitala medier kommer vi att välja ut en artikel per nummer som även kommer att publiceras här. Det möjliggör en snabbare diskussion än vad fallet varit tidigare. Diskussionen är också självklart öppen för de som inte är medlemmar. Förhoppningen är också att publiceringen av en artikel per nummer kommer att väcka intresse av att bli medlem i FFS för de som ännu inte är det och på så sätt kunna ta del av alla de intressanta artiklar som publiceras i PLAN. PLAN s arbetsgrupp har utökats med nytillträdda studentkorrespondenter. I PLAN nr 4 gjorde två av dem, i varsinn artikel, reflektioner kring sommarens praktik i ”planeringsverkligheten”. Vi väljer att denna gång i PLANS nr 5-6, med temat planerarrollen, att presentera ytterligare en artikel av en av studentkorrarna nämligen Maia Rostvik. Maia reflekterar kring arbetsgivarnas förväntningar på vad en nyutexaminerad planerare egentligen ska kunna, och också kring de egna förväntningarna kring vad yrkesrollen innebär.

Förväntningarna på en nyutexaminerad planerare En av de främsta uppgifterna som en planerare har är att ta dagens visioner, idéer och tankar beträffande samhällsutveckling och planering i handen och föra dem in i framtiden. Planeraren ska analysera och kartlägga stadens framtida utveckling och med hjälp av olika styrmedel förändra och förbättra det samhälle som vi lever i idag. Avgörande för hur planerarens visioner och idéer kommer att ta uttryck i ett framtida samhälle ligger i dennes förmåga att avgöra visionernas kommande konsekvenser och effekter.

Vid en första anblick kan allt detta te sig som en nästintill omöjlig uppgift. Hos den vetgirige studenten väcks frågor såsom vilka kompetenser en nyexaminerad planerare förväntas ha och vilka kompetenser som efterfrågas på dagens arbetsmarknad. Genom intervjuer med länsstyrelse, regionförbund, boverket, konsultföretag och Sveriges kommuner och landsting är intentionen med denna artikel att skapa en bild av vilka kompetenser arbetsgivarna efterfrågar hos nyexaminerade planerare.

Arbetsgivarnas förväntningar På länsstyrelse, boverket och Sveriges kommuner och landsting – det vill säga arbetsgivare inom ”det offentliga” - framkom en relativt tydlig bild av vilka kompetenser som efterfrågas hos nyexaminerade studenter. Bland annat efterfrågas kunskap om plan- och bygglagen och miljöbalken samt god orientering i och förståelse för kommunens uppbyggnad och struktur. Kännedom inom fysisk planering var ytterligare en kompetens som efterfrågades, likaså förmåga att förstå sig på och kunna diskutera estetiskt värde och utformning.

Studenter är ”hungriga” men har brist på praktisk erfarenhet Samtliga arbetsgivare hade överlag en positiv inställning till nyexaminerade planerare, och deras tidigare erfarenheter av att anställa planerare med kort arbetslivserfarenhet har varit god. Bilden är att nyexaminerade förmågor är "hungriga", vetgiriga, och att de har lätt för att lära och engagera sig.

Dock uppger ett antal arbetsgivare att de föredrar att anställa planerare med arbetslivserfarenhet, särskilt för uppdrag som kräver bredare kunskaper och förståelse för samhällsutvecklingen i stort. Detta resonemang grundar sig i att dessa är kompetenser som kräver arbetslivserfarenhet. Av denna anledning lyftes bristen på konkret kunskap inom planering hos de nyutexaminerade planerarna genomgående som ett problem, och likaså deras brist på praktisk erfarenhet. Arbetsgivarna upplever planerare med liten arbetslivserfarenhet som oförberedda på arbetslivet. Detta tar sig i uttryck när det kommer till de praktiska utmaningar som yrkesrollen innebär. Dessa utmaningar kan till exempel vara samspel med kommunens invånare och förmåga att hantera media.

I en av intervjuerna gavs ett råd till nyexaminerade planerare; ”det handlar om att få in foten". Det kan vara nödvändigt att börja med ett arbete som vederbörande student kan uppfatta som mindre attraktivt, för att skapa grogrunden till att få det arbete hon eller han drömmer om att få i framtiden. Just dessa ”enklare” uppgifter kan vara högst meriterade för att uppnå den arbetslivserfarenhet som efterfrågas på arbetsmarknaden, samtidigt som det kan bli ingången till att skapa sig den breda kompetens och arbetslivserfarenhet som planeraren förväntas besitta.

