Analyser av stadsrum kan göras på många sätt och har utvecklats digitalt under de senaste årtiondena. När de nu kombineras med geografisk information kan de användas till nya ändamål. Ann Legeby berättar både om verktygen men också om hur de kan användas med ett socialt fokus i projektet Dela[d] stad i Göteborg.
Ann Legeby är forskare och lärare på KTH, Arkitekturskolan, Stadsbyggnad. Även verksam som praktiker på Sweco Architects i Göteborg
Introduktion
Hur urban segregation och social hållbarhet relaterar till den byggda miljön och till stadsform är i fokus för forskning som bedrivits under många år på KTH Arkitekturskolan. En del av arbetet handlar om att kontinuerligt utveckla teorier, metoder, verktyg och mjukvaror för att analysera den byggda miljöns egenskaper på ett sätt som har relevans utifrån ett socialt perspektiv. I vissa analyser kombineras exempelvis stadsrumsanalyser, tillgänglighetsanalyser och närhetsanalyser med de omfattande möjligheter som analyser baserade på geografiska informationssystem (GIS) ger. I denna artikel görs ett nedslag där detta använts i Göteborgs kommun. Här handlade det om att kartlägga i vilken grad det råder ojämlika livsvillkor i olika delar av staden och vilken roll den byggda miljön spelar i syfte att kunna koppla det till hur vi gestaltar och utformar våra städer.
Början av ett projekt
Syftet med den del av forskningen som är inriktad på analyser av den fysiska miljön är att öka förståelsen av stadsrummets betydelse i segregationsfrågan liksom hur stadsbyggandet kan spela en positiv roll i sammanhanget. Det finns idag en teoretisk bas utifrån vilken man kan förstå olika samhällsprocessers nära samspel med stadens rumsliga struktur. Det finns metodiker för att på ett fördjupat sätt analysera och beskriva stadsrummet som har hög relevans för dessa frågor. Därtill finns dessutom tvärvetenskapliga studier som på ett helt nytt sätt bryter de akademiska stuprören och gör att vi mer genuint kan förstå stadsbyggandets samspel med sociala frågor. En speciell tillämpning av forskningen aktualiserades 2013 som resultat av ett initiativ från Göteborgs Stad genom Mari Tastare (då på Stadsledningskontoret). Som en del av det nationella initiativet Urban Utveckling finansierade Boverket genom Mistra Urban Futures ett utvecklingsarbete för att bygga upp och sprida kunskap om hur stadsbyggandet kan bidra till en positiv utveckling i stadsdelar som ingick i initiativet. I Göteborg omfattades Bergsjön, Hjällbo, Gårdsten och Norra Biskopsgården.
Dela[d] stad
Göteborgs stad har i ett antal kommunala styrdokument konstaterat att segregationsproblematiken behöver adresseras. Här återfinns mål som ’ett Göteborg för alla’ och ’utjämnade livschanser’. Att det råder ojämlika livsvillkor har konstaterats vid upprepade tillfällen baserat på analyser av göteborgarnas socioekonomiska status. Nu ville man öka förståelsen för stadsrummets betydelse för hur sådana ojämlika livsvillkor skapas och reproduceras. Forskningsprojektet Dela[d] Stad genomfördes mellan 2013 – 2015 och byggde på nära interaktion mellan forskare och tjänstepersoner. Sammantaget engagerades ett 70-tal tjänstepersoner och övriga representanter i en iterativ arbetsprocess. Utgångspunkten var att anpassa forskningens metodiker till kommunens specifika förutsättningar och önskemål. Här ges exempel på analyser där KTHs egenutvecklade analysprogram integrerats med de kraftfulla möjligheter GIS-analyser ger.
Närhet till grundskolor i Göteborg.
Metodik
Inledningsvis samlades stadens (regionens) data på ett relevant sätt för att möjliggöra analyser. Poängen var att enbart använda data som tjänstepersonerna har tillgång till (utifrån sekretess och aktualitet) för att staden ska kunna fortsätta analysarbetet efter det att själva forskningsprojektet avslutas. Just i Göteborg finns relativt god tillgång till data som beskriver var i staden olika resurser finns lokaliserade, resurser som har stor betydelse för det vardagliga livet. Sånt som ingick i databasen var exempelvis offentlig service, sport- och kulturfaciliteter, parker, utbildning, hållplatser för kollektivtrafik, kommersiellt utbud, arbetsplatsers lokalisering. Detta speglar å ena sidan vad vi förenklat kan kalla ’gatans resurser’. Vi samlade också data om göteborgarna såsom inkomstnivåer, sysselsättningsgrad, arbetslöshet och utbildningsnivå. Detta speglar å andra sidan vad vi förenklat kan kalla ’grannresurser’. Segregationsproblematik är delvis kopplad till vilka livsvillkor som erbjuds i stadens olika delar, vilka resurser som finns tillgängligt i ens stadsdel eller hemmakvarteren. Här handlar det alltså om det sammantagna utfallet av ’gatans resurser’ och ’grannresurser’. Stadsbyggnadsinvesteringar i olika delar av staden innebär att dessa förhållanden kontinuerligt förändras och här var poängen att se vilka konsekvenser förändringar just i den byggda miljön får i olika delar av staden, och kunna visa det ända ner på byggnadsnivå (de flesta analyser är gjorda utifrån adresspunktsnivå). En modell av staden byggdes upp, en så kallad axialkarta, vilken representerade hur staden hänger samman utifrån ett gåendeperspektiv. När man kopplar informationen om var service och olika resurser finns till den rumsliga modellen för Göteborg används analysverktyget PST för att göra en uppsättning analyser som klarlägger livsvillkoren runt om i Göteborg utifrån ett sätt som beaktar stadsform och således har relevans för stadsbyggandet.
