Samverkan mellan kommun och akademi i Umeå

I Umeå sker ett nära samarbete av planering mellan kommun och universitet . Nu senast när den smarta staden ska utvecklas i ett FoU-arbete inom ramen för Horisont 2020. Men också i regionalfondsprojektet Den koldioxidsnåla platsen. Tillsammans utgör de ett bra exempel på när nya finansieringsmodeller också leder till nya aktörer i planeringen.

Katrin Holmqvist-Sten är universitetslektor vid Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet (Cerum)

Umeå kommun och Umeå universitet har sedan 2012 ett samarbetsavtal för att gemensamt möta de samhällsutmaningar som klimatförändringar innebär och utveckla Umeå till den nordliga kraften för hållbar stadsutveckling. Ett flertal projekt har sedan avtalet skrevs under avlöst varandra och nu tas nästa steg i samarbetet då två större EU- finansierade projekt inleds under hösten.

Båda projekten presenterades och hade kick-off vid konferensen PLATSEN: En katalysator för hållbar utveckling som gick av stapeln i mitten av november och samarrangerades av Regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling, Umeå universitet och Umeå kommun. I Sliperiet på Konstnärligt Campus vid Umeälven samlades ett stort antal forskare, näringslivsrepresentanter och inte minst beslutsfattare från offentlig sektor för att lyssna, lära och inte minst diskutera frågor och perspektiv inom det breda fält som hållbarhet utgör. Professor Karin Markides, rådets ordförande, inledde med att diskutera möjligheterna för oss att agera i den kunskapstriangel som akademin, näringsliv och offentlig sektor gör. Det är just i denna triangel som de två EU-projekten finns där Umeå kommun och Umeå universitet samverkar tillsammans med andra parter.

Ruggedised är namnet på det projekt inom ramen för Horisont 2020 som rör den så kallade Universitetsstaden vilken innefattar sjukhus- och universitetsområdet, Lilljansberget och Uminova Science Park. Här kommer 40 miljoner kronor i EU-medel att investeras för att området ska utvecklas till en så kallad Smart City där teknik, marknad och konsumenter ska samverka för hållbara och smarta teknologier och lösningar. Visionen för området är tydlig: ”Universitetsstaden är en stadsdel för utbildning, forskning, sjukvård och områdesanknuten företagsutveckling i internationell toppklass. En attraktiv stadsdel som lever dygnet runt med en blandning av verksamheter, bostäder, service och handel med miljöer som inbjuder till rörelse i vardagslivet och som kan bidra till bättre hälsa”.

I Umeå kommer 40 miljoner kronor i EU-medel att investeras för att universitetsområdet ska utvecklas till en så kalllad Smart City. Där teknik, marknad och konsumenter ska samverka för hållbara och smarta teknologier och lösningar. Fotograf Sara Stenberg

I Umeå kommer 40 miljoner kronor i EU-medel att investeras för att universitetsområdet ska utvecklas till en så kalllad Smart City. Där teknik, marknad och konsumenter ska samverka för hållbara och smarta teknologier och lösningar. Fotograf Sara Stenberg

Förutom Umeå är också Rotterdam och Glasgow så kallade ”Light House städer” medan Brno, Parma i och Gdansk är följestäder. Med det ambitiösa projektet placerar sig Umeå bland ett fåtal utvalda städer i Europa som under fem år kommer att testa och implementera allt från gröna parkeringsköp till optimering och styrning av såväl enskilda byggnader som en hel stadsdel för att reducera värmeeffektbehov och minska CO2-utsläppet.

Det andra projektet, Den koldioxidsnåla platsen, är ett regionalfondsprojekt med syfte att utveckla Umeå till en plats med minimala koldioxidutsläpp. Projektet är uppbyggt kring tre plattformar för beslutstöd, kompetensutveckling och testbäddar. Här ska man också ta reda på hur Umeåbornas klimatpåverkan från resande, boende och konsumtion ser ut. Projektet har flera syften bland annat att ta fram metoder och verktyg för att göra det möjligt att på ett bättre sätt planera och utveckla en stad med så lite koldioxidutsläpp som möjligt, förändra konsumtions-, resvane- och boendemönster i Umeå, sprida kunskap om hållbar konsumtion och hållbara livsstilar samt att få fram bättre underlag och statistik som ska användas när invånarnas och Umeås egentliga klimatpåverkan utreds.

I samband med investeringar i staden såsom nya cykelvägar eller omdaningen av Vasaplan, knutpunkten för kollektivtrafiken i Umeå centrum kommer testbäddar att initieras för att utveckla lösningar för hållbart resande men också för att mäta, påverka och informera om hur vårt resande i staden påverkar miljön och vilka möjligheter vi har att förändra våra beteenden i en mer hållbar riktning. Metodutveckling för att kunna samla in bättre underlag rörande resvanor, boende och konsumtion är en viktig del i projektet i syfte att generera bättre underlag för en koldioxidsnål samhällsplanering. Forskare från universitetet kommer att delta i arbetet dels som sakkunniga och dels som bollplank i utvärderingar och vidareutveckling av testbäddarna.

Umeå kommun och Umeå universitet ser en ömsesidig nytta i samarbetet. Forskare får tillgång till en empiri och ger vetenskapligt kunnande och kompetens till projekten. Samarbetet möjliggör också en ökad spridning av resultaten då kommunens och universitetens nätverk gemensamt är stora, nationellt och internationellt. Målsättningen att sänka koldioxidutsläppen kräver samarbete olika sektorer emellan och Umeå visar vägen framåt med att vara både en smart stad och en koldioxidsnål plats.

Katrin Holmqvist-Sten