FFS tidskrift Plan är då-, nu- och framtid, på en och samma gång

Föreningen för samhällsplanering (FFS) huvudsyfte är att ge ut tidskriften Plan, och genom detta vara intressant för den aktuella generationen av planerare som är verksam just nu. Men genom den långa historien för FFS och Plan är det naturligt att då och då också se bakåt, och genom detta få perspektiv på olika planeringsfrågor. Utvecklingen av samhällsplaneringen och planerarrollen står visserligen aldrig still, men det ser ut som att vissa frågor är eviga när man studerar innehållet i tidskriften Plan från olika tidsepoker. Därmed blir historien också viktigt för att kunna förstå framtiden. Och genom att skriva i Plan blir man också del av av en framtid, för hur resonerade de egentligen kring planering år 2014 när de.... Vi håller för närvarande inom FFS att se över vårt omfattande arkiv, det inför ett skifte av kansli. Det blir då naturligt att fundera och reflektera över en samhällsplanerare i då-, nu- och i en framtid. Senast idag har vi gått igenom arkivet av Plan, det finns fem arkivex av varje Plannummer sedan starten år 1947. Därutöver finns en inbunden version som vi bloggade om här. Jag valde att göra ett foto från Plan nr 6 från år 1954, 1964, 1974, 1984, 1994, 2004, samt från det senste numret Plan nr 6 år 2014.

Framsidorna på Plan nr 6 från år 1954, 1964, 1974, 1984, 1994, 2004, och det senasre från år 2014.

Även om format och layout skiljer sig åt, så finns förvånande mycket material som fortfarande är lässvärt. Några nedslag från respektive nummer av Plan i fotot:

År 1954, nr 6: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (senare Vägverket, numera Trafikverket) har för mycket vägexpertis och gör lite samhällsplanerarexpertis i framtagandet av sin nationella plan. Planering utan plan, menade Plans redaktör Per Holm.

År 1964, nr 6: Claes-Eric Norrbom skrev om behovet av planering för det växande friluftslivet, och efterfrågade en mer aktiv markpolitik för att en så stor del av svenska folket ska ges möjlighet till ett rikt och omväxlande friluftsliv.

År 1974, nr 6: Energikrisen har slagit fullt ut och redaktör Gösta Carlestam efterfrågar ett VM i hushållning och samarbete iställlet för ett VM i tillväxt. Den nu pågående energidebatten  är påtagligt låst vid tanken på att vi mäste välja mellan två lika ödesdigra allternativ för vår framtida energiförsörjning. Både olje- och kärnkraftalternativet kan leda till oacceptabla konsekvenser med avseende på vår och kommande generationers hälsa ovch miljö. Vad en förutseende och innovativ forskning och samhällsplanering kan göra för att hushålla med naturresurser och energi och för att öka valmöjligheterna i en framtiden är knappast alls diskuterat.

År 1984, nr 5-6: Ett dubbelnummer under parollen: vän med naturen. Från Kerstin Maunsbachs ledare: Det är naturens toleransgränser som ger oss vårt livsutrymme. Även om det är vi som bestämmer dessa gränser, är det ändå naturens egna som gäller. Vi måste acceptera att vi är en del av naturen ocb försöka bli vän med den.

År 1994, nr 6: Under det nya begreppet "political correctness", numera även känt som enbart "P.K.", skrev Plans redaktör Göran Cars: samhällsplaneringens svaga förmåga att omsätta beslut i handling, bottnar i rädslan att formulera tydliga och varaktiga mål, inklusive prioriteringar.

År 2004, nr 6: Med anledning av det nybildade sk superdepartementet samhällsbyggnad med Mona Sahlin som samhällsbyggnadsminister, så efterfrågar Plans redaktör Mats J Lundström mer sektorsövergripande kunskap om sambandet mellan fysisk form och sociala, ekonomiska, ekologiska villkor.

År 2014, nr 6: Plans nuvarande redaktör Björn Ekelunds ledare känns igen i flera av de tidigare ledarna - kanske främst år 1974. Ett paradigmskifte eller åtminstone ett trendbrott i energifrågan efterfrågas, samtidigt som Malmökomissionens banbrytande arbete för de sociala frågorna lyfts fram.

