PLAN:s diskussionsartikel nr 4 år 2012: "Tänk om det går ...."

Föreningen för samhällspanering (FFS) ger ut tidsskriften PLAN fyra gånger per år. Tidsskriften går enbart till de som är medlemmar i FFS. För att öka interaktivteten mellan PLAN och föreningens digitala medier kommer vi att välja ut en artikel per nummer som även kommer att publiceras här. Det möjliggör en snabbare diskussion än vad fallet varit tidigare. Diskussionen är också självklart öppen för de som inte är medlemmar. Förhoppningen är också att publiceringen av en artikel per nummer kommer att väcka intresse av att bli medlem i FFS  för de som ännu inte är det och på så sätt kunna ta del av alla de intressanta artiklar som publiceras i PLAN. Vi väljer att denna gång, PLAN nr 4 år 2012, att presentera artikeln ""Tänk om det går..." av Johanna Wahlqvist, miljöcontroller i Lerums kommun.

Tänk om det går ....

Lerum. En klassisk pendlarkommun en bit utanför Göteborg. Faktum är att Lerum är mycket nära medaljplats i just den grenen; att vara pendlarkommun. Varje vardagsmorgon går tolv tusen Lerumsbor ut ur sina villor och slinker in i bilen eller knatar ner till stationen för att ta sig in till storstaden och arbetsplatsen. De bor allihop i kommunen som valt "Mer än du tror" till slogan.

Mer än du tror. Det är en del som drar på munnen åt det löftet. Det kan ju låta som om Lerum utgår från att folk i allmänhet tror väldigt lite om kommunen "men vi är i alla fall inte riktigt så tråkiga som ni tror". Givetvis är det inte så det är tänkt att läsas. Istället är det en osedvanligt kaxig signatur som lovar att vad du än har för förväntningar om oss, så kan vi överträffa dem.

Visionen: Sveriges ledande miljökommun 2025

Som om det inte vore nog med att Lerum lovar att överträffa dina förväntningar om kommunen, vilka de än må vara, så har kommunen dessutom antagit en vision som är milt sagt ambitiös. För att inte säga smått galen. Lerum vill nu inte bara vara mer än du tror utan också Sveriges ledande miljökommun. Och det inte när som helst utan år 2025. Låter det långt fram? För att ställa om ett samhälles sätt att fungera, att upprätta nya system som gör det lätt att välja klimatsmart och samtidigt gå i takt med alla invånare så att de gillar det som händer, så känns de tretton åren som återstår i ärlighetens namn som rätt liten tid. Så vad är det som har hänt i Lerum? Varifrån kommer den här lusten att sticka ut hakan så till den milda grad och därmed också göra sig själv sårbar för omgivningens dömande ögon?

Anna-Lena Holberg (M) är inte bara ordförande för kommunstyrelsen, hon är också en av dem som var med och tog fram den nya visionen. "Vi hade ett uppdrag att ta fram en ny vision, och arbetet skulle ta sin utgångspunkt i medborgardialoger". Anna-Lena berättar vidare att i samtalen med invånarna var det ett tema som dök upp titt som tätt, nämligen hållbarhet. Omtanken om framtida generationer. Kanske var det den stora andelen barnfamiljer i kommunen som gjorde att de här idéerna var så viktiga. Ren spekulation förstås, men ur de hundratals medborgardialogerna mejslades tre temaord ut - kreativitet, delaktighet, hållbarhet - som tillsammans med målsättningen ledande miljökommun skall prägla en framtida kommun. Det är alltså Lerumsborna själva som står för djärvheten.

Den nya visionen ersätter den gamla visionen - Vision 2010. Den bestod av elva utförliga beskrivningar av vad man ville uppnå, och det är okänt om någon vid något tillfälle lyckades minnas och rabbla alla elva punkterna. Detta var förstås ett problem. Inte för att det var något fel på punkterna i sig, alls inte. De var utmärkta, utmanande beskrivningar som handlande om vad som utmärker ett gott samhälle. Men en vision som blivit så lång och utbroderad att ingen kan komma ihåg den utan fusklapp, verkar uppenbarligen tappa slagkraften och förmågan att vara motor till samhällsutvecklingen.

