artikel

Storstadskommunerna dominerade barnafödandet under 2018

Under 2018 föddes knappt 116 000 barn i Sverige. Men det är en stor spännvidd mellan olika platser i landet. De tre storstads­kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö stod för över en femtedel av antalet födda barn. Ser man till de 18 större kommunerna med över 100 000 invånare så var fyra av tio barn födda i dessa.

Sedan 2009 har antalet födda barn per år legat över 110 000. Under 2016 föddes 117 425 barn vilket var det högsta antalet sedan 1993. Antalet barn som föds per år kan historiskt kopplas till orostider både ekonomiskt och säkerhetsmässigt då färre barn föds. I den långa tidsserien nedan framgår både världskrigens påverkan och 1930-talets ekonomiska depression. Men även oljekrisen under 1970-talet och 1990-talets finanskris kan läsas ur en tidsserie över barnafödandet i landet. I omgångar kan även familjepolitiska reformer kopplas till ökat barnafödande. Alva och Gunnar Myrdals bok ”Kris i befolkningsfrågan” från 1930-talet utgör ett tidigt exempel på hur socialpolitiken kan uppmuntra barnafödande.

Plan-1-2-2019-Fodelse-Karro-ny_brod-41.jpg

Att det föds många barn i landet nu beror till stor del på den stora gruppen som föddes under babyboomen kring 1990. När en större födelsekull kommer upp i åldrarna runt 20 till 30 år ökar också antalet födda barn vilket skapar de återkommande cykliska topparna i diagrammet.

Plan-1-2-2019-Fodelse-Karro-ny_brod-42.jpg

Om Sveriges karta skulle ritas om med hänsyn till antalet födda barn per kommun under 2018 skulle landet få ett helt annat utseende. Storstadskommunerna tillsammans med ett antal residensstäder och universitets­orter har höga födelsetal och många kvinnor i fertil ålder vilket styr de delar som växer. Längs norrlandskusten dominerar de större kustkommunerna formen medan flertalet av inlandskommunerna krymper ihop på grund av låga födelsetal. I Västerbottens län återfinns Dorotea, Bjurholm, och Åsele kommuner med minst antal födda barn i landet. Samtliga kommuner har låga invånarantal och tillsammans stod de för 0,5 promille av Sveriges nyfödda vilket motsvarar 63 barn.

Plan-1-2-2019-Fodelse-Karro-ny_brod-43.jpg

Allmänna födelsetalet

Kvoten mellan antalet födda och medelfolkmängden för 2018 multiplicerat med 1 000. Ett tal på 11,4 innebär att det föddes 11,4 barn på en grupp om 1 000 personer. Det allmänna födelsetalet mäter befolkningens nativitet.

Under 2018 hade Stockholms län flest nyfödda både utifrån antal och det allmänna födelsetalet, vilket visar antalet levande födda barn årligen per 1 000 invånare. I länet föddes 28 706 barn vilket motsvarar ett födelsetal på 12,3. Gotlands födelsetal var det lägsta i landet på länsnivå med 8,6 och 507 nyfödda.

Sett till kommunerna hade Sundbyberg och Solna i Stockholms län de högsta födelsetalen i landet med 16,2 respektive 15,7. Munkfors i Värmlands län hade det lägsta födelsetalet i landet med 6,4. Därefter kom Sotenäs längs norra delen av kusten i Västra Götalands län med 6,7 i födelsetal. För hela riket är det allmänna födelsetalet 11,4. Av landets kommuner har 224 stycken ett lägre födelsetal än rikssnittet. En intressant detalj i sammanhanget är att när boken ”Kris i befolkningsfrågan” skrevs var födelsetalet 13,7.

Stefan Svanström

Referenser

  • Statistikmyndigheten SCB: Befolkningsstatistik 2019-02-21, http://www.scb.se/be0101

  • Myrdal, Alva och Myrdal, Gunnar: Kris i befolknings­frågan, Tredje, omarbetade och utvidgade upplagan, 1935

Den ohållbara resan mot det hållbara resandet

Den ohållbara resan mot  det hållbara resandet

Det finns flera anledningar till att kommuner, landsting och statliga myndigheter i dag har mål om att öka sina medborgares resande med gång, cykel och kollektivtrafik på bekostnad av bilresandet. För det första minskar sådant resande den negativa miljöpåverkan lokalt och globalt. För det andra ses det som en nödvändighet för att inrymma alla förflyttningar som ska ske i växande städer. När fler människor ska samsas om marken får ett bildominerat resande helt enkelt inte plats. Därutöver finns det en rad andra sociala nyttor som motiverar ett sådant mål, exempelvis bättre hälsa, ökad jämställdhet och ökad trygghet.