Ett litet nedslag i tidskriften Plan, en källa till den svenska sämhällsplaneringens utveckling de senaste snart 70 åren, som förhoppningsvis också påvisar rubriken: FFS tidskrift Plan är då-, nu- och framtid, på en och samma gång

FFS råd - enkla anteckningar från möte 1 december

FFS bildade formellt i samband med årsmötet 2013 ett råd. Rådet har till uppgift att engagera erfarna personer med liten tid att lägga ned arbete på föreningen, men vars nätverk och kontaktytor har stor betydelse för arbetet med föreningens inriktning och profil. Rådet består av minst fyra personer och sammanträder minst en gång per år. Rådet består av:

■ Ilmar Reepalu, fd KSO Malmö, 2 år

■ Anna Sander, vd IQ samhällsbyggnad, 2 år

■ Peter Örn, f.d ordf Delegationen för hållbara städer, 2 år

■ Ulrika Franke, vd Tyréns fd stadsbyggnadsdir och borgarråd i STHLM, 3 år

■ Carl-Johan Engström, KTH och FFS fd ordf samt redaktör för PLAN. 3 år (sammankallande)

■ Bengt Andersson, FFS ordförande 2013/2014

Rådet genomförde sitt anda möte den 1/12 2014. Här nedan några enkla strecksatser från diskussionen:

• Samhällsplanering är viktigt, och FFS spelar en viktig roll - men behöver också förändra sig för att bli mer intressant för en bredare grupp engagerade människor i samhället. Att skapa nytta/vara relevant för fler.
• Det handlar för FFS om att bli intressant både utifrån det offentliga och det privata perspektivet, utifrån tjänstemannaperspektivet och det politiska perspektivet, det handlar också om att föra en diskussion om frågor som är intressant för en breadre gruppering av engagerade samhällsmedborgare
• Debatten om samhällsplaneringens betydelse är idag ofta för enkelriktad/enfrågebaserad, och rymmer inte den komplexitet som samhällsplaneringsprocessen faktiskt innebär utifrån ett brett hållbarhetsperspektiv.
• Det råder en slags historielöshet i mycket media avseende samhällsplaneringsfrågorna, här kan FFS genom sin tidskrift PLAN som utkommit sedan 1947 gräva djupare i arkiven och lyfta fram tidigare presenterad kunskap. Många frågor är på intet sätt nya.

Några ytterligare nedslag i diskussionen:

• Hur mycket har vi egentligen lärt ifrån planeringen av miljonprogrammet. En jämförelse vore intressant att göra. Särskilt i FFS med tidskriften Plan som underlag för hur vi resonerade då och nu. Miljonprogrammet fyller 50 år, år 2015 – det borde uppmärksammas.
• Finansieringen av bostäder borde ha ett mer långsiktigt perspektiv, en avskrivning över 60 år. Flera intressanta regeringsuppdrag på gång bla Bengt Nymans arbete med bostadskommittén. Arbetet inom den sk bokriskommitten resulterade också i intressanta förslag
• Social misär i dagens Sverige. Vi möts av detta på ett helt annat sätt i vår vardag än jämfört med de senaste decennierna. Intervju i DN med katolsk kardinal som menade att det är nyttigt för svenskarna att närmare få se utsatta människor i sin vardag. Utgångspunkterna är olika i våra samhällen, här en större tilltro till staten än till familjen.
• Kollektivtrafiken som strukturerande kraft tas inte tillvara i tillräcklig utsträckning
• Vi har liten kunskap om det framtida samhället, hur den nya tekniken kommer att spela in hur människor vill leva. Uppkopplad 24/7. Vi kommer att vi planering behöva planera med marginaler och för att kunna möta det oförutsedda.

• FFS bör överväga att skapa någon form av nationell konferens i mars 2015.
• FFS bör överväga att i ännu högre grad koppla samman ett uttalat tema, som går igen i PLAN-Sociala medier-Lokala mötesplatser

Vid mötet deltog redaktionen för FFS tidskrift Plan. De redogjorde för hur planerna ser ut inför år 2015. Och hur den diskussion som FFS råd gav uttryck för kunde följas upp i dessa olika tema-nummer. Vi kommer inte här redogöra exakt vilka teman som Plan kommer att ha 2015, utan avser att inom kort återkomma med detta i ett särskilt blogginlägg.

Nästa möte i FFS råd genomförs den 11/5 2015. Tiden: kl 15-18.