– Vi vill möjliggöra diskussion och ge plats åt många olika röster. PLAN är en viktig arena, kanske den enda arenan, för samtal om planering, säger tidskriftens nya redaktörer Ebba Högström och Lina Berglund-Snodgrass.
För drygt två månader sedan gick PLAN ut med ett upprop för att hitta studenter inom samhällsplanering som ville bevaka och skriva om allt möjligt inom vårt breda fält. Nu har redaktionen valt ut fem medlemmar till en studentredaktion:
Jordbruksmarken är en ändlig resurs som kan bli allt mer värdefull i framtiden. När städer växer uppstår ofta en intressekonflikt då bostadsbyggande och utveckling av infrastruktur ställs mot bevarandet av bördig mark. Plan har pratat med Lisa Reiter, utredare på Jordbruksverket.
Har du sett människor som fiskar i innerstaden någon gång? Ofta står de tillsammans och metar eller kastfiskar vid stadens kajkanter. Forskaren Sofie Joosse har studerat det urbana fisket lite närmare för att ta reda på fiskets drivkrafter och betydelse för staden.
Utvecklingen av staden följer traditionellt sett en formaliserad process baserad på lagar och regler. Det är den sortens rumslig produktion vi är vana att förknippa med urban normalitet. Men genom att politiker och planerare nu skapar utrymme för informella förändringar är en urban informalitet på god väg att bli det urbant normala. Med tre exempel och ett klargörande schema bringar Tomas Wikström vid Malmö högskola klarhet i denna successiva förändring.
Vi är meningssökande djur och kan inte, vill inte, annat än tillskriva det vi studerar värde. Men är debatt om fysisk miljö baserat på dess ideologiska associationsvärde en meningsfull maktkritik? Vilka vaga, nonchalanta eller inkonsekventa slutsatser och rekommendationer om utveckling av stadens fysiska gestalt riskerar vi att dra?
Vikten av att inte skapa en konflikt mellan land och
stad lyfts ofta fram i diskussionen om platser och platsers utveckling. Man säger att det råder ett
ömsesidigt samspel och att det är det vi bör bygga vidare på. Men hur hänger det egentligen ihop? Hur förhåller sig det ömsesidiga beroendet till konflikterna? Johanna Nilsson och Maria Lillieström, som driver företaget Härifrån, lyfter fram ett antal viktiga perspektiv i att förstå relationen mellan land och stad.
Behovet av kraftfullare bostadsförsörjning, av nationell stadspolitik och strategisk regional planering är frågor som debatteras starkt både i Sverige och England. Inga-Maj Eriksson beskriver här i ett utdrag ur tidskriften Town & Country Planning hur professionella planerare i England har utarbetat fyra scenarier till hjälp för hur man kan tänka och forma politik. Inga-Maj Eriksson menar att planerarkåren i Sverige skulle kunna bidra på liknande sätt med konkreta faktabaserade förslag till alternativa former för stadsutveckling.
Sveriges Arkitekters nya ordförande Louise Masreliez redogör för SA:s senaste undersökning av arkitektkompetens hos kommunerna. Och menar att utan den kompetensen riskerar vi att i tider av hög byggtakt och kortsiktiga incitament skapa byggnader av låg arkitektonisk kvalitet och offentliga miljöer som är dåligt planerade.
Trots ambitiösa visioner och planer för att säkerställa god kvalitét har segregation och polarisering bitit sig fast i svenskt stadsbyggande. Karin Grundström i forskningsmiljön CRUSH menar att detta resulterat i motstridiga processer i stadsutvecklingen. Processer som skiljer sig markant från förra gången Sverige byggde tusentals nya bostäder på kort tid.
Det behöver byggas bostäder i Sverige, mycket bostäder. Men Kerstin Kärnekull undrar vilken sorts bostäder det är som ska byggas och menar att två viktiga perspektiv saknas helt. Det ena handlar om de äldres bortglömda bostadsbehov. Det andra om hur de boende vill ha sitt boende, yngre som mer seniora, om de själva fick bestämma. Men det jäser bland gräsrötterna...
Stockholm står inför ett strukturellt rekonstrueringsprojekt i jätteskala när 140 tusen nya bostäder ska läggas till den befintliga miljön. Skönhetsrådets kanslichef Henrik Nerlund beskriver hur detta kommer att kräva ett nytt sätt att planera, som både förmår att värna befintliga kvaliteter och skapa nya goda stadsrum.
Analyser av stadsrum kan göras på många sätt och har utvecklats digitalt under de senaste årtiondena. När de nu kombineras med geografisk information kan de användas till nya ändamål. Ann Legeby berättar både om verktygen men också om hur de kan användas med ett socialt fokus i projektet Dela[d] stad i Göteborg.
