Nordic City Network- Katalysator för nordiskt samarbete

För tre år sen startade nätverket Nordic City Network. Nu har de publicerat en sammanställning av 450 spännande exempel på stadsutveckling som alla har sin speciella karaktär. Centralt i nätverkets agenda är att staden betraktas som lösningen på många av samtidens utmaningar, men också att det är politiken som måste våga ta ut riktningen.

Hannah Wadman är kanslichef Nordic City Network och Planeringssekreterare vid strategiavdelningen i Malmö Stad
Per Riisom är direktör Nordic City Network, Köpenhamn
Christer Larsson är ordförande Nordic City Network och Stadsbyggnadsdirektör i Malmö Stad
Göran Rosberg är kommunikationsansvarig Nordic City Network och senior advisor i Malmö Stad

Nordic City Network är en tankesmedja och nätverk bestående av 17 nordiska städer. Nordic City Networks mission är att sätta människor, värden, gemenskap, välfärd och demokrati i centrum för stadsutveckling. Nordic City Networks kansli finns i Malmö och består av Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör och ordförande i Nordic City Network; Per Riisom, direktör Nordic City Network och Hannah Wadman, kanslichef Nordic City Network.

450 exempel på stadsutvecklingsprojekt i Norden

Det har under de senaste åren funnits ett ökande intresse för den nordiska samhällmodellen. The Economist gav 2013 ut ett specialnummer om den nordiska ”supermodellen” och förutspådde den som en framtida statsmodell. Mot bakgrund av detta startade Nordic City Network 2013 ett arbete med att samla in 25 exempel på banbrytande stadsutveckling från våra 18 medlemsstäder. Resultatet blev publikationen 450 exempel på banbrytande stadsutveckling i Norden.1 Materialet visar på en riktning i såväl den samtida som den framtida nordiska stadsutvecklingen. Studerar man exemplen mer noggrant kan dessa - utifrån deras bidrag till den nordiska transformationsprocessen - delas upp i tre kategorier: mainstream, nyskapande och radikalt innovativa.

Aalborg. Aalborg kommun är initiativtagare och byggherre till Nordkraft ett ombyggt kraftvärmeverk som idag idag inrymmer ett kulturhus med musik, teater, konst, biograf, sport mm (Exempel på radikalt mainstreamprojekt)

Aalborg. Aalborg kommun är initiativtagare och byggherre till Nordkraft ett ombyggt kraftvärmeverk som idag idag inrymmer ett kulturhus med musik, teater, konst, biograf, sport mm (Exempel på radikalt mainstreamprojekt)

Mainstream

Över hälften av projekten kan benämnas som mainstream dvs. den typ av projekt som de flesta av städerna arbetar med och som därför inte är nyskapande. Å andra sidan är mainstreamprojekten en del av den breda strömmen av förändringsinitiativ som alla våra städer ser som relevanta och viktiga. Därför är de trots sin mindre grad av radikalitet likväl intressanta.

Umeå. Idrottsstaden är en helhetssatsning på föreningsdriven idrott genom en medveten politiskt stöd på hallar, planer, föreningsbidrag mm har man både lyckats nå en topp och bredd inom idrotten. (Exempel på radikalt mainstreamprojekt)

Umeå. Idrottsstaden är en helhetssatsning på föreningsdriven idrott genom en medveten politiskt stöd på hallar, planer, föreningsbidrag mm har man både lyckats nå en topp och bredd inom idrotten. (Exempel på radikalt mainstreamprojekt)

Lilleström. STRAKKS är ett näringslivs och stadsutvecklingsprojekt i samarbete med Aalborg kommun och Skedsmo kommmun där ett nära samarbete med kommunen, byggherrar och arkitekter knutets. (Exempel på radikalt mainstreamprojekt)

Lilleström. STRAKKS är ett näringslivs och stadsutvecklingsprojekt i samarbete med Aalborg kommun och Skedsmo kommmun där ett nära samarbete med kommunen, byggherrar och arkitekter knutets. (Exempel på radikalt mainstreamprojekt)

Nyskapande

Mellan 20–30 procent av projekten är verkligen banbrytande och nyskapande. Dessa bidrar i hög utsträckning till nyorientering, experimenterande och försök med nya idéer, samarbetsformer och processer som är en förutsättning för ny stadsutveckling och stadskultur.

