Aktuell Plan: Fokus Skärholmen

Bakgrund

Skärholmens stadsdelsområde med stadsdelarna Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg byggdes ut framförallt under rekordåren i slutet av 1960-talet. Bebyggelsen präglas av miljonprogrammets principer med en konsekvent genomförd scaft-planering och bebyggelsen är formad som öar kring centrum och tunnelbanestationer. Skärholmen är också ett stadsdelsområde som är ovanligt grönt med stora parker och ett vidsträckt naturreservat med flera ständer vid Mälaren.

 Översiktskarta med pågående detaljplaner i stadsdelsområdet med de fyra planer på gemensamt samråd rosamarkerat.

Översiktskarta med pågående detaljplaner i stadsdelsområdet med de fyra planer på gemensamt samråd rosamarkerat.

1968 invigde Prins Bertil Skärholmens centrum och avslutade sitt tal med: ”I förhoppning att Skärholmen skall motsvara allas förväntningar om en bättre stad, en stad för lyckligare människor, en stad för ett rikare liv, kort sagt en stad att leva i, förklarar jag Skärholmens centrum för invigt.” Kritiken lät dock inte vänta på sig och två dagar senare skrev Lars-Olof Franzén i DN: ”Riv det”.

På ett sätt var Skärholmens centrums öppnande och debatten däromkring ett startskott på kritiken mot miljonprogrammet i stort och ett avslut för utbyggnaden av Skärholmen. Stadsdelarna ansågs färdigbyggda och under de nästföljande fem decennierna har det endast skett mindre kompletteringar med ny bebyggelse.

 Visionsbild för Vårgbergsvägen. Nu samlad bebyggelse längs Vårbergsvägen och kring Vårbergs sjukhem. Illustration Tovatt Architects & planners.

Visionsbild för Vårgbergsvägen. Nu samlad bebyggelse längs Vårbergsvägen och kring Vårbergs sjukhem. Illustration Tovatt Architects & planners.

Under de senaste 50 åren har dock mycket hänt i stadsdelarna. Även om kritiken tidigt var stor trivs många bra i sina stadsdelar och boendeundersökningar visar att särskilt kopplingen till naturen är mycket uppskattad. Särskilt centrala Bredäng med sina 36 skivhus luftigt placerade i natur och parkmark har höga kulturvärden och Skärholmens centrum är ett av södra Stockholms största centrum trots att de ursprungliga 4000 parkeringsplatserna aldrig fyllts upp, kollektivtrafiken är god med tunnelbana som når de flesta.

 Konceptbild för framtida Vårbergsvägen. Illustration Tovatt. Architects & planners

Konceptbild för framtida Vårbergsvägen. Illustration Tovatt. Architects & planners

Under de senaste fem åren har Stockholms snabba utveckling även nått detta stadsdelsområde. Bostadspriserna och intresset att bygga i stadsdelen har skjutit i höjden.

Uppdraget

För att återigen möjliggöra ett omfattande byggande i Skärholmen initierades under senhösten 2015 projektet Fokus Skärholmen. Målsättningen är att med bostadsbyggande som drivkraft utveckla hela stadsdelsområdet. Konkret finns mål om minst 4000 bostäder i antagna detaljplaner fram till 2018 och satsningar på social hållbarhet. Mål finns även om utvecklade processer med större och mer generella detaljplaner där planeringen i vissa fall föregår markanvisning. Arbetet genomförs även utan att föregås av något programarbete och i dagsläget finns cirka 6300 bostäder i olika pågående detaljplaner.

 Illustrationsplan för Detaljplan Vårbergsvägen. Illustration Tovatt Architects & planners

Illustrationsplan för Detaljplan Vårbergsvägen. Illustration Tovatt Architects & planners

När projektet initierades 2015 fanns få självklara ytor för den nya bebyggelsen. Trots att stadsdelen är glest bebyggd är det mesta av ytorna fastighetsmark, naturreservat eller andra värdefulla park- och naturområden. Ett dialogarbete genomfördes därför tidigt med både byggbransch och boende i stadsdelarna för att identifiera byggbara ytor och värden att bevara och utveckla. Processen ledde fram till ett antal fokusområden där potentialen var störst för samlad ny bebyggelseutveckling.

 Illustrationsplan, placering av skola och översiktliga principer för möjlig utformning av skolgård. Illustration: Tengbom

Illustrationsplan, placering av skola och översiktliga principer för möjlig utformning av skolgård. Illustration: Tengbom

De områden som identifierades ligger nästan uteslutande intill överstora vägar eller vid kraftledningsstråk i ett halvcentralt band kring de fyra stadsdelarna. Genom att omforma trafikplatser och trafikleder till mer stadsmässiga gator med plats för andra trafikslag än bara bilen möjliggörs ett första steg mot en ny sammanbindande årsring av bebyggelse inom stadsdelsområdet.