En vision som är lätt att komma i håg

Ingen behöver fusklapp för att minnas "Vision 2025 - Sveriges ledande miljökommun". Att de fem orden, genom sin enkelhet, har fungerat som både tändande gnista och tankeställare är uppenbart för att alla som tittat närmare på Lerum de senaste åren. En mängd idéer, planer och initiativ har redan dykt upp tack vare visionen och allihop skall tas om hand och sorteras. Flera långsiktiga projekt och närmast filosofiska strategier bollas och bearbetas tillsammans med extremt konkreta uppgifter som att installera en elstolpe för laddning av elbilar. För att hålla riktningen klar och styrkraften i sin hand har kommunstyrelsen visualiserat visionsarbetet i en enkel modell; en bild som anger prioriteringarna för kommande år. Bilden innehåller fem övergripande instruktioner, till exempel "Ändra energianvändningen" och " Byt fokus i samhällsbyggandet". Till varje instruktion hör en lista av varierande längd med mer detaljerade uppdrag. Bilden utgör kärnan i visionsarbetet och är enkel att förstå och överblicka. Kanske är det det faktum att visionens grundplattform inte tillåts ta mer än en sida i anspråk som gör den så kraftfull.

Vän av ordning, och sådana finns det gott om, skulle kunna undra vad Lerum egentligen menar med begreppet ledande miljökommun. Ärligt talat, Anna-Lena Holberg (M), kommunstyrelsens ordförande, vad menar ni egentligen när ni säger att Lerum skall bli Sverige ledande miljökommun? Anna-Lena svarar: "Visionen är framtagen för att kunna hålla över tid och läsas med olika politiska glasögon. Att inspirera andra är minst lika viktigt som att vara bäst på att minska miljöpåverkan".  Så visionen handlar alltså lika mycket om att utmärka sig när det gäller samhällets förmåga till balans med sin omvärld som att vara den lysande punkten som andra kan orientera sig efter. Att hitta nya vägar att skapa hållbarhet på och därigenom dra med sig andra. Avsikten är att uppnå en snöbollseffekt kort sagt, och Lerum har våghalsigt kastat sig utför slänten.

Men för att vara en förebild i klimatsmarta och hippt miljömedvetna Sverige känns det som om det krävs något spektakulärt för att sticka ut: en skyskrapa av närproducerad wellpapp, en ny stadsdel av växthus som är självförsörjande på grönsaker eller åtminstone ett soldrivet höghastighetståg in till Göteborg. Av sådana här storslagna projekt kan Lerum uppvisa intet. Än så länge. Christian Mattson som är processledare för arbetet att föra Lerum mot visionen förklarar att det här är just det som är Lerums utmaning. Att från befintlig infrastruktur och bebyggelse i en helt vanlig, välmående, bilberoende pendlarkommun försöka hitta system och planer som liksom baxar hela samhället mot en ökad hållbarhet. "En sådan utveckling måste kunna vara möjlig" säger Christian Mattson, "ett hållbart samhälle måste kunna växa succesivt ur det vi redan har."

Om Lerum lyckas, trots att man inte har möjlighet att starta på ny kula, från noll, på jungfrulig mark, då har vi åstadkommit något verkligt storslaget.

Planprojekt poängsätts utifrån visionen

Hur man ställer om ett samhällsbyggande till att bli hållbart är inget man löser på en kafferast. Även om man råkar vara planarkitekt. Det behövs nya idéer, nya tankar, nya möjligheter att välja rätt och mota bort dåligt. I Lerum provar man en lösning där olika planprojekt bedöms och får poäng beroende på hur väl de ligger i linje med visionen. Projekt som inte håller måttet kan sållas bort, eller puttas ner på prioritetslistan. Tanken är att det som växer fram från och med nu skall vara långsiktigt hållbart ur alla tänkbara perspektiv. Henrik Ohlson, planarkitekt i Lerum, är mycket nöjd med konstruktionen. "Det har blivit lättare att argumentera för det som alla planarkitekter har drillats i, att vi behöver börja prioritera hållbarhet på ett mycket mer konkret och kontinuerligt sätt än vi gjort tidigare. Men det nya rangordningssystemet har vi fått med oss hela kommunen och övriga sektorer i det arbetet." Låter som en dröm för en planarkitekt med hållbarhetsambitioner med andra ord. En genomgripande konsekvens av Vision 2025 är enligt Henrik att samhällsbyggandet har givits större möjligheter till fritänkande, det har blivit mer legitimt att börja göra saker på ett annat sätt än tidigare. Ett exempel är den materialutredning som gjorts för att kunna stimulera byggherrar att välja miljösmarta material.