Radikalt innovativa

Till slut finns en mindre procentandel som kan betraktas som radikalt innovativa. Exempel som på ett helt nytt sätt bidrar till utvecklingen av städerna, näringslivet, stadskulturen och stadslivet. Här finns exempel på nya former av medskapandeprocesser där samspelet mellan medborgarna och myndigheterna förnyas. Här återfinns också nya former för urbana arbetsplatser, nya former för stadsstrukturer och stadsrum. Här återfinns också nya former för urbana arbetsplatser, nya former för stadsstrukturer och stadsrum.

Norrköping. Skvallertorgets trafiklösning är ett exempel på ett delat trafikrum ”shared space”. En tidigare ljusreglerad trafikkorsning har utvecklats till en uppskattad stadsmiljö för fotgängare och cyklister som därmed fått större utrymme och makt över trafikrummet. (Exempel på radikalt innovativa projekt)

Norrköping. Skvallertorgets trafiklösning är ett exempel på ett delat trafikrum ”shared space”. En tidigare ljusreglerad trafikkorsning har utvecklats till en uppskattad stadsmiljö för fotgängare och cyklister som därmed fått större utrymme och makt över trafikrummet. (Exempel på radikalt innovativa projekt)

Städernas exempel på samtida stadsutvecklingsprojekt analyserades av Gehl architects och resultatet presenterades i publikationen Nordic Cities in transition2. Publikationen beskriver åtta trender i den nordiska stadsutvecklingen:

Malmö. Satsningen på unika temalekplatser i Malmö har blivit en stor succe både inom och utanför staden. Målsättningen med temalekplatserna har varit att väcka barnens intresse, nyfikenhet och locka till fysiska aktiviteter och stimulera deras fantasi genom spännande, unika och utmanande lekredskap. (Exempel på radikalt innovativa projekt)

Malmö. Satsningen på unika temalekplatser i Malmö har blivit en stor succe både inom och utanför staden. Målsättningen med temalekplatserna har varit att väcka barnens intresse, nyfikenhet och locka till fysiska aktiviteter och stimulera deras fantasi genom spännande, unika och utmanande lekredskap. (Exempel på radikalt innovativa projekt)

  • Regionalisering och konkurrens mellan städer

  • Näringslivsutveckling och innovation

  • Kulturell och etnisk mångfald

  • Infrastruktur

  • Det offentliga rummet

  • Välfärdsinstitutioner

  • Medborgaren

  • Naturen i staden

Urbana verksamheter och delningsekonomi

Temat om näringsliv och innovation har Nordic City Network undersökt i Malmö inom pilotprojektet Linjen2. I den täta staden ökar behovet av att samutnyttja resurser. 2013 startade Malmö stad i samarbete med Nordic City Network och ett antal aktörer längs en sträcka i Västra hamnen Linjen-samarbetet utifrån tesen att verksamheterna längs stråket har mycket att vinna på att utbyta kunskap, idéer, tjänster och lokaler. Genom att skapa en stadsmiljö som understödjer verksamheternas behov och utvecklandet av en delningskultur (dvs. både fysisk och social infrastuktur) är ambitionen att göra Linjen till världens mest innovativa stråk.

Vasa / Umeå. Satsningen på en miljövänlig och energieffektiv färja mellan Vasa och Umeå är ett exempel på ett gränsöverskridande projekt där de båda städerna bildat ett gemensamt rederibolag för att säkra transporterna över Kvarken. (Exempel på nyskapande projekt)

Vasa / Umeå. Satsningen på en miljövänlig och energieffektiv färja mellan Vasa och Umeå är ett exempel på ett gränsöverskridande projekt där de båda städerna bildat ett gemensamt rederibolag för att säkra transporterna över Kvarken. (Exempel på nyskapande projekt)

Stråket innefattar över 300 företag, verksamheter och institutioner, 6000 medarbetare och 10 000 studenter i en redan existerande och aktiv gemenskap. Innovationer, transaktioner, möten och utbyten pågår varje dag i detta område. Linjen vill utnyttja den potential som finns här genom att sammanföra, dela, understödja och maximera den redan pågående verksamheten.