Gemensamma samråd

Under september och oktober genomförs ett gemensamt samråd för fyra av de större planerna inom området. Samrådet omfattar totalt cirka 3700 lägenheter, 2–3 nya F9-skolor (900 elever var) och ett stort antal förskolor.

Två av projekten, detaljplanerna Vårbergsvägen och Söderholmen, omfattar delar av Vårbergsvägen som förbinder Skärholmen och Vårberg. Vårbergsvägen föreslås att omgestaltas i sin helhet med gatuträd, cykelbanor och bostadshus med entréer och lokaler mot gatan. En knäckfråga har varit de gångtunnlar som finns i överflöd i stadsdelen; ska de bevaras och utvecklas eller ska de tas bort till förmån för nya övergångsställen? I samrådsförslagen föreslås en pragmatisk hantering där de tunnlar som ligger bra placerade i terräng och kan integreras med ny bebyggelse bevaras, medan andra tas bort för att öka orienterbarhet och trygghet.

Den största och mest överdimensionerade vägen i stadsdelsområdet är Skärholmsvägen, en motorvägsliknande led som förbinder stadsdelarna parallellt med Södertäljevägen/E4:an. De två andra detaljplanerna på samråd, Skärholmsdalen och Mälaräng, förutsätter en ombyggnad av vägen i dess norra och södra del. I detaljplan Mälaräng föreslås att Skärholmsvägen helt tas bort till förmån för en mer småskalig och finmaskig gatustruktur med ett nät av gator och storgårdskvarter. Detaljplanen för Skärholmsdalen omfattar även ett naturmarksområde som på 1960-talet sparades som ett reservat för en planerad motorväg.

 Visionsbild som visar ny föreslagen bebyggelse kring det nya torget i korsningen Vårbergsvägen/Svanholmsvägen samt nya kopplingar till Vårbergs IP genom trappningar. Illustration Tovatt Architects & planners

Visionsbild som visar ny föreslagen bebyggelse kring det nya torget i korsningen Vårbergsvägen/Svanholmsvägen samt nya kopplingar till Vårbergs IP genom trappningar. Illustration Tovatt Architects & planners

Den fortsatta processen

Den nya bebyggelsen planeras i huvudsak med hus i 4-7 våningar, på många delar i en halvöppen struktur med u-formade kvarter som sluter tätt mot huvudgator men som öppnar sig mot naturmark och parker. Strukturen möjliggör tydliga gränser mellan offentligt och privat, med huvudentréer som vetter mot allmänna gator, något som nästan helt saknas i dagens stadsdelsområde.

En plan för långsiktig utveckling

Målsättningen om mer generella detaljplaner och en mer varierad bebyggelse hanteras bland annat genom byggrätter som är större än de planerade husen. Detta för att möjliggöra för olika byggsystem och typologier. För att förhindra en alltför stor exploatering regleras även en maximal byggrätt via exploateringstal i detaljplanerna.

Ett öppet jämförelseförfarande inför markanvisning med fokus på social hållbarhet har precis avslutats. Intresset har varit stort och förfarandet har gett byggaktörer som bland annat lovar konkreta åtaganden kring lokala anställningar, utökade ambitioner kring bottenvåningar och antagligen Stockholms första hyresbostäder med så pressade hyresnivåer att de kan omfattas av det statliga investeringsstödet för hyreslägenheter.

 Illustration Tovatt Architects & planners

Illustration Tovatt Architects & planners

Kommer Fokus Skärholmen få avsedd effekt om ett utvecklat Skärholmen? De nuvarande planerna innebär en ökning av stadsdelens invånare med 20–30% och den nu planerade bebyggelsen kommer troligtvis inte stå färdig förrän om 10-15 år. För att säkerställa att de pusselbitar som läggs nu innebär en planering mot bättre boende- och stadskvalitéer och en mer sammankopplad stad har en stadsrumsanalys tagits fram. Analysen visar i stort att projektet är ett steg i rätt riktning men att de stora effekterna kommer längre fram i tiden om stadsdelsområdet kompletteras med än mer bebyggelse och ny infrastruktur som Spårväg Syd.

I den fortsatta processen är det därför centralt att lämna utrymme för framtida förändringar och för en stadsutveckling som mer styrs av lokala initiativ och behov än en statisk helhetsidé.

Joel Berring