Det handlar om människors attityder och önskningar

Men planarbete och ny- och ombyggnation är bara en del av samhällsutvecklingen. Alla aspekter av en hållbar utveckling går inte att ta på, den handlar inte bara om gröna tak eller cykelparkeringar. Parallellt med att en yttre struktur växer fram måste samtidigt något förändras i människors medvetande och drömmar; något som gör att de vill ta del av utvecklingen och göra den till sin. En mycket viktig beståndsdel i Lerums vision handlar om människors attityder och önskningar. Vid sidan av det mer handfasta byggandet av samhället har Lerum därför satsat stort på kommunikation, interaktion, dialog, enkäter, allt som har att göra med det svårfångade men livsviktiga som finns i varje människas tankar och inre. Det som avgör hur jag vill leva och vilka val jag gör varje dag. För ledande miljökommun blir man aldrig om inte medborgarna vill det, och vill välja det i vardagen.

Masterstudenters visioner för Gråbo

Ett exempel på hur Lerum jobbat för att låta visionen sätta fart på nya tankar är samarbetet med Chalmers. En grupp masterstudenter på arkitekturprogrammet fick i uppgift att ta fram idéer för att förverkliga Vision 2025 i Gråbo, en av kommunens tre större tätorter. Vad händer då när man släpper lös trettio stycken arkitekturstudenter från hela världen i Gråbo och säger "Varsågoda, hitta på vad ni vill!". Resultatet blev en vacker samling projekt, i olika grad möjliga att realisera men allihop med nya och helt oväntade perspektiv och idéer för Gråbos framtid som hållbar tätort.

Blir gärna omsprungna i hållbarhetstävlingen

Men hur var det då med sårbarheten och risken att stå där i offentlighetens ljus och behöva förklara? Lerum vet om att visionen är djärv och att det krävs enormt mycket för att nå dit. Det finns en uppenbar risk att tiden tickar på till 2025 utan att kommunen seglat upp som vägvisare mot en bättre framtid. Vad händer då, Håkan Petterson, en av Lerums två kommundirektörer? "Ja, det kan ju mycket väl hända att vi kommer fram till 2025 och ser att alla andra sprungit ännu fortare än vi, satsat ännu mer, hittat ännu smartare lösningar. Men det är ju egentligen inte en dålig sak, eftersom det betyder att andra lyckats ännu bättre. Vi blir gärna slagna i den här tävlingen så länge vi vet att vi har varit med och skapat fart i utvecklingen och engagemang kring frågan. Om alla andra kommuner sen lyckas nå ett perfekt hållbart samhälle till 2025 och Lerum bara nästan når dit, ja, då blir vi bara glada. Lyfter på hatten!"

Så. Vi vet att det blir svårt. Vi vet att det kan se nästan omöjligt ut att lyckas och att vi riskerar att stå där i offentlighetens ljus och erkänna vårt misslyckande. Men en sak är säker, utan en klart formulerad vision som resolut pekar framåt skulle det inte finnas en viskning till en chans. Nu finns det en liten, eggande möjlighet. Tänk om det går? Bara den lilla, lilla möjligheten att Lerum skulle kunna samla kraft och idéer nog för att visa en väg till ett hållbart, sprudlande samhälle är svindlande. Tänk om Lerum lyckas, och möter år 2025 som ett mer levande, vackrare, tryggare, roligare och mer livskraftigt samhälle än någon sett innan. Tänk. Om. Det. Går.