Trondheim. Ett förslag att flytta en del av humnistisk och samhällsvetenskapliga institutionerna från en perifer geografisk placering till en mera central plats inom stadens campusanläggning och på så sätt komplettera och stärka stadens campusanläggning och göra den mera rustad för att möta komplexa utmaningar. (Exempel på nyskapande projekt)

Trondheim. Ett förslag att flytta en del av humnistisk och samhällsvetenskapliga institutionerna från en perifer geografisk placering till en mera central plats inom stadens campusanläggning och på så sätt komplettera och stärka stadens campusanläggning och göra den mera rustad för att möta komplexa utmaningar. (Exempel på nyskapande projekt)

Linjen-samarbetet formaliserades 2015 när verksamheterna bildade en ekonomisk förening. Sedan hösten 2016 ingår även fastighetsägarna i Västra hamnen i samarbetet. Grundtanken med Linjen är att vidareutveckla verksamheterna, gemenskapen och stadsmiljön. Visionen är att skapa världens mest innovativa företagsmiljö, de mest attraktiva och moderna arbetsplatserna och en stark gemenskap mellan verksamheter, institutioner och medarbetare. Allt i en inspirerande och attraktiv stadsmiljö som främjar innovation, produktivitet, utveckling, möten, attraktiv arbetskraft och ekonomisk tillväxt. Strukturer formar sociala mönster och definierar samtidigt organiseringen av den byggda miljön.

Lund. Kunskapsstråket – den hållbara staden, mellan innerstaden och Brunnshög är ett stråk med unik koncentration av vetenskap, forskning och innovativa företag. Här studerar och arbetar närmare 55.000 personer är idag regionens största arbetsplats för kunskapsbaserade verksamheter. (Exempel på nyskapande projekt)

Lund. Kunskapsstråket – den hållbara staden, mellan innerstaden och Brunnshög är ett stråk med unik koncentration av vetenskap, forskning och innovativa företag. Här studerar och arbetar närmare 55.000 personer är idag regionens största arbetsplats för kunskapsbaserade verksamheter. (Exempel på nyskapande projekt)

Nordic City Network har under 2016 arbetat vidare med temat ”urbana verksamheter ”. Med urbana verksamheter menar vi organisationer, institutioner och företag som väljer att etablera sig i en urban miljö och vars verksamhet påverkas av omgivningen. I september 2016 arrangerades en studieresa till London för att närmare studera det urbana näringslivets utveckling och behov av fysisk och social organisering. Arbetet kommer sedan utvecklas i nätverkets interna utbildning; Master Class.

Fokus i Master Class kommer att ligga på det framtida urbana näringslivets behov av stadskvaliteter och stadens möjligheter att stötta och utveckla dessa. Hur blir staden en katalysator och arena för framtidens näringsliv?

Urbana gemenskaper och politiskt ledarskap

Under 2015 fördjupade sig Nordic City Network i temat medborgaren och arbetade med demokratisering- och delaktighetsprocesser utifrån begreppet ”urbana gemenskaper”. Begreppet är myntat av Nordic City Network och syftar på föreningar, grupper, aktivister, upprop eller andra aktiva medborgare som påverkar stadens utveckling. Våren 2015 samlade nätverket in exempel på urbana gemenskaper från sina medlemstäder och bad dem intervjua sina politiker om medborgarnas roll i deras framtida drömstad. Resultatet blev publikationen Urbana gemenskaper och politiskt ledarskap1 som lades fram på det nordiska medborgarmötet i Aarhus i september 2015. Till mötet bjöds medborgare från hela Norden in till en diskussion om samskapande, deltagande och aktivism.

Odense. Urbana gemensamheter är exempel på hur två medborgare på egen hand startade ett privat lektionskafe som drivs och finansieras av brukarna. Där det andra exemplet visar hur två sjuksköterskor på egen hand startat ett nätverk för anhöriga till demenssjuka personer.Båda exemplen är ett uttryck för civilsamhällets frammarsch. (Exempel på radikalt innovativa projekt)

Odense. Urbana gemensamheter är exempel på hur två medborgare på egen hand startade ett privat lektionskafe som drivs och finansieras av brukarna. Där det andra exemplet visar hur två sjuksköterskor på egen hand startat ett nätverk för anhöriga till demenssjuka personer.Båda exemplen är ett uttryck för civilsamhällets frammarsch. (Exempel på radikalt innovativa projekt)

