Klimatflyktningar: Det globala samhällets nya utmaning

År 2050 uppskattar UNHCR att det finns 250 miljoner klimatflyktingar. Trots detta har dessa människor fortfarande inte någon juridisk flyktingstatus. Anna Ljungström fördjupar problematiken och manar till handling, såväl i ett globalt som lokalt perspektiv. 

Anna Ljungström är Skribent för Supermiljöbloggen, Sveriges största blogg inom miljösektorn. 

Klimatförändringar ökar förflyttningen av människor

Ett klimat i förändring tvingar allt fler människor att lämna sina hem. De drivs bort av naturkatastrofer och brist på grundläggande resurser som mat och vatten. Trots att UNHCR uppskattar att det kommer finnas minst 250 miljoner klimatflyktingar år 2050 har de fortfarande inte juridisk flyktingstatus. En sak står iallafall klart; de stora befolkningsförflyttningar som väntar är en konsekvens världen oundvikligen måste tackla. Översvämningar och extrem torka är exempel på väderfenomen som de senaste åren förekommit allt mer frekvent. Vi minns torkan i Darfur och översvämningarna i Pakistan och Bangladesh. Vi minns tyfonen i Filippinerna och de regnorsakade jordskreden i Sydamerika. Dessa naturkatastrofer tvingar människor att lämna sina hem, att drivas på flykt undan ett klimat som blivit för svårhanterligt, kanske rent av livshotande. I den senaste klimatrapporten av IPCC finns, för första gången, ett avsnitt som tar upp problemet med människors säkerhet, inklusive aspekter som rör migration och rörlighet. Där skrivs att klimatförändringarna väntas öka förflyttningen av människor under detta århundrade. Risken för en stor okontrollerad förflyttning ökar när befolkningar som saknar resurser att migrera utsätts för extrema väderhändelser, särskilt i låginkomstländer. Rapporter från FN:s flyktingorganisation UNHCR uppger i sin tur att det år 2050 kommer att finnas minst 250 miljoner klimatflyktingar. Det är 20 gånger fler än den totala flyktingströmmen som hanteras idag, enligt siffror från samma organisation. De befolkningsförflyttningar som väntas ske kommer att ställa stora krav på det globala samfundet. Hur anpassar vi samhället till strömmen av människor som väntas inom några decennier? Kan vi förhindra att fler människor tvingas ge upp sina liv på grund av ett klimat i uppror?

Kan vi förhindra att fler människor tvingas ge upp sina liv på grund av ett klimat i uppror?
Swatdalen, 2010. Aisha fick se hela sitt liv sköljas bort när en femtedel av Pakistan las under vatten i landets värsta översvämningar någonsin. Nu vet hon inte var hon ska ta vägen. Foto från Shora Esmailians reportageresor inför boken "Ur askan - om människor på flykt i en varmare värld" (Natur & Kultur 2012) - Sveriges första, och hittills enda bok om klimatflyktingar.

Swatdalen, 2010. Aisha fick se hela sitt liv sköljas bort när en femtedel av Pakistan las under vatten i landets värsta översvämningar någonsin. Nu vet hon inte var hon ska ta vägen. Foto från Shora Esmailians reportageresor inför boken "Ur askan - om människor på flykt i en varmare värld" (Natur & Kultur 2012) - Sveriges första, och hittills enda bok om klimatflyktingar.

Klimathändelser och klimatprocesser

Forskare brukar vanligtvis dela upp klimatförändringarnas effekt på migrationen i två olika grundorsaker. Den ena är klimathändelsen, som innebär en kraftig och oväntad förändring i närmiljön. Här ser vi fenomen som översvämningar, stormar och andra naturkatastrofer. De driver folk på en omedelbar flykt. Den andra orsaken är klimatprocessen, som verkar under en längre tid. Långsamt pågående förändringar, där höjda havsnivåer, ökenspridning, försaltning av jordbruksmarker, och ökad vattenbrist kvalar in under kriterierna. Det vanliga är att klimatförändringarna, både klimathändelsen och klimatprocessen, skapar brist på resurser att tillgodose basala mänskliga behov, som t.ex rent vatten och föda. Slutsatsen blir att allt fler människor kommer behöva samsas om allt mer begränsade resurser. Det är oundvikligen något som kommer trigga igång konflikter. Dessa konflikter generar i sin tur fler krigsflyktingar, på så vis stiger andelen klimatflyktingar indirekt.