Typer av analyser
Här presenteras fyra typer av analyser som demonstrerats i Dela[d] Stad-projektet.
Rumslig integration: visar olika stadsrums relation till andra stadsrum och kan sägas vara en beskrivning av centralitet och periferi och kan göras på olika skalor. Identifierar vilka stadsrum/stadsdelar som är integrerade respektive segregerade i relation till sin omgivning.
Närhetsanalys: visar gångavstånd (fysiskt och upplevt avstånd) till exempelvis service, parker eller kollektivtrafik vilket har betydelse för vilka av stadens resurser som är nåbara från varje enskild byggnad eller stadsrum i staden.
Utbudsanalys: visar utbudet av en eller flera variabler inom ett visst avstånd. En analys som exempelvis är relevant för att förstå diversitet/blandning eller utbud av något; exempelvis bollplaner, butiker, åldersblandning eller olika ekosystemtjänster.
Jämförandeanalys: för att enklare jämföra stadsdelar sinsemellan kan resultatet av olika analyser aggregeras på stadsdelsnivå. Här redovisas och sammanställs fjorton variabler som identifierats ha stor relevans för chanserna på arbetsmarknaden; exempelvis närhet till en arbetande befolkning, restid och avstånd till arbetsintensiva centrala delar och tillgång till stödfunktioner för jobbsökande. Av polardiagrammen framgår att stadsdelarna skiljer sig åt väsentligt i fråga om vilka resurser som erbjuds, ojämlikheterna konkretiseras och blir på så sätt också möjliga att möta.
Fler som använder verktyget
Att minska segregationen är fortsatt en stor utmaning för staden och regionen och det finns en stor medvetenhet den fysiska miljöns betydelse. Stadsbyggnadskontoret i Göteborg planerar nu en utbildningsinsats i kombination med medskapandeforskning för att utveckla och sprida kunskapen bland arkitekter och planerare. Målet är att modellerna ska kunna användas i än högre utsträckning i verksamheten, även som laborativt stöd i designprocessen och för utvärdering av förslag i syfte att nå bättre måluppfyllelse.
Projektet i Göteborg har glädjande nog fått ringar på vattnet vilket också var Boverkets förhoppning initialt. Exempelvis har Linköpings kommun initierat ett liknande kartläggningsprojekt som bygger vidare på Göteborgserfarenheterna. Arbetet är kopplat till Linköpings nästa tematiska översiktsplanearbete som heter: Utvecklingsplan för Linköpings Ytterstad och som leds av Oscar Lindgren, översiktsplanerare. Linköping står inför fortsatt befolkningsökning och har konstaterat att det råder stora socioekonomiska skillnader mellan stadsdelar. I samband med kommande bebyggelseexpansion i ytterstaden avser man att adressera ojämlika livsvillkor och utveckla de urbana kvaliteterna. Som grund för vilka strategier som ska gälla genomförs nu en omfattande kartläggning för att klargöra i vilka fall den fysiska miljön utgör en hämmande faktor och på vilket sätt stadsbyggandet kan användas för att skapa mer jämlika livsvillkor.
Polardiagram för att kunna jämföra resurser mellan olika stadsdelar.
Slutsatser
Geografiska informationssystem (GIS) har fungerat som ett kraftfullt hjälpmedel för många discipliner de senaste tjugo åren. Så även för planerings- och stadsbyggnadspraktiken. Vi ser nu att nya tillämpningar och verktyg utvecklas och förfinas hela tiden och att det sprids lavinartat. Detta innebär också att det ställs allt större krav på den allmänna kompetensnivån – såväl på den offentliga som på den privata sidan – men även så ökar kraven på att data som används behöver vara relevant, aktuell och framför allt tillgänglig. Ett nära samarbete mellan akademi och praktik är en viktig parameter som kan främja utvecklingen i sig men också för att främja kunskapsspridning och att användningen breddas. I den nu aktuella debatten om digitalisering av planprocessen lyfts bland annat dessa frågor och det är angeläget att fortsatta satsningar görs som kan säkerställa spridning och vidareutveckling.
Ann Legeby