I publikationen Urban communities changing Nordic Cities1 har vi dykt djupare ner i de urbana gemenskaperna och försökte hitta trender och tendenser. Analysen visade att aktivism och medborgardriven stadsutveckling på intet sätt är ett nytt fenomen. Det går inte att se ett skifte där medborgarna blivit mer aktiva de senaste åren men däremot kan man skönja en trend där fler intresserar sig för det gemensamma. Vi ser det i utställningar, priser och böcker. Är det ökande engagemanget i urbana gemenskaper en gammal tradition i ny tappning? Och vad kommer det innebära för stadsutvecklingen? Intressanta analyser ställer ofta fler frågor än de ger svar och några av de frågor som vi ställt oss utifrån arbetet är: Kan de urbana gemenskaperna fungera som demokratiskt mellanled mellan individ och samhälle? Flyttar vi oss från representativitet till deliberativ demokrati? Eller en helt annan form av demokrati? Vilka aktörer ska då engageras? Vilka roller ska var och en av oss inta? Om det verkligen är tal om nya möjligheter för samskapande – hur ska detta ske? Vad ska vi samskapa om? Vilka radikala innovationer kan denna nya rörelse skapa? Hur bestämmer vi värdet av processen?

Föreningen Sager der Samlar har hjälpt Aarhus kommun med att kartlägga urbana gemenskaper i staden. Sager der Samler är ett hus för vardagsaktivister. De backar upp människor som tar saken i egna händer när de inte är nöjda genom att bidra med gemenskap, nätverk och en plats att mötas på. De har sammanställt inte mindre än 30 medborgardrivna initiativ som pågår runt om i Aarhus. I publikationen Byen vi önsker1 har Nordic City Network och Sager der Samler sammanfattat diskussionen från Aarhusmötet i fem teman:

  • Människan först

  • Samhällspakten

  • Förnyelse av demokrati och roller

  • Aktivism och medborgarskap

  • Exemplets kraft

En ny nordisk stadspolitik

De samlade erfarenheterna från de senaste årens arbete vill vi lyfta upp på politisk nivå. Våren 2016 aktiveras Nordic City Networks Forum för politiska ledare med mål att tillsammans med de ledande politikerna i våra medlemsstäder formulera visioner om nordens framtida städer. Många av de nordiska städerna befinner sig i en övergång från industri- till kunskapssamhällen med fokus på utbildning, innovation och kreativitet. Kräver de nya kunskapsstäderna en ny välfärdsstad? Med de nordiska städernas ökande betydelse finns det behov av en gemensam vision som kan stödja och ge riktning för denna utveckling.

Städernas framtid

De nordiska städerna står just nu inför en stor utmaning. En stark urbanisering skapar tillväxt men sätter också ett högt tryckt på utbyggnad av bostäder, service och infrastruktur. En historiskt stor flyktingström under förra året gör att denna situation på många håll är akut.

Tittar vi bakåt ser vi att vi har mött och övervunnit likande utmaningar flera gånger under 1900-talet. Nu finns återigen en möjlighet att mobilisera och göra skillnad. Nordic City Network har en stark tro på staden som möjlighet. Staden är ett redskap att utveckla vårt samhälle. I den utmaning vi står inför är det helt avgörande att städerna skapar möjligheter för ett hållbart liv med hög livskvalitet. Staden kan erbjuda närhet och mobilitet. Staden kan erbjuda blandning av människor, aktiviteter och möjligheter. Och staden erbjuder det offentliga livet med möjlighet till möten över gränser som skapar tillväxt, sammanhållning och tillit.

Det är staden som är utgångspunkten för den nordiska välfärdsmodellen och vi tror att det är i våra nordiska städer som lösningarna på vår tids stora utmaningar finns.

Som beskrivningsmodell för denna urbana transformationsprocess kan figuren - lokaliserings och behovspyramiden tjäna som vägledning. De är rörelsen över tiden från platsen över stadsrum och urbanitet som vi har försökt att kartlägga. Observera att det inte är enbart de av städerna valda projekten som är av intresse utan deras betydelse i transformationsprocessen

Som beskrivningsmodell för denna urbana transformationsprocess kan figuren - lokaliserings och behovspyramiden tjäna som vägledning. De är rörelsen över tiden från platsen över stadsrum och urbanitet som vi har försökt att kartlägga. Observera att det inte är enbart de av städerna valda projekten som är av intresse utan deras betydelse i transformationsprocessen

Hannah Wadman
Per Riisom
Christer Larsson
Göran Rosberg