Bristande sakkunskap brukar däremot sällan vara ett problem, eftersom att det alltid går att ”läsa på” menar arbetsgivarna. Denna typ av kunskap har visat sig vara enkelt för nyexaminerade att ta till sig, likaså har de ofta en god analyserande förmåga. Dock saknas ofta kunskap och kompetens inom specifika ämnesområden, vilket även det är kompetens som till viss del utvecklas i och med kontakten till arbetslivet eller fortsatta studier.

I diskussioner angående kompetens konkretiserades ytterligare ett perspektiv som visade sig vara avgörande beträffande anställning av nyexaminerade planerare. Gränsen mellan egenskaper och kompetens behöver nödvändigtvis inte vara konkret. För att förklara dessa mer subtila egenskaper användes ord som social kompetens, rätt inställning och insikt angående arbetsuppgifterna. Kompetens som efterfrågades hos konsultföretag byggde på egenskaper som kundnytta, att ha förmågan att vara affärsmässig. Det ansågs betydelsefullt att ha förmågan att genomföra ett uppdrag inom en viss tidsbegränsning och ekonomiska ramar. Dessa egenskaper uppgavs till och med i vissa fall väga tyngre än att besitta sakkunskaper.

Olika erfarenheter och kompetenser behövs Det är betydelsefullt och relevant både för samhällsplaneringens utveckling och avgörande för hur vårt framtida samhälle kommer att ta sig i uttryck, att det examineras samhällsplanerare med god kompetens som matcha efterfrågan på arbetsmarknaden. Det ligger både i arbetsgivaren och i studentens intresse att utbudet av kompetenser ska stämma överens med efterfrågan. Studentens förhoppning och vilja att få ett arbete efter sin examen är självfallet stor, samtidigt som arbetsgivare som söker personal vill hitta personal som besitter de kompetenser som arbetsgivaren efterfrågar. Under en intervju belyste respondenten vikten av att universitet och högskola erbjuder utbildningar där studenterna får möjlighet att utveckla just de kompetenser som är efterfrågade på arbetsmarknaden.

Sammanfattningsvis indikerar min intervjustudie att en planerarstudents specialkunskap eller val av inriktning inte behöver vara avgörande för dennes roll på arbetsmarknaden. Olika meriter, erfarenheter och kompetens inom planering behövs, dock i varierande utsträckning. Efterfrågan på arbetskraft är som vi alla vet inte statisk, utan under ständig förändring. Den kompetens som upplevs ointressant idag kan utvecklas till att bli den mest efterfrågade på en framtida arbetsmarknad.

Maia Rostvik, nytillträdd studentkorrespondent, studerar samhällsplanering vid Stockholms Universitet. e-post: maia.rostvik@gmail.com

PLAN nr 5-6 år 2011 är på ingång

Föreningen för Samhällsplanerings (FFS) tidskrift PLAN nr 5-6 är på ingång, kommer att distribueras till alla medlemmar i mellandagana. Temat för detta fullmatade dubbelnummer på 70 sidor är "planerarrollen". En roll som kanske diskuteras allt för sällan. Är ni inte medlemmar i FFS och vill läsa detta nummer se då till att bli medlem, just nu är det 75% rabatt på medlemsavgiften och då får du utöver detta dubbelnummer även alla andra nummer av PLAN som givits ut under 2011. Bli medlem genom att klicka här.

Innehållsförteckning PLAN nr 5-6 år 2011: Nytt och Noterat Ledare PLAN-krönikan 2011 Introduktion: Tema Planerarens och samhällsplaneringens roll Vad bör egentligen framtidens planerare kunna? • Moa Tunström Att byta sida – skillnaden mellan att jobba privat och offentligt • Fredrik Legeby Jane Jacobs and the Death and Life of American Planning • Thomas J. Campanella Dags att arbeta inifrån och ut • Katarina Fredrika Förväntningarna på en nyutexaminerad planerare • Maia Rostvik Stort och brett utbud av planeringsutbildningar • Mats Johan Lundström & Ntsiki Kubheka Debattartikel: Dags att modernisera samhällsplaneringen • Johan Högström m fl Litteratur Den neurotiske stadsplaneraren • Mattias Kärrholm Aktuell plan: Nya Slussen, Stockholm En ny fas tar vid för hållbarhetscertifiering av stadsdelar • Malin Marntell Power to the people? Om ansvar och makt över skog … • Annika Nordlund, Olof Olsson & Kerstin Westin FFS informerar Minnesord över Björn Bosaeus av Sten Åke Bylund & Bo Wijkmark English Abstracts