Klimatförändringar finns helt enkelt inte med som ett giltigt skäl till asyl i flyktingkonventionen.
Tyfonen Haiyan, Röda Korsets frivilliga levererar förnödenheter till Juan B Dosado-sjukhuset i Norra Cebu. Foto: Jarkko Mikkonen/Finnish Red Cross

Tyfonen Haiyan, Röda Korsets frivilliga levererar förnödenheter till Juan B Dosado-sjukhuset i Norra Cebu.
Foto: Jarkko Mikkonen/Finnish Red Cross

Klimatflyktingarnas ickeexistens

 Användningen av ordet klimatflykting är inte helt okontroversiellt, då människor som flytt på grund av klimatförändringar rent juridiskt inte existerar. Klimatförändringar finns helt enkelt inte med som ett giltigt skäl till asyl i flyktingkonventionen. Konventionen, upprättad i Genève 1951, definierar vem som är en flykting och vilka rättigheter flyktingar har. Konsekvensen blir således att klimatflyktingar inte åtnjuter full rätt till skydd och asyl i de länder de flyr till. Inte ens UNHCR själva erkänner klimatflyktingar rent officiellt, även om flera rapportförfattare använt termen i FN:s regi samt gjort prognoser på hur många som kommer tvingas fly undan ett extremare väder. Men saker och ting kan vara på väg att förändras. Förra sommaren blev en domstol i Nya Zeeland den första i världen att acceptera en ansökan om uppehållstillstånd där den globala uppvärmning anges som skäl. Sökande var en barnfamilj från den lilla ögruppen Tuvalu i Polynesien. Tuvalu är tillsammans med flertalet andra mindre ögrupper i regionen några av de länder som befaras drabbas hårdast när havsnivån höjs. Klimatförändringarna var dock inte den enda anledningen till att tuvaluanerna fick stanna. Familjen har bott i Nya Zeeland sedan 2007, så Aucklands immigrationsdomstol vägde även in skäl som starka samhällsband och släkt i sitt accepterande. Trots detta kan domstolens beslut ha bäddat för nya sätt att tolka flyktingkonventionen. Klart är iallafall att det fått fler röster att höjas för att klimatflyktingarnas skyddsnät måste stärkas.

Nairobi, 2011. När den värsta torkan på 60 år drabbade Afrikas horn flydde många till storstädernas slumområden. Foto från Shora Esmailians reportageresor inför boken "Ur askan - om människor på flykt i en varmare värld" (Natur & Kultur 2012). 

Nairobi, 2011. När den värsta torkan på 60 år drabbade Afrikas horn flydde många till storstädernas slumområden. Foto från Shora Esmailians reportageresor inför boken "Ur
askan - om människor på flykt i en varmare värld" (Natur & Kultur 2012). 

Västvärldens skuld

Det paradoxala är att de som drabbas värst av klimat­förändringarna oftast är de som bidragit minst till koldioxidutsläppen. Man ska inte förbise utsläppsjättarna Kina och Indien, men rent historiskt är det Europa och USA som skapat det fossilberoende samhälle vi lever i idag. Industriländerna behöver dock inte ta de direkta konsekvenserna av deras beteendemönster. Rent geografiskt är västvärlden mer skyddad mot extrema väderförändringar och höjd havsnivå. Dessutom sitter industriländerna inne på ekonomiska resurser att hålla naturen stången med, som inte går att jämföra med vad den fattige lantbrukaren på Afrikas horn har att sätta emot. I förlängningen är det västvärldens agerande som tvingar människor att fly sina hem undan klimat­förändringarna. Migrationsvetenskapen visar att få flyktingar har resurser att röra sig längre sträckor. Därmed kommer de stora andelarna av klimatflyktingarna fastna i närheten av de områden de lämnat. Det går ändå att konstatera att en allt större flyktingström även kommer påverka och kräva aktion av de rika länderna. Det kommer att ställa krav på bättre integration och öppenhet, men också innovationer åt det mer praktiska hållet, som smarta boendelösningar och effektivare handläggning av asylärenden. Samtidigt så är det givetvis så att den bästa lösningen är att förhindra anledningen till att människor måste fly från första början. Ett samhälle med så lite utsläpp som möjligt är eftersträvansvärt av flera anledningar, men den humana aspekten tenderar ofta att försvinna i miljödebatten. Klimatflyktingar är det yttersta beviset på att miljöförstöring och klimatförändringar skadar från alla möjliga fronter; infrastruktur, djur, hälsa, natur och människoliv får alla sin beskärda del av den globala uppvärmningens effekter. Trots den gängse medvetenheten om de problem vi står inför råder ingen febril aktivitet för att åtgärda dem. Samhället måste ställas om för att minska sin klimatpåverkan. Även om samhället nu börjar göra vad det kan för att få ned utsläppen, så är det ändå tydligt att klimatförändringarna redan är en realitet runt om på jordklotet. Således kommer människor fortsätta tvingas fly som en konsekvens av detta. Då gäller det att de rätta insatserna finns där, både ur ett globalt och lokalt perspektiv.

Anna